Gemenskap och medmänsklighet är ledstjärnor för årets Vandalax Astrid Nurmivaara

Astrid Nurmivaara efter att hon tilldelats Vandalax-priset på Svenska dagen
Astrid Nurmivaara utnämndes till årets Vandalax på Svenska dagen 6.11. Foto: Andrea Kortman

Astrid Nurmivaara är en sann drivkraft när det gäller det svenska i Vanda. Hon har blivit bekant för många via t.ex. Vanda svenska församling, kommunalpolitiken, historiska guidningar, krigsveteranerna och Kårböle ungdomsförening som hon återupplivade 2016.

Den 6 november firades Svenska dagen, som traditionsenligt är dagen då Svenska kommittén utnämner årets Vandalax. Priset, som består av en sten från Vanda å, ges till en person som gjort en betydande insats för det svenska i Vanda. Nurmivaara gläder sig över att utnämnas till den sjuttonde Vandalaxen:

– Det känns jätteroligt och fint att bli uppmärksammad på det här sättet. Det är en ära att finnas med i gruppen Vandalaxar. Dock vill jag lyfta fram att det finns många där ute som i tystnad gör en stor insats för de svenskspråkiga i Vanda, exempelvis inom församlingen, poängterar hon.

Nurmivaaras rötter sitter djupt i Helsingejorden och hennes hemby är Kårböle. Nurmivaaras mamma var aktiv i Kårböle Marthakrets, och hon uppmuntrade sin dotter att vara aktiv och engagera sig. Nurmivaara har varit verksam inom det svenska i Vanda i flera årtionden, och speciellt stolt är hon över att ha varit med i grundandet av Folkhälsanhuset i Vanda. Hon är också bekant inom politiken, då hon varit medlem i stadsfullmäktige och suttit med i stadsplaneringsnämnden, social- och hälsovårdsnämnden och generalplaneringskommittén. Det arbetet som berört henne djupast är ändå diakoniarbetet:

– När du vandrar vid sidan om människor i olika livssituationer och du ser både sorg och glädje, öppnas en värld som man inte visste att fanns. Man kommer nära människor och det är ett privilegium, berättar Nurmivaara.

Tvåspråkigheten har alltid varit viktig för Nurmivaara som är jätteglad över att kunna både svenska och finska idag. Hon lyfter fram goda idéer, föreningsaktivitet och samarbete över språkgränser som centrala för att hålla det svenska levande nu och i framtiden. Hon värnar också om betydelsen av att känna till Vandas ursprung:

– Jag hoppas att alla kommande generationer förstår hur långt bakåt i historian det svenska i trakten går. Man behöver veta varifrån man kommer och förstå tidigare generationer. Respekt för olikheter är otroligt viktigt, avslutar hon.

Publicerat: 7.11.2020 
(redigerad: )

Nyheter