C21-stadsdirektörerna: Städerna utgör grunden för Finlands tillväxt

Städernas förutsättningar för hållbar och långsiktig tillväxt måste stärkas i halvtidsöversynen.

C21-stadsdirektörerna förutsätter att regeringen i samband med halvtidsöversynen i april fattar beslut som stärker kommunekonomins långtidshållbarhet och tryggar städernas förmåga att investera i tillväxten efter coronakrisen. Städerna spelar en viktig roll i skötseln av och återhämtningen från coronakrisen, men också när ny ekonomisk tillväxt skapas. Det är därför viktigt att stärka städernas verksamhetsförutsättningar och identifiera deras potential.

Coronakrisen har förvärrat det redan från tidigare svåra ekonomiska läget både i städerna och nationellt. Krisens ekonomiska, sociala och hälsomässiga konsekvenser är omfattande och då pandemisituationen alltjämt fortsätter är det klart att de är tämligen långvariga. Även flera andra faktorer ökar betydligt kommunernas och städernas utgiftstryck under de närmaste åren. Sådana är bland annat befolkningstillväxten och den åldrande befolkningen, långtidsarbetslösheten, löneuppgörelserna och de i regeringsprogrammet fastställda utvidgningarna av kommunernas uppgifter.

Regeringen stödde de coronatyngda kommunernas ekonomi på ett betydande sätt under år 2020. Stödåtgärderna hjälpte i det akuta läget, men stöd av engångstyp löser inte problemen med långtidshållbarheten i kommunekonomin.

Regeringen ska vara färdig att kompensera coronarelaterade tilläggskostnader och inkomstförluster också under de följande åren. Tilläggsstöd ska riktas särskilt till branscher som har orsakats avsevärda inkomstförluster. Exempelvis i fråga om de kreativa branscherna och kulturen, kollektivtrafiken och turist- och evenemangsbranschen är utsikterna fortfarande mycket dystra. Regeringen bör i enlighet med sitt löfte i fråga om coronavirussituationen ersätta bland annat kostnader som orsakas av höjningen av testingskapaciteten, spårningen, vaccineringarna och vården av patienterna till fullo och enligt de verkliga kostnaderna. Stödet ska också utvidgas att täcka bland annat kostnader som orsakas av karantäner för internationella resenärer. I uppföljningen av coronakrisen ska särskild uppmärksamhet fästas vid välbefinnandet bland barn och unga, det ökande behovet av mental- och missbrukarvård och den ökade ensamheten bland äldre. Det är väsentligt att regeringen i enlighet med riktlinjerna i budgetmanglingen förbinder sig till en stödhelhet som motsvarar vård- och tjänsteskulden på 450 miljoner euro.

Osäkerheten i kommunekonomin påverkas betydligt av vårdreformen som riksdagen behandlar. Den uppenbara risken med reformen är att den försvagar städernas möjligheter att klara av sina skyldigheter, skulder och investeringar utan betydande skattehöjningar. Det ter sig oroväckande att staten samtidigt också strävar att öka kommunernas finansieringsandel av den riksomfattande trafikinfrastrukturen.

Tidpunkten för genomförandet av reformer som försvagar förutsättningarna för städernas tillväxt, och därigenom hela landets ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft, och som ökar den ekonomiska osäkerheten är inte gynnsam. Kommunernas belastning i statens projekt ska inte ökas via den riksomfattande trafiksystemplanen. En oberoende bedömning om vårdreformens ekonomiska konsekvenser ska utarbetas innan reformen kan genomföras.

En nödvändighet med tanke på kommunekonomins långtidshållbarhet är också att regeringen till fullo ersätter alla kostnader som kommunerna orsakas av regeringsprogrammets nya uppgifter och skyldigheter. Det är dessutom klart att kommunernas grundfinansiering i det här läget bör bevaras på den nuvarande nivån. Under ramperioden ska statsandelsminskningen som hängde ihop med förlängningen av den årliga arbetstiden i konkurrenskraftsavtalet slopas permanent, eftersom den inte längre kan motiveras.

De stora städerna har länge haft som mål att stärka städernas roll i skötseln av sysselsättningen eftersom kommunerna har både incitament för att höja sysselsättningsgraden och förebygga arbetslösheten och ett mångsidigare urval av metoder för att stärka sysselsättningsåtgärderna. Den kommunbaserade modellen för skötsel av sysselsättningen skapar förutsättningar för uppkomsten av nya arbetstillfällen och förebygger arbetslösheten på ett allt bredare plan. Det här bidrar också till att stärka städernas livskraft. Stärkandet av kommunernas och städernas organiseringsansvar och roll är ett mål som även tas upp i regeringsprogrammet.

C21-stadsdirektörerna förutsätter att regeringen i samband med halvtidsöversynen fastställer en entydig riktlinje om att uppgifterna inom skötseln av sysselsättningen permanent överförs till kommunernas organiseringsansvar. I den svåra situationen skapar den här lösningen långsiktighet och målinriktning inom skötseln av sysselsättningen och därtill behövlig förutsägbarhet och förutsättningar för att sysselsättningens kommunförsök som inleddes 1 mars 2021 kan genomföras framgångsrikt. Tilläggssatsningar på tjänster och företagsstöd underlättar situationen ytterligare.

Till stadsdirektörernas C21-nätverk hör stadsdirektörerna för Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Vanda, Uleåborg, Åbo, Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Kouvola, Björneborg, Joensuu, Villmanstrand, Tavastehus, Vasa, Rovaniemi, Seinäjoki, S:t Michel, Kotka, Salo och Borgå. Det permanenta nätverket av stadsdirektörer stärker den stadspolitiska diskussionen och städernas gemensamma intressebevakning.

Publicerat: 12.4.2021 
(redigerad: )

Nyheter