Ett ekologiskt hållbart Vanda

Generalplanen styr byggandet i staden och är det mest direkta och effektiva sättet att främja hållbart byggande. Den nya generalplanen i Vanda trädde i kraft den 11 januari 2023 och den tar hänsyn till alla dimensioner av hållbar utveckling. Målet är att förtäta samhällsstrukturen i redan bebyggda miljöer främst med stöd av spårvägstrafiken och att lämna utrymme för grönområden och växtlig mark. Tillväxten riktas särskilt till centrum, i synnerhet Dickursby, Aviapolis och Myrbacka. Den kommande spårvägen trafikerar det starkaste tillväxtområdet och stadsstrukturen längs den kommer att bli tätare. Längs rutten ska det också finnas ett nätverk av grönområden. Spårvägen förbinder områden som hotas av segregation bättre med resten av stadsregionen, vilket skapar förutsättningar för ökad regional jämlikhet.

Spårvägen förbinder särskilt de östligaste delarna av staden med spårvägstrafiken. Dispositionsplanens effekter har bedömts i rapporten, enligt vilken stadsstrukturen längs spårvägen kommer att bli mer blandad och mångsidig än idag. På många ställen omvandlas bilstadsmiljön till en spårvagns- och fotgängarstad med korta avstånd. Som ett tillgängligt trafikmedel förbättrar spårvägen mobilitetsmöjligheterna särskilt för äldre och personer med nedsatt rörlighet. Ur klimatperspektivet är planens särskilda styrkor minskning av mobilitetsbehovet och fokusering på hållbara färdsätt. Natur- och vattennaturmiljön har beaktats omfattande i dispositionsplanen och grönområdena är anslutna till varandra med gröna gator.

Förutom spårvägen främjas hållbar mobilitet i Vanda bland annat genom en smidig busstrafik. För att utveckla förhållandena för gångtrafiken har det utarbetats ett program för att främja gångtrafik, vars åtgärder förbättrar miljöns trivsamhet och tillgänglighet. Huvudrutterna för cyklingen förbättras och på längre sikt styrs planeringen av de cykelbanor som anges i generalplanen.

Rysslands invasion av Ukraina har förändrat energisituationen i hela Europa, och tillgången och priset på energi påverkar finländarnas vardag. Finland har dock inte haft elbrist under vintern 2022–23, vilket delvis har påverkats av det milda vädret. Det är inte möjligt att förutse den framtida utvecklingen och det är fortfarande viktigt att vara beredd på att det tidvis kan förekomma elbrist. Vanda stad och bolagen som ingår i stadskoncernen har arbetat långsiktigt med energibesparingar i flera år och därför är det svårt att hitta nya betydande energibesparingsmål i händelse av en kris. För vintern 2022–23 utarbetades en separat energisparplan, vars åtgärder är synliga för stadsborna till exempel i temperaturen i lokalerna, utomhusbelysningen och idrottsanläggningarna.

Vanda stadsorganisation har i sin verksamhet aktivt minskat energiförbrukningen och utsläppen från den. Oljeförbrukningen har minskat i stadens fastigheter främst till följd av övergången till bergvärme. Beräkning av koldioxidavtrycket har pilottestats i planläggningsprojekt och i de nya tomttävlingarna har det krävts energieffektivitetsklass A. Just nu förbereds tomtöverlåtelsetävlingar där stadens miljömål beaktas. Dessutom har man pilottestat inkludering av energieffektivitetskraven i markanvändningsavtal. Egenproduktionen av förnybar energi i el och värme har utökats årligen i ombyggnads- och nybyggnadsprojekt.

Staden deltar i ett projekt där man utvecklar ett verktyg för bedömning av detaljplanernas koldioxidsnålhet (AVA). I verktyget beaktas utsläppen från utvecklingsprojekt för grundberedning, infrastrukturbyggande, byggnader och tomter, energiförbrukning och trafik i regionala beräkningar. Dessutom utvärderas kollagren i marken och växtligheten. Det tvååriga projektet syftar till att skapa ett bedömningsverktyg som kan användas av alla kommuner.

Green deal-avtalen är frivilliga avtal mellan staten och näringslivet eller till exempel kommunsektorn. Med hjälp av avtalen letar man efter relativt snabba och åtkomliga lösningar på klimatutmaningar och för att främja den cirkulära ekonomin i Finland. I Vanda minskas byggandets klimatpåverkan med hjälp av Green deal-avtalet för utsläppsfria byggarbetsplatser. Dess beredning inleddes 2019 och Vanda var tillsammans med Helsingfors, Esbo och Åbo aktivt med från början. Avtalet gäller arbetsmaskinerna, byggarbetsplatstrafiken och den energi som används på byggarbetsplatsen och där ingår utöver nybyggnation också bland annat gatuunderhåll. Målet är fossilfria byggarbetsplatser före 2025 och att minst hälften av alla maskiner och transporter före 2050 ska drivas med el, biogas eller väte.

Med tanke på koldioxidneutralitetsmålen är det också viktigt att uppmuntra stadsborna, företagen och andra intressegrupper att agera hållbart. Till exempel spelar bostadsaktiebolagen en viktig roll för energiförbrukningen och främjandet av energieffektiviteten. Vanda stad deltog i  projektet Taloyhtiöklubi, där man utvecklade det regionala samarbetet för att främja energieffektiviteten i bostadsaktiebolag. Projektet genomfördes tillsammans med Helsingfors och Esbo städer och dess huvudsyfte var att stödja och vägleda bostadsaktiebolagen till energibesparande åtgärder och inledande av energirenoveringar. I projektet valdes nio pilotområden där man inrättade Taloyhtöklubi-klubbar, alltså samarbetsforum för bostadsaktiebolagens styrelser i områdena. I klubbarna gavs information om energieffektivitet och finansieringskanaler samt främjades samarbetet och informationsutbytet mellan bostadsaktiebolagen. I Taloyhtiöklubi-klubbarna deltog cirka 300 bostadsaktiebolag.

Främjandet av bostadsaktiebolagens grannskapssamarbete och energieffektivitet fortsätter i Vanda i projektet Taloyhtiöiden yhteistyön kehittäminen ja asukkaiden ilmastotekojen tukeminen (Utveckling av samarbetet mellan bostadsaktiebolag och stöd till invånarnas klimatgärningar). I projektet produceras en skalbar samarbetsmodell, en handbok för klubbverksamheten som knyter invånarna närmare till stadens åtgärder för klimatet och den cirkulära ekonomin. Målet är också att starta nya klubbområden i enlighet med stadens mål för områdesutveckling.

Vanda främjar cirkulär ekonomi med Green deal-avtalet för hållbar rivning. Huvudsyftet med avtalet är att öka återanvändningen och återvinningen av rivningsmaterial. I alla reparations- och rivningsprojekt görs en kartläggning av de rivningsmaterial som uppstår och de rapporteras i förväg. Green deal ger en ram för systematisk utveckling av verksamheten och planering av rivningsprocesserna. Det förbättrar informationshanteringen och ökar förståelsen för hur värdekedjor förändras. Avtalet kombinerar hållbart byggande av affärslokaler och återanvändning av material från rivna byggnader genom cirkulär ekonomi.

I projektet CIRCuIT (Construction in Regenerative Cities) för cirkulär ekonomi inom byggandet utvecklas och förankras bästa praxis som främjar cirkulär ekonomi. I projektet har man utvärderat och mätt vilka miljömässiga och ekonomiska effekter som förknippas med de olika alternativen som kan övervägas för byggnader som står under rivningshot. Livscykelberäkningar visar att det i många fall är ett bättre alternativ för miljön att bevara en byggnad genom att reparera den eller ändra dess användningsändamål snarare än att riva den och bygga en ny byggnad. I projektet har man också granskat främjandet av flexibelt byggande med hjälp av upphandlingskriterier och styrning av markanvändningen. Användningen av rivna byggnader som materialbanker är en av de lösningar som granskas i projektet. Många av de byggnadsdelar som rivs skulle kunna användas i en ny byggnad som de är.

Ett av projektets mål är att sprida bästa praxis inom cirkulär ekonomi, kommunikation om dem och delaktiggörande av stadsbor. Detta mål främjas av Circularity Hub som skapats i projektet och där det finns applikationer som illustrerar cirkulär ekonomi. Under 2023 kommer bästa praxis att förankras genom verkstäder, utbildningar och evenemang.

I Vandas generalplan 2020 tryggas den biologiska mångfalden och fungerande ekosystem genom att stärka det ekologiska nätverket. I planen anvisas 800 hektar nya naturskyddsområden, vilket ökar andelen skyddsområden till 9,3 procent av landarealen. Det är betydligt mer än genomsnittet för de finländska kommunerna (4,7 %).  Naturskyddsområdena i generalplanen, andra områden med betydande naturvärden (t.ex. LUO-områden) och de ekologiska förbindelserna säkerställer bevarandet av arter och naturtyper och deras mångfald på lång sikt.

Sedan 2015 har Vanda temaår för den lokala naturen. Under temaåren fäster man särskild uppmärksamhet vid naturen och dess viktiga arter och gör den mångsidiga naturen i Vanda bekant för stadsborna i form av utflykter och andra handledda aktiviteter. År 2022 firades fåglarnas temaår och samma tema fortsätter 2023. Under året fäster man särskild uppmärksamhet vid att många bekanta och tidigare vanliga arter har blivit hotade. I programmet för temaåret ingår bland annat fågelutflykter för barn och vuxna samt fågelbotalkon. Fågelutflykter ordnades i samband med guidade naturutflykter i huvudstadsregionen som är öppna för alla. Andra evenemang var bland annat talkon för främmande arter som ordnades för att rensa och ta bort den besvärliga jättebalsaminen i Vanda.

Vanda är en stad med rinnande vatten, vars landskap avsevärt har formats av Vanda å och dess största biflod Kervo å. Vanda ås område är hem för två arter som är strikt skyddade av Europeiska unionen, uttern och den tjockskaliga målarmusslan, vars viktigaste förekomstområde i Finland är Vanda å. Miljömålet i Åtgärdsprogrammet för vattenvården i Nyland är att få Vanda ås ekologiska status till en god nivå senast 2027. År 2017 var Vanda ås ekologiska status tillfredsställande, så det krävs aktiva åtgärder för att uppnå målen.

Förutom älvarna finns det tiotals bäckar i Vanda som med sina strandområden fungerar som ekologiska förbindelser för fiskar, fåglar, insekter, däggdjur och växter. Åtgärder har vidtagits i Vanda bäckar i enlighet med upprustningsprogrammet (2016–2020), och stadens bäckvårdare har rengjort bäcknaturen från skräp och anlagt lekplatser för öringar. Avlägsnandet av hinder som stör fiskarnas vandring har möjliggjort att den hotade havsöringen har vandrat till älvar och bäckar i Vanda. Det behövs fler åtgärder till förmån för vattenmiljön i Vanda.

I Vanda går bäckar ibland genom smala korridorer mitt i bosättningen, vilket lämnar bara lite utrymme för bäcknaturen. Även vid dessa objekt bör bäckarnas livskraft förbättras. I planeringen av nya områden är det nödvändigt att reservera tillräckligt mycket plats för bäckkorridorerna så att bäcken kan snirkla sig och leva på ett organiskt sätt.

Till en av huvudstadsregionens mest representativa högmossar, Isosuo, byggdes en tillgänglig friluftsled 2022. Mossen som länge har varit ett undervisningsobjekt är nu tillgänglig för och kan beundras av fler personer. Återställandet av mossen pågår. Torv har tagits upp från mossen under 1940- och 1950-talen, och diken har grävts där så sent som 1980-talet, vilket har torrlagt en del av mossen. Vid återställandet fylls dikena i mossen för att stoppa bortströmningen av vatten från mossen och göra marken fuktig igen. Det tar dock flera decennier för mossen att återhämta sig helt.

Vanda deltar i Finlands miljöcentrals projekt för ekologisk kompensation. Syftet med ekologisk kompensation är att genom att öka den biologiska mångfalden kompensera för de skador på den biologiska mångfalden som orsakats av mänsklig verksamhet. Ekologisk kompensation är det sista sättet när skador inte kan förebyggas eller lindras. Projektet som genomförs 2021–2024 är kopplat till reformen av naturvårdslagstiftningen som miljöministeriet bereder.

År 2022 fortsattes pilotprojektet för ekologisk kompensation i Vanda, där man sökte kompensation för det skogsområde som reserverats för byggnation i Kivistö. Genomförandet av den nuvarande planläggningsplanen skulle försvaga och förstöra områdets naturvärden. SYKE:s experter har enligt naturundersökningar beräknat behovet av ekologisk kompensation. Preliminärt har man letat efter områden där eventuella försämringar av naturvärden i Kivistö skulle kunna kompenseras. Att hitta kompensationsobjekt har varit mycket utmanande.

I Vanda har det redan under många år bedrivits ett sektorsövergripande samarbete för att utveckla miljöansvaret och delaktigheten i måltiderna. Samarbete har bedrivits mellan verksamhetsområde för fostran och lärande, upphandlingarna och måltidsserviceproducenterna. Ett viktigt mål är att minska det totala koldioxidavtrycket från måltidsservicen. Koldioxidavtrycket beräknades för första gången 2020 och följs upp vartannat år.  Baserat på resultaten från den andra beräkningen som genomfördes hösten 2022 har fotavtrycket minskat något. Cirka 80 procent av koldioxidavtrycket kommer från maten som serveras. Matsvinnets andel är omkring tio procent. I samarbete med måltidsserviceproducenterna har åtgärder vidtagits för att minska livsmedlens miljöpåverkan. Matsvinnet mäts ständigt, man tar fram koldioxidsnålare och godare recept och lyssnar till måltidsgästernas åsikter. För att lyckas minska koldioxidavtrycket måste man lyckas öka antalet personer som äter koldioxidsnål mat. Man strävar efter att uppnå detta till exempel genom matfostran och göra de vegetariska rätterna mer attraktiva.

Ett incitament för att välja koldioxidsnåla alternativ är Koldealen-symbolen som togs i bruk hösten 2021. Idén om att ta fram symbolen härrörde från ungdomars önskan att lära sig mer om matens miljöpåverkan. Syftet med symbolen är att lyfta fram miljövänliga lunchalternativ på serveringslinjen och erbjuda barn och ungdomar möjligheter att göra positiva klimatgärningar. Lunchrätter som förtjänar Koldealen-symbolen har ett koldioxidavtryck som är 30 procent lägre än koldioxidavtrycket för en genomsnittlig måltid. I Vanda serveras vegetarisk mat för alla, och det serveras alltid först på linjen. De vegetariska rätterna får ofta Koldealen-symbolen om de inte innehåller mycket ost eller mjölkprodukter. Koldealen-symbolen har väckt intresse hos måltidstjänsterna i flera andra städer.

Vanda kräver i avtalen om måltidsservice att serviceproducenterna ordnar servicepaket som främjar delaktigheten för skolor och daghem. Servicepaketens innehåll har definierats i samarbete med serviceproducenterna. Ett servicepaket kan till exempel omfatta provsmakning av olika matvaror i daghem, skolelevernas deltagande i köksarbeten eller utarbetande av en matrelaterad kampanj i skolan. Dessa åtgärder har fått bra respons och man hoppas att de ska öka medvetenheten om och uppskattningen av mat och matlagning.

Deltagandet i måltiderna och deras miljöansvar utvecklas från småbarnspedagogiken ända till andra stadiet i samarbete med intressegrupper. Utvecklingsarbete görs bland annat i projektet Kunskap och delaktighet. Projektets mål är att utveckla samverkan och öka delaktigheten, skapa fostrings- och undervisningsmaterial som stöd för Koldealen-symbolen och integrera den i undervisningen samt att utveckla klimatvänliga recept tillsammans med barn och ungdomar samt måltidsserviceproducenterna.

Sommaren 2022 publicerades arbetskort för miljöfostran i syfte att underlätta miljöfostran i småbarnspedagogiken. Innehållet i korten uppdateras allt efter som nya bra metoder för miljöfostran utvecklas. Arbetskortens teman är den lokala naturen och förhållandet till naturen, hållbar konsumtion, påverkan och delaktighet i en hållbar livsstil, energibesparing, matfostran och daghemsträdgård. Temana kommer från grunderna för planen för småbarnspedagogik och stöder genomförandet av planen för småbarnspedagogik och färdplanen för resursklokhet. Arbetskortet för varje tema innehåller praktiska tips för daghemmets vardag, såsom hur man minskar användningen av nya material i daghemmets vardag eller hur barn kan delaktiggöras i energibesparingen i daghemmet. Dessutom presenterar korten pedagogiska verksamhetsmodeller för miljöfostran och tekniska applikationer. Arbetskorten är en stor samling praktiska tips för daghemmens vardag som kan användas för att utöka daghemmens miljöfostran och göra den mångsidigare.

Vandas yrkesläroanstalt Varias  vision 2022–2025 är att vara en modig byggare av hållbar yrkeskompetens. Ett exempel på Varias arbete med ekologiskt hållbar utveckling är deltagandet i projektet Kestävän tulevaisuuden ammattilaiset (Yrkesverksamma i en hållbar framtid, KESTU). KESTU-projektet är ett nätverksprojekt mellan fem yrkesläroanstalter, där man utvecklar ledarskap, undervisningsinnehåll och personalens kompetens ur den ekologiska hållbarhetens perspektiv. År 2022 har Varia prioriterat planeringen av undervisningen. De olika branscherna har letat efter svar på bland annat följande frågor: Hur kan man minimera användningen av naturresurser? Var och för vad används energi? Hur blir verksamheten energieffektiv? Vilka är de viktigaste produktionskedjorna för branschen och de viktigaste miljöfrågorna för dem? Vilka verktyg och maskiner används? Hur utnyttjas digitaliseringen på ett miljöansvarigt och ändamålsenligt sätt? Hur kan branschens kolhandavtryck ökas, med andra ord hur kan vi agera för att maximera den positiva miljöpåverkan?  Hur utvecklar företag och arbetsplatser inom branschen miljöansvar nu och i framtiden?

Med den fostran i hållbar utveckling som ungdomsarbetet i Vanda genomför vill man stärka ungdomars sätt att tänka och agera för en mer hållbar framtid. Syftet med ungdomsarbetet är att stödja ungdomar att göra välgrundade och hållbara val i sina liv med avseende på miljö, ekonomi och social rättvisa. I ungdomstjänsterna skapades en nivåbeskrivning av hållbar utveckling tillsammans med medarbetarna under hösten 2021 och våren 2022, och modellen har förankrats på arbetsplatserna under hösten 2022. Genom fostran i hållbar utveckling och utveckling av medarbetarnas kompetens och verksamheten på arbetsplatserna stärks medarbetarnas förståelse och förutsättningar för att agera i enlighet med principerna för hållbar utveckling.