Vanda 50 år boken ger en mångsidig blick över Vandas färgsprakande historia

Vanda som stad firar 50 år i år men dess historia går mycket längre bakåt i tiden. Det första skriftliga omnämnandet av staden går tillbaka till år 1331. Då hette Vanda Helsinge. Före Vanda fick stadsrättigheter var det en köping i 2 år. Varifrån kom de första människorna till Vanda? 

-De första invandrarna till Vanda kom från Sverige och från Tavastehus området. De bosatte sig i Kyrkoby området. Det är det äldsta området i Vanda och faktiskt det äldsta bostadsområdet i hela huvudstadsregionen, berättar Eeva Kotioja.

Helsinge kommun är som kommun mycket äldre än Helsingfors stad. Helsingfors stad grundades 1555 och kungen tog den som en del av Helsinge kommun. 

Varifrån kom bilden av laxen i Vanda vapen?

På 1350-talet gav kungen Magnus Eriksson rättigheter till munkarna i Padis kloster att fiska lax i Vanda å. Det här var länge det enda skriftliga omnämnandet av Helsinge och Helsinge kommun. Laxen förblev i kommunens historia och har varit som bild på vapnet sedan år 1951 då Helsinge socken använde vapnet. Laxen var en symbol för välstånd.

Hurdan identitet har vandaborna och hur har identiteten uppstått?

Som en stad är Vanda väldigt utspridd. Vi har Östra Vanda och Västra Vanda. Förorterna är byggda nästan mitt inne i skogen, så Vanda är en samling av byar och förorter. Därför är identiteten väldigt lokal. Människor känner sig som Korsobor eller Myrbackabor. 

Vandas historia har forskats från förhistorien till 2020-talet. Den här boken handlar huvudsakligen om Vandas historia som stad. Boken börjar från år 1974 och går igenom de viktigaste händelserna ända till dagens läge. 

-Boken kallas ”En riktig stad blir till” och vi försöker berätta Vandas historia och vad som gjorde att Vanda blev en riktig stad. Staden är inte bara förorter och en järnväg som går genom staden utan också en stad med idrottsparker, kulturevenemang, fester, marknader, historia, politik och så vidare. Det är en berättelse om hur Vanda växte och blev en stad, berättar Eeva Kotioja. 

70-talet var en tid av snabb tillväxt

Som stad växte Vanda väldigt snabbt under 70-talet. Det kom 10 000 människor till Vanda nästan årligen under 70-talet så tillväxten var enorm. Det var intressant att se hur staden hanterade den enorma tillväxten. Det var en följd av urbaniseringen av det finska samhället som påbörjats under 60-talet. Strukturomvandlingen i samhället på 60-70-talet ledde till att folk flyttade från landsbygden till Helsingfors och sedan till Vanda. Flyttlassen kom speciellt från Östra Finland. När de unga hittat en arbetsplats och gift sig, flyttade de till förorterna efter större och billigare lägenheter. 

Det fanns väldigt mycket familjer med barn i samma ålder och därmed skapades förorter med stark identitet. Nästan alla som flyttade till Vanda var unga par eller unga familjer. De bildade starka band med sina grannar. Barnen lekte tillsammans och mammorna umgicks. Människorna tyckte om Vandas rena natur och kommunala tjänster. Bostäderna var moderna och ljusa. Alla hade kylskåp och det var modernt och fint i förorterna.

Aktiv politik i Vanda 

Boken handlar också mycket om Vandas politiska utveckling. I Vanda var det på 70-talet lätt att komma in i kommunfullmäktige där man kunde påverka saker. Man röstade gärna på sina grannar och medlemmarna var unga. Många kvinnor blev invalda i kommunfullmäktige. 

Människor var mycket intresserade av det som hände i deras eget bostadsområde. Vanda var en stad med en aktiv politik. Man kunde på våren ha flyttat in i staden och redan på hösten vara med i kommunfullmäktige. Beslutsfattandet var mycket centraliserat till några starka personer men samtidigt fanns det en låg hierarki. 

Ungdomarna tog över Vernissa på 80-talet

80-talet i Vanda karaktäriserades av högkonjunktur så människor hade mer pengar och staden likaså. Den intensiva tillväxten som börjat på 70-talet stannade upp en tid. 80-talet präglades av de unga. De unga tog över Vernissa 1985 för att visa hur starka de var. Vernissa hade stått tomt länge. Staden ville göra den gamla fabriken som upprättats på 1860-talet till ett museum men inget hade hänt på länge. 

I samband med en rockkonsert på Vernissas gård 1985 marscherade de unga in i byggnaden och deklarade att de tar över hela byggnaden. Staden beslöt då att flytta museet annanstans. Vernissa förblev ungdomarnas aktivitetshus inriktat på konst och musik och öppnades år 1991 för allmänheten. 

De nya köpcentren byggdes på 90-talet

90-talets Vanda präglades av lågkonjunktur. Arbetslöshetsnivån låg på 16% år 1994 så efter lågkonjunkturen fokuserade Vanda på att skapa nya arbetsplatser. De nya stora byggprojekten bl.a. byggande av stora varuhus i Rosendal skapade många nya jobb. Myyrmanni blev färdigt 1993, och Rosendals stora varuhus som Gigantti etc. öppnades också på 90-talet. Flygplatsen utvecklades mycket under denna tidsperiod. Utvecklandet av flygfältet och Aviapolis området lyfte Vanda från lågkonjunkturen.

På 2000-talet utvecklades Jumbo. Man diskuterade om en kommunsammanslutning med Helsingfors. I sambande med det, tog man fram olika undersökningar. De visade att Vanda egentligen var en mycket fungerande stad med många bra saker som smög fram från Helsingfors skugga. Näringslivets centrum flyttade mer mot Vanda och kommunen fick ett ekonomisk uppsving.

Kulturlivet utvecklas på 2010-talet

På 2010-talet utvecklades Vandas kulturliv. Vanda godkände förortsidén och den grovhet som fanns där och började t.ex. stöda gatukonst och möjliggjorde yttrande av gatukonst och en kultur där många röster fick göra sig hörda. Vandas konstmuseum Artsi grundades också. Mångfalden av olika kulturer började göra sig synliga på 2010-talet och det talas upp till 150 olika språk i staden. Vandas mångkulturella arbete har långa anor och kännetecknades av det fördomsfria förhållningssättet. 

Boken passar för alla som är intresserade av Vandas mångsidiga historia. Den skildrar på ett levande sätt vad som hänt under de händelsrika årtiondena. Författarna Eeva Kotioja och Anitra Komulainen är båda doktorer i historia vid Helsingfors universitet. De har specialiserat sig på nordisk och finsk historia. 

Boken kommer ut på svenska nästa höst. Ifall man skulle vilja köpa boken t.ex. som julklapp kan man kan köpa den på finska i Vanda stadsmuseum eller i Suomalainen kirjakauppa i Jumbo. Kotioja tipsar att det kan löna sig att köpa boken i stadsmuseet, eftersom den är lite billigare där.