ProSmå och ProSkola-verksamhetsmodellen främjar barnens socioemotionella färdigheter

Bakgrund 

Begreppen ProSmå och ProSkola härstammar från finskans “Positiivisesti ryhmässä oppiva varhaiskasvatus” (ProVaka) och “Positiivisesti ryhmässä oppiva koulu” (ProKoulu), översatt på svenska till inkluderande beteendestöd i småbarnspedagogiken/skolan.  

Målen för Pro-verksamheten är att bygga en gemensam verksamhetsmodell för hela enheten för att stärka sociala färdigheter, minska beteendeproblem och öka engagemanget i de sociala färdigheter som lärs ut. Modellen syftar även till att stärka en inkluderande verksamhetsmiljö och stödja utvecklingen av en kultur som värdesätter sociala färdigheter och använder enhetliga handledningsmetoder. 

Verksamhetsmodellens fokus 

I Pro-verksamheten betonas gemensamt överenskomna och tydliga beteendeförväntningar samt systematisk undervisning av önskat beteende och vägledning genom positiv återkoppling. Beteendeförväntningar kan skapas för olika situationer, såsom raster, måltider eller undervisningstillfällen. Beteendeförväntningarna kan till exempel beröra respekt eller trygghet: ”vi har ett gott bordsskick”, ”vi lyssnar på andra” eller ”vänta på din tur” är beteendeförväntningar, som Pro-verksamheten arbetar kring.  

Implementering i Vanda  

I Vanda finns det cirka 130 kommunala daghem inom småbarnspedagogiken som deltar i ProSmå-verksamheten år 2024. Alla de fyra svenskspråkiga daghemmen är med och deltar. Totalt går cirka 11 000 barn inom småbarnspedagogiken i Vanda. Inom den grundläggande utbildningen studerar cirka 24 000 elever, och av de 41 finskspråkiga grundskolorna deltar 21 i ProSkola-verksamhetsmodellen.  

ProSmå-modellen för yngre barn 

ProSmå är en forskningsbaserad verksamhetsmodell för att stödja barns socioemotionella färdigheter. Genom ProSmå byggs en gemensam verksamhetsmodell för hela daghemmet för att stärka barns socioemotionella färdigheter. Förväntningar på beteende (både för barn och vuxna) överenskoms och önskat beteende förstärks med positiv återkoppling. Modellen stödjer gemenskap och minskar beteendeproblem inom småbarnspedagogiken. 

Dickursby daghem var med i pilotgruppen 

Dickursby daghem och förskola har arbetat med verksamhetsmodellen i drygt ett år, då de slumpmässigt valdes som ett av daghemmen för att nationellt pilotera modellen. Krista Etelämäki, daghemsföreståndare för Dickursby daghem och förskola, ser ProSmå som något positivt och givande. Hon beskriver ProSmå som ett långvarigt arbete för att utveckla verksamhetskulturen så att den stöder både barnens och vuxnas önskvärda, positiva beteende och växelverkan. 

Fokus först på vuxnas beteende 

Förutom barnens beteende är även vuxnas beteende och insats en viktig del av modellen. Arbetet har hittills fokuserat på vuxna och verksamhetskulturen; personalen har övat på att ge positiv feedback åt varandra och strukturerat upp vuxnas beteendeförväntningar samt planerat och förberett beteendeförväntningar för barnen. I början på verksamhetsåret kommer beteendeförväntningarna för barnen att tas i bruk och det konkreta arbetet inleds i alla barngrupper. 

Positiva effekter 

Även om arbetet med beteendeförväntningarna ännu inte har startat i barngrupperna, har barnen och hela enhetens verksamhetskultur och arbetsklimat blivit positivare genom att fokusera på att förstärka den positiva växelverkan mellan vuxna. “Vi har blivit en starkare arbetsgemenskap. Vuxnas positiva anda och välmående speglar sig nog direkt till vardagen i barngrupperna och barnens välmående,” berättar Etelämäki.

Vi har blivit en starkare arbetsgemenskap. Vuxnas positiva anda och välmående speglar sig nog direkt till vardagen i barngrupperna och barnens välmående.

Förutom personal och barn är även vårdnadshavare med i arbetet. ”Vi har engagerade vårdnadshavare som ofta ger feedback och tack till vår personal för det goda arbetet de gör. Vi är tacksamma för det öppna och reflektiva samarbetet, så att vi kan utvecklas i vår verksamhet,” säger Etelämäki. 

ProSmå fortsätter som ProSkola 

Pro-verksamheten fortsätter även efter småbarnspedagogiken och förskolan. I Dickursby skola har verksamheten startat i november 2023. Rektor för Dickursby skola, Mia Förars-Pöytäniemi beskriver verksamheten som ett redskap för att systematiskt jobba för välmående, trivsel och samarbete. ”Vi behöver undervisa eleverna i beteende och kan inte bara förvänta oss att alla redan lärt sig något innan vi undervisat i beteende.” 

Vi behöver undervisa eleverna i beteende och kan inte bara förvänta oss att alla redan lärt sig något innan vi undervisat i beteende.

I Dickursby skola finns ett eget ProSkola-team, bestående av fem personalrepresentanter vars uppgift är att leda arbetet. “Teamet bygger upp strukturen och informerar lärarna och hela personalen om sådant som är aktuellt. Vi startade med en värdediskussion och funderade sedan kring vilka utrymmen och vilket oönskat beteende som vi behöver få korrigerat. Nu finns det material som utgångspunkt för arbetet,” säger Förars-Pöytäniemi. 

Tidiga effekter och framtidsplaner 

Enligt rektorn är det för tidigt att tala om konkreta effekter av arbetet med modellen, men hon har märkt en skillnad i verksamhetskulturen. “Mer diskussion inom personalen kring beteende och hur vi kan göra för att stödja eleverna. Vi har ett driftigt ProSkola-team som spridit positiva vibbar kring utvecklingsarbetet,” säger hon. Samtidigt berättar rektorn att det funnits nyfikna föräldrar som anser att ProSkola-modellen låter som en vettig och bra satsning. 

Arbetet är tänkt att pågå i 3–4 år och sedan bli en del av skolans struktur, utan någon tidsbegränsning. “För personalen och teamet gäller det att ha tålamod och förstå att den här förändringen inte kan – eller får – gå för snabbt framåt. Det gäller att verkligen tro på att det här ska ha effekt när det också kan finnas tvivlare inom personalen,” säger Förars-Pöytäniemi. 

Nästa steg: VänLigan-rådet 

Skolans ProSkola-team höll nyligen en samling för hela skolan i gymnastiksalen där de för första gången berättade mer om vad ProSkola är – helt på elevernas nivå. Samtidigt grundades också ett nytt råd bestående av elever, kallat “VänLigan”, berättar Förars-Pöytäniemi. VänLigan är ett av skolans råd, som kommer att arbeta med ProSkola-verksamhetsmodellen ur elevernas perspektiv. Bland annat kommer medlemmarna i rådet att fungera som stödelever under rasterna. 

Både Prosmå och Proskola är en vetenskapligt grundad modell, utformad för att förebygga beteendeproblem. Projektet stöds ekonomiskt av utbildnings- och kulturministeriet och utvecklas i samarbete mellan Östra Finlands universitet, Jyväskylä universitet och Niilo Mäki Institutet.