Boendehälsa

En ventilation som fungerar som den ska är en grundläggande förutsättning för god inneluft. En bristfällig ventilation eller en som fungerar på fel sätt kan orsaka hälsorisker för dem som bor i bostaden. Rumsluftens temperatur och fuktighet påverkar boendetrivseln direkt.

Boende och konstruktionerna frigör fortgående orenheter och fukt i rumsluften. I alla bostadsbyggnader ska det finnas tillräcklig ventilation för att avlägsna orenheter i rumsluften. Luftbytet kan ske via självdrag eller med fläkt. Ventilationen får inte förhindras till exempel genom att ventiler eller öppningar för ersättande luft stängs.

• Effektiviteten av självdragsventilation beror på temperaturskillnaderna mellan utomhusluften och rumsluften, vindriktningen och hastigheten. På somrarna fungerar självdragsventilation vanligtvis dåligt och förutsätter extra vädring via fönster.
• Maskinell frånluftsventilation är det vanligaste ventilationsmetoden i bostäder. Förbrukad luft avlägsnas från bostaden med hjälp av en särskild fläkt och ren ersättande luft utifrån leds in via tätningsspringor i fönstren eller via särskilda ventiler för ersättande luft. Med maskinell frånluftsventilationen kan luften bytas ut jämnt under alla årstider.
• Den maskinella tillufts- och frånluftsystemet består av två särskilda fläktar, tilluft- och frånluftskanaler med ventiler. Tilluften leds vanligtvis in i rum där man vistas. Systemet kan desssutom vara utrustat med filter, ljudisolering och värmeåtervinning som förutsätter regelbundet underhåll och rengöring. Värmeåtervinning sparar energi.
• Den maskinella ventilationen får inte stängas av.

Luftkvaliteten kan påverkas negativt bland annat av orenheter från byggnadsmaterial. Avvikande lukter och symtom bland invånarna kan vara tecken på problem med inneluften. Genom att mäta flyktiga organiska föreningar (VOC) kan man i vissa fall utreda lukternas ursprung.

Buller som hörs in i bostaden påverkar boendetrivseln och förmycket buller kan medföra hälsorisker för invånarna. Till exempel kan buller minska den uppfriskande effekten av sömn och vila om det gör det svårt att somna, minskar sömndjupet eller orsakar extra uppvaknande.

Orenheter kan tränga in i bostaden via läckagen i konstruktioner på andra håll i byggnaden eller via fel ventilationen. Tobakslukt som leds från en bostad till en annan är en sanitär olägenheter så som avses i hälsoskyddslagen. Att andra lukter som till exempel avloppsgaser eller matos tränger in i bostaden kan inte betraktas som godtagbart.

Radon är ett problem som förekommer i bostäder och andra vistelselokaler som ligger mot marken. Radon är en luktfri, smakfri och transparent radioaktiv ädelgas som avsöndras ur marken och berg och som inte går att förnimma. Radonhaltig luft i jordmånen tränger in via sprickor och poröst material i byggnadens fundament. Radonhalten i rumsluften kan mätas med radonmätburkar. Radonmätning kan beställas av kommersiella aktörer eller hos Strålsäkerhetscentralen.

Mer information om metoder för mätning av radonhalten som är godkända av Strålsäkerhetscentralen och leverantörer finns på webbplatsen på stuk.fi.

Forskning har visat att byggnaders fuktskador har ett samband med följande sjukdomar och symtom:

• Andningssymtom hos personer som lider av astma, symtom i övre andningsvägarna, hosta, pipande andning, andnöd, astmautveckling.
• Luftvägsinfektioner, allergisk snuva, allmänna symtom (trötthet, huvudvärk, illamående), atopiska utslag.

Källa: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2016

Symtomen kan emellertid också visa sig utan att orsaken är en mikrobiell skada i byggnaden. Om du misstänker att dina symtom orsakas av mikrobiell skada i byggnaden, bör du ta upp dina misstankar med personalen på hälsocentralenspersonalen när nämna dina misstankar när du besöker hälsocentret. Det är emellertid svårt att etablera ett orsakssamband mellan symptom och mikrobiell skada i byggnaden med hjälp av de för närvarande tillgängliga forskningsmetoderna.

Orsaker till fuktskador

Alla byggnadsmaterial skadas om det finns tillräckligt med fukt. Orsakerna till fuktskador kan vara:

• läckage i rör, installationsfel
• otillräcklig värmeisolering (luftfuktigheten i rummet kondenserar på kalla ytor)
• otillräcklig ventilation
• dålig dränering och kontroll av ytvatten
• för låga fundament eller otillräcklig ventilation av botten
• otillräcklig isolering av vatten och fukt eller användning av fel material i våtutrymmen
• fel i takkonstruktionen, avsaknad av takrännor (regnvatten tränger in i väggkonstruktioner)
• otillräcklig ventilation av övre bjälklag.

Fastställande av fuktskada

Ibland är mikrober synliga på byggnadens inre ytor men ofta döljer den sig under ytmaterialen. Då kan fukt eller mikrobiell skada vara tecken på:

• unken inneluft, lukt av jordkällare eller mögel (skador är möjligt även om lukt inte finns)
• flagnande målfärg eller färgförändringar i inre beläggningar, tapet eller plastmattor som lossnar från sitt underlag, fogar som öppnar sig
• parketten blir mörk på vissa ställen
• kakel eller klinker lossnar, fogar mörknar
• målfärgen på sockeln lossnar
• vitt salt i tegel/betongkonstruktioner
• bestående imma i fönsterrutor
• de som vistas i byggnaden har symtom eller är sjuka men mår bättre när de vistas på andra ställen
• rikligt med insekter (dilverfisk, myror, dammkvalster).

Om du misstänker fuktskador i byggnaden lönard et sig att gå igenom alla fuktbenägna konstruktioner i fastigheten och inte genast avsluta granskningen när du hittar den första skadan. När det har konstaterats fukt- eller mikrobiell skada i byggnaden ska du snabbt börja utreda orsakerna till att konstruktionerna blivit fuktiga och skadans omfattning samt göra upp en reparationsplan.

Det lönar sig att också granska konstruktionerna och omgivningen i närheten av skadan. som ser friska ut. Fukt eller mikrobiell påväxt som finns kvar i reparerade konstruktioner kan snabbt orsaka att samma skada uppkommer på nytt. Den tidigare konstruktionen och materialen som använts ska utredas noggrant innan en reparationsplan görs upp. Vanligtvis måste konstruktioner öppnas för att skadornas omfattning och de använda materialen ska kunna utredas.

De första åtgärderna när du misstänker fuktskador

En fuktskada som inte repareras leder oftast till mikrobiell påväxt så fuktkskador ska utredas och repareras omedelbart. Då hinner inte hälsoproblem uppstå. Även reparationskostnaderna blir lägre när skadan inte hinner sprida sig.

I rad- och våningshus bör ni i första hand kontakta byggnadens representant (disponent, styrelsens ordförande, hyresvärd). I regel är byggnadens ägare (ibland även byggheren) skyldig att utreda orsakerna till att konstruktionerna blivit fuktiga och skadans omfattning samt rätta till missförhållandena. Vanligtvis lönar det sig att anlita insatta sakkunniga för kartläggning av fuktskadan, planeringen av de konstruktioner som ska repareras och för utförande av reparationerna.

Ju större skada, desto noggrannare ska konstruktionernas skickoch tekniska funktionsduglighet utredas. Innan du börjar reparera konstruktioner självmant ska du kontakta byggnadens representant för att diskutera dina planer. För eventuella tillstånd som behövs för reparationsåtgärderna ska du kontakta Vanda stads byggnadstillsyn.

Ärendet överlämnas till Miljöcentralen för utredning skriftligen på en blankett om boendehälsa som du får på begäran eller genom att du skriver en fritt formulerad begäran. Före begäran om utredning ska du överväga vad som i första hand bör undersökas eller repareras i bostaden.

Med tanke på utredningarna är det bra att ta fram information om alla fuktskador som har inträffat tidigare i fastigheten och om reparationsåtgärderna. Inspektören bedömer vilka mätningar och inspektioner som måste genomföras för att utreda hälsoproblemen.

Utred hur service och underhåll har ordnats för ditt hus del. Grundförutsättningar för ett friskt hus är att ventilationen fungerar, värme- och fuktisoleringarna är hela och konstruktionerna hålls torra.  Om det fastställs brister i dessa lönar det sig att ingripa i tid. Om reparationsåtgärderna skjuts upp kan det leda till hälsorisker och betydligt större skador och dyrare reparationer.

Inspektören avgör självständigt vilka undersökningar, prover och mätningar dom behövs i enskilda fall för att bedöma de sanitära olägenheter som råder.

I de tydligaste fallenär en sensorisk observation tillräcklig för att upptäcka fukt- och mikrobiella skador. De skadade materialet kan undersöka i laboratorer och fuktigheten i konstruktioner och på ytor kan mätas med en ytfuktdetektor. Den mikrobiella sporkoncentrationen i rumsluften i en mikrobiskadad bostad skiljer sig sällan från rumsluftens sporer i en oskadad bostad. Därför mäts mikrobihalten i rumsluften endast sällan och endast i fall som är svåra att utreda. Dessutom visar luftprover vanligtvis inte varr mikroberna kommer från.

Det är inte nödvändigt att mäta det mikrobiella innehållet i bostaden om det går att identifiera luftfuktigheten och det mikrobiella problemet på annat sätt.

Den första inspektionen är kostnadsfri. Vid behov kan det bestämmas att ytterligare undersökningar måste utföras på fastighetsägarens bekostnad.

Efter inspektionerna och eventuella undersökningar gör hälsoingenjören upp ett inspektionsprotokoll som kan innehålla en eventuell uppmaning till fastighetens ägare om att vidta åtgärder. Om ägaren av fastigheten inte genomför tilläggsutredningarna och reparationsåtgärderna kan hälsoskyddsmyndigheterna besluta att reparationerna ska genomföras inom en bestämd tid. Vid behov kan hot om vite fastställas för försummelse att reparera . Den som låter utföra reparationerna, vanligtvis fastighetsägaren baansvarar för att de är tillräckliga och äger rum under övevakning.arbetet är tillräckligt och för att övervaka arbetet.

Vid behov genomförs efterkontroller efter det att reparationen har slutförts.