Miljöskyddsföreskrifter för Vanda stad

Miljöskyddsföreskrifterna har med stöd av miljöskyddslagen (527/2014) 202 § meddelats av Vanda stadsfullmäktige.

Den kommunala miljövårdsmyndigheten har tillsyn över att dessa föreskrifter följs i enlighet med 22 § i miljöskyddslagen. Stadsmiljönämndens tillståndssektion är miljövårdsmyndighet i Vanda.

Den kommunala miljövårdsmyndigheten kan delegera beslutanderätten enligt miljöskyddsbestämmelserna till en underlydande tjänsteinnehavare på det sätt som föreskrivs i 7 § i lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning (64/1986).

Syftet med miljöskyddsföreskrifterna är att med beaktande av de lokala förhållandena i enlighet med 202 § i miljöskyddslagen förebygga förorening av miljön samt avhjälpa och minska skador orsakade av förorening på det sätt som anges i miljöskyddslagen.

Övriga kommunala myndigheter bör då de avgör tillståndsärenden och fattar andra myndighetsbeslut beakta miljöskyddsföreskrifternas bestämmelser.

Miljöskyddsföreskrifterna tillämpas parallellt med andra kommunala bestämmelser. Bestämmelser av detta slag är bl.a. Vanda stads byggnadsordning och Vanda stads hälsoskyddsordning samt de allmänna bestämmelserna om avfallshanteringen i huvudstadsregionen.  Av bestämmelserna efterföljs den bestämmelse som leder till bästa resultat eller nivå i fråga om miljöskydd.

Med grundvattenområden avses grundvattenområden som är viktiga med tanke på samhällets vattenförsörjning eller lämpar sig för vattenförsörjning. Bestämmelserna om grundvattenområden ska också efterföljas inom en skyddszon som omfattar ett område som är 200 meter brett från Päijännetunneln räknat.

Med strandområde avses ett område som sträcker sig högst 100 meter från strandlinjen in mot land enligt vattendragets medelvattenstånd.

Det är förbjudet att infiltrera obehandlat toalettavloppsvatten i marken. I grundvatten- och strandområden samt inom Päijännetunnelns skyddszon är det också förbjudet att infiltrera andra obehandlade hushållsavloppsvatten i marken.

I grundvattenområden och inom Päijännetunnelns skyddszon måste avloppsvattnet samlas in i en sluten avloppstank. I annat fall ska avloppsvattnet hanteras i ett tätt system och renat avloppsvatten avledas utanför grundvattenområdet eller Päijännetunnelns skyddszon.

På strandområdena ska man vid behandlingen av hushållsavloppsvatten efterfölja strängare reningskrav än reningskraven på basnivå som avses i miljöskyddslagen.  Belastningen på miljön ska minska i fråga om organisk materia med minst 90 procent, totalfosfor med minst 85 procent och totalkväve med minst 40 procent jämfört med den belastning genom obehandlat avloppsvatten som anges med hjälp av belastningstalet för glesbebyggelse. 

Stallgödsel ska regelbundet städas från rastgårdar (paddockar) och ridbanor till en gödselstad, åtminstone varje vår och höst. Det ytliga jordskiktet i inhägnader och på ridbanor ska förnyas vid behov. Med rastgård avses rastområden eller motsvarande områden med sand-, beläggnings- eller flisunderlag som dagligen används av hästar eller ponnyer året om.

En rastgård får inte placeras i ett område med risk för översvämning eller en sluttning som vetter mot en bäck, å, damm, sjö eller ett utfallsdike om inte det är möjligt att lämna en tillräcklig skyddszon mellan sluttningen och vattendraget.

Vid placeringen av nya rastgårdar och ridbanor ska man iaktta följande minimiskyddsavstånd som är beroende av omständigheterna på fastigheten och dess närmaste omgivning:

• brunn för hushållsvatten eller hushållsvattenkälla 30–100 meter
• vattendrag 20–50 meter
• utfallsdike 10–30 meter

Om överlåtelse av stallgödsel ska det finnas ett skriftligt avtal eller verifikat som vid begäran ska visas för miljöskyddsmyndigheten.

Mottagningsplatserna för snö ska placeras och skötas så att varken smältvattnet från snön eller skräp som finns i snön medför förorening av miljön eller risk för sådan. Det är förbjudet att placera en allmän mottagningsplats för snö i grundvattenområden och strandområden vid vattendrag. Förbudet gäller inte placering av sådana lokala snödumpningsplatser, vars användning inte förutsätter lastbilstrafik och där snön får smälta, och inte heller tillfälliga mellanlagringsplatser.

En skriftlig anmälan om anläggning och öppnande av en allmän mottagningsplats för snö ska lämnas in till Vanda miljöcentral i god tid innan verksamheten inleds. I anmälan ska följande anges: platsens läge, tidpunkten då verksamheten inleds, trafikarrangemang, dagliga

verksamhetstider, hur stor snömängd platsen är avsedd för, eventuella sätt för behandling av snö, vart smältvattnet avleds och efterbehandlingsåtgärder. Anmälningsskyldigheten gäller inte anläggning av sådana lokala snödumpningsplatser eller tillfälliga mellanlagringsplatser som nämns ovan.

Innehavaren av mottagningsplatsen för snö ska se till att området utan dröjsmål städas upp 
när snön har smält.  

Det är tillåtet att tvätta fordon, maskiner och motsvarande anordningar endast på tvättplatser som byggts för detta ändamål och där tvättvattnet leds via en sand- och oljeavskiljare till ett ändamålsenligt avloppssystem eller till vattentjänstverkets avloppsnät. Bestämmelsen gäller inte sådan sporadisk tvätt där avloppsvatten uppkommer när bilar tvättas med sådana tvättmedel som inte innehåller kolvätelösningsmedel och där 
tvättvattnet kan sugas upp i marken eller ledas ut i terrängen utan att medföra skador.

Det är förbjudet att tvätta fordon, maskiner och andra motsvarande anordningar inom gatu- och vägområden och andra allmänna områden.

En bulleranmälan i enlighet med miljöskyddslagen 118 § behöver inte göras om följande verksamheter:

• Brytningsarbete (borrning, sprängning, lastning och förflyttning av sprängsten), skutknackning, pålning och bilning (med apparater som kan fästas på arbetsmaskinens bom), då arbeten utförs vardagar måndag till fredag kl. 7–18 och arbetet pågår i max. 25 dagar.
• Byggnads-, rivnings-, underhålls-, reparations- eller rengöringsarbeten där man använder anordningar som tillfälligt orsakar särskilt störande buller och arbetet utförs (med undantag av allmänna helgdagar)
  • vardagar måndag till fredag kl. 7–18 eller
  • högst under en natt kl. 22–07 eller
  • högst 5 dagar kl. 18–22 eller
  • högst under två veckoslut från lördag kl. 7.00 till söndag kl. 22.00. 
• Endagskonsert utomhus eller annat motsvarande publikevenemang där ljudanläggningar används kl. 7–22. 
• Motorsportevenemang eller flyguppvisning som ordnas under en dag, kl. 7–22. 
• Fyrverkeriuppvisning som ordnas kl. 7–22 eller på nyårsnatten.

Vid verksamheterna i fråga ska verksamhetsutövaren se till att bullerbekämpningen genomförs på ett lämpligt sätt åtminstone enligt följande:

• Verksamhetsutövaren ska informera eventuella objekt som kan störas av bullret minst 3 dagar innan verksamheten inleds, om verksamheten ligger i närheten av bostäder, inkvarteringstjänster eller känsliga objekt (daghem, sjukhus, skola eller liknande).
• Verksamhetsutövaren måste vid användningen av ljudanläggningar se till att anordningarna är riktade och inställda på ett sådant sätt att användningen stör grannskapet så lite som möjligt. 

Användning av maskiner och anordningar som orsakar särskilt störande buller vid underhålls-, byggnadsarbeten eller motsvarande arbeten och verksamhet som orsakar särskilt störande buller är förbjudet utomhus i närheten av bostads- och inkvarteringslokaler samt vårdinrättningar nattetid kl. 22–07 samt söndagar och allmänna helgdagar före kl. 10 och efter kl. 22. Bestämmelsen gäller inte lastning av avfall eller nödvändiga tillfälliga arbeten eller verksamheter såsom byggnads- och underhållsarbeten på trafikleder eller inom samhällstekniken.

Användning av affärers och restaurangers ljudanläggningar utomhus i den omedelbara närheten av bostads- och inkvarteringslokaler samt vårdinrättningar är förbjuden nattetid kl. 22.00–07.00. Dessutom ska ljudanläggningar som är riktade utåt alltid vara riktade och inställda på ett sådant sätt att användningen stör grannskapet så lite som möjligt.

Arrangören ska med vissa undantag enligt 14 § i lagen om sammankomster (530/1999) anmäla offentliga tillställningar till polisen. Polisen kan ge bestämmelser om evenemanget eller förbjuda det bl.a. om tillställningen skulle orsaka avsevärd olägenhet för utomstående eller miljön.

Föreskrifter om användningen av fyrverkeripjäser ingår i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005) och i statsrådets förordning om säkerhetskraven vid tillverkning, hantering och upplagring av explosiva varor (1101/2015).

Användningen av fyrverkeripjäser ska anmälas till räddningsmyndigheterna och fyrverkeriuppvisningar till Säkerhets- och kemikalieverket och till polisen.

Under arbete med att maskinellt avlägsna sandningssand eller annat maskinellt underhålls- och renhållningsarbete ska dammande förhindras exempelvis genom att vid behov bevattna det område som ska rengöras eller utföra arbetet då ytorna är blöta av regn eller smältvatten.

Sandningssand ska inte avlägsnas med blåsluft, t.ex. lövblåsare.

Värmepannor och andra eldstäder ska justeras, underhållas och användas på ett sådant sätt, att utsläppen inte förorsakar oskäliga hälsoproblem eller olägenheter vad gäller den allmänna trivseln eller på något annat sätt inverkar skadligt på miljön. När så krävs ska uppvärmningsanläggningens skick påvisas genom intyg från sakkunnig.

Byggnads-, reparations- och rivningsarbete ska utföras på ett sådant sätt att olägenheterna av damm under alla förhållanden hålls så små som möjligt. När arbetena utförs i närheten av särskilt känsliga objekt såsom bostäder, skolor eller daghem ska man fästa särskild vikt vid dammbekämpningen och använda sådana arbetsmetoder och materiel som förebygger olägenheter av damm så effektivt som möjligt.

Trafiklederna för tung trafik, den jord som flyttas och rivningsmaterialet ska på byggarbetsplatser hållas så dammfria som möjligt, t.ex. genom fuktning eller saltning. Gatuområden som direkt påverkas av byggarbetsplatsen ska också hållas så rena som möjligt från jord som sprider sig från arbetsplatsen för undvikande av dammolägenheter. Dammande laster som transporteras utanför byggarbetsplatsen ska täckas eller bevattnas. 

I samband med sandblästring av konstruktioner eller föremål utomhus, liksom andra arbetsmoment som eventuellt kan förorsaka olägenheter, ska man genom tillräckliga skyddsåtgärder försäkra sig om att damm, ångor från lösningsmedel eller andra motsvarande utsläpp inte förorsakar olägenhet eller fara för omgivningen. 

När brytningsarbeten utförs i närheten av bostads- och inkvarteringslokaler eller vårdinrättningar, ska borranordningarna som används vid brytningsarbetet vara försedda med ändamålsenlig dammbekämpningsutrustning som alltid ska vara i användning medan arbetet utförs. Dammuppsamlingsanordningarna får inte tömmas på sprängningsplatsen eller bland sprängsten om dammbindningsmedel inte används för att binda borrdamm.

Vid markbyggnad kan mineraliska och andra avfallspartier som är rena (bl.a. betong- och tegelkross, asfaltskross) användas i mindre omfattning för att ersätta naturmaterial då återvinningen av avfallet inte sker yrkesmässigt eller i en anläggning. Återvinningen av avfall ska uppfylla följande förutsättningar:   

• i materialet ingår inga ämnen som är skadliga för miljö eller hälsa, eller förorsakar annan skada eller fara för omgivningen,
• materialet har genom krossning anpassats för ändamålet, och innehåller inga påtagliga mängder armeringsstål eller annat avfall,
• platsen där avfallet placeras ligger inte i ett grundvattenområde och avståndet till en hushållsbrun är tillräckligt stort (≥30 m),
• konstruktionen som innehåller avfall täcks eller beläggs och
• fastighetens ägare och innehavare har gett tillstånd till placeringen av avfallet.

En skriftlig anmälan om återvinning av avfall i markbyggnad ska lämnas in till Vanda miljöcentral minst 30 dygn innan återvinningen inleds. Till anmälan ska följande bifogas: kartskiss över platsen där avfallet placeras, analysresultat som beskriver avfallets eventuella miljökonsekvenser och markägarens tillstånd.

Den som deponerar (placerar) avfallet måste vara på det klara med avfallspartiernas renhet och oskadlighet. När en fastighetsinnehavare byts ut ska information om att avfall använts vid markbyggnadsarbeten delges den nya innehavaren.

Upplagringen, förvaringen och hanteringen av kemikalier ska på en fastighet ordnas så att utsläpp i avloppet, jorden, ytvattnet, grundvattnet och den övriga miljön förhindras.  Kemikalier och avfall som kan reagera farligt med varandra ska lagras åtskilda från varandra. Det ska framgå av de cisterner eller kärl som används för förvaring av kemikalier och farliga avfall hurdana kemikalier eller farliga avfall cisternen eller kärlet innehåller. På lager- och påfyllningsplatserna ska det finnas absorptionsmedel som lämpar sig för absorbering av kemikalier och utrustning för uppsamling av utläckta kemikalier.

Inomhus ska oljor, farliga flytande kemikalier och farligt avfall förvaras i ett lagerutrymme utan avlopp eller genom invallning. Lagerutrymmets golv ska vara tätt och hållfast mot kemikaliernas effekter. Utrymmet ska utrustas med trösklar eller golvlutningar, alternativt ska kemikalierna förvaras inom invallning. Skyddsbassängen eller lagerutrymmet som fungerar som en bassäng ska dimensioneras så att de åtminstone är anpassade för volymen i löscisternen.

Utomhuslager för kemikalier och farligt avfall ska vara ingärdade och låsta, alternativt ska utomstående på annat sätt hindras att komma åt lagren. Oljor och farliga flytande kemikalier och avfall ska lagras i dubbelmantlade cisterner, täckta cisterner eller kärl med skyddsbassänger eller på något annat sätt som förhindrar utsläpp i miljön eller avloppet. Skyddsbassängen ska vara tät och hållfast mot effekterna av de kemikalier och avfall som lagras i den. Volymen i skyddsbassängen för de kärl som innehåller farliga flytande kemikalier eller avfall ska åtminstone motsvara volymen i det största kärlet som lagras. Det ska förhindras att regnvatten kommer in i skyddsbassängen.

I områden med risk för översvämning ska upplagringen och hanteringen ordnas så att kemikalierna inte kan spridas ut i miljön vid översvämning. Vid upplagring av oljor och farliga kemikalier och farliga avfall i grundvattenområden ska principer om sekundärt skydd följas, vilket i praktiken innebär att två olika skyddskonstruktioner används.

Om det sker en olycka i hanteringen och upplagringen av oljor, farliga kemikalier och farligt avfall ska detta genast meddelas till nödcentralen och omedelbara åtgärder för att förhindra spridning av skador ska vidtas.  

Ägaren eller innehavaren av cisternen ska regelbundet låta besiktiga följande cisterner som används:

• underjordisk oljecistern
• underjordisk cistern för andra kemikalier som är farliga eller skadliga för miljön 
• oljecistern ovan jord belägen i ett viktigt grundvattenområde.

Till underjordiska cisterner räknas alla cisterner som placerats under den omgivande naturliga markytan, exklusive dubbelmantlade cisterner eller cisterner i skyddsbassänger om de har ett larmande läckagedetektorsystem.

Cisternen ska besiktas första gången inom 10 år räknat från den dag cisternen tagits i bruk och därefter enligt den klass som getts i besiktningen på det sätt som föreskrivs om klasserna i Handels- och industriministeriets beslut 344/1983. När cisternen besiktas ska ett eventuellt returrör kontrolleras genom tryckprovning. Ett besiktningsprotokoll över besiktningen ska utarbetas, sparas och vid behov visas för tillsynsmyndigheten.  Inspektören ska vara godkänd av Säkerhets- och kemikalieverket.

Ägaren eller innehavaren av cisternen ska tömma, låta rengöra och vid behov låta besiktiga en olje-, bränsle- eller annan kemikaliecistern i marken som tagits ur bruk, och också cisternens rörsystem.  Den som utför rengöringen och besiktningen ska ha den yrkeskunskap som uppgiften kräver. En underjordisk oljecistern och dess rörsystem ska avlägsnas ur marken efter tömningen, rengöringen och besiktningen. Ett intyg över rengöringen ska sparas för en eventuell kontroll.

Cisterner som före 1.6.2006 har rengjorts på ett sakligt sätt och fyllts med sand eller något annat godtagbart ämne behöver inte avlägsnas. Cisternernas påfyllnings- och avluftningsrör ska dock avlägsnas och täppas till.

Miljövårdsmyndigheten kan i enskilda fall efter skriftlig ansökan bevilja undantag från skyldigheten att avlägsna ur marken en underjordisk cistern som tagits ur bruk, om det tekniskt sett är mycket svårt att avlägsna den eller om den inte kan avlägsnas utan att den övriga egendomen skadas orimligt mycket, och om man bedömer att undantaget inte förorsakar förorening eller risk för förorening av jordmånen eller grundvattnet. Cisternens påfyllnings- och avluftningsrör ska avlägsnas åtminstone ovan jord.

När innehavaren av en fastighet byts ut ska den föregående innehavaren informera den nya innehavaren om cisternens existens.

Den kommunala miljövårdsmyndigheten kan efter skriftlig ansökan bevilja undantag från dessa föreskrifter från fall till fall i enlighet med 202 § 4 mom. i miljöskyddslagen.

Det ska finnas särskilda skäl till undantaget. Ett undantag från en föreskrift får inte orsaka miljöförorening eller risk för miljöförorening eller äventyra förverkligandet av målen för dessa miljöskyddsföreskrifter. Undantag behandlas enligt förvaltningslagen (434/2003).  I beslut av miljövårdsmyndigheten söks ändring på det sätt som anges om sökande av ändring i miljöskyddslagen.

För undantag till miljöskyddsföreskrifterna debiteras en avgift enligt miljövårdsmyndighetens taxa.

Fastighetsinnehavare eller -ägare, områdets användare, verksamhetsutövare eller arrangör ska på begäran ge kommunens miljövårdsmyndighet för tillsynen behövliga upplysningar om verksamhet som medför fara för förorening av miljön samt om åtgärder, anläggningar och planer avsedda att förhindra och bekämpa förorening av miljön. 

Om tvångsmedel och påföljder för att överträda eller försumma dessa föreskrifter bestäms i 18 kap. i miljöskyddslagen.

Bestämmelser om miljöförstörelse finns i 48 kap. 1–4 § i strafflagen och om brott mot miljöskyddslagen i 225 § i miljöskyddslagen.

Miljöskyddsföreskrifterna träder i kraft 1.6.2024. Genom dessa föreskrifter upphävs de miljöskyddsföreskrifter som Vanda stadsfullmäktige godkände 28.1.2013 § 38