Trollebo daghems konditionsundersökning färdigställd / Meddelande 17.2.2026

De främsta faktorerna som påverkar inomhusluftens kvalitet är lokala mikrobiella skador i konstruktionerna, luftläckage från konstruktioner samt fibrer som påträffats i inomhusluften. Trots detta har situationen med inomhusluften på daghemmet varit lugn.

Undersökningar

Byggnadens fuktsituation kartlades genom en ytfuktkartläggning och fördjupade fuktmätningar. På ett ställe gjordes en borrhålsfuktmätning och på två ställen mättes fukten genom snittmätning under plastmattan. I några utrymmen (entréer, våtutrymme, städutrymme, förråd) upptäcktes förhöjd fukt i bottenbjälklagets ytskikt och/eller kemisk nedbrytning av plastmattan. I huvudsak bedöms dock bottenbjälklaget vara fukttekniskt fungerande.

Bottenbjälklagets täthet undersöktes med hjälp av spårgasmätning. Mätningen visade luftläckage i fogarna mellan golv och vägg. Genom dessa läckage kan lukter och föroreningar från marken tränga in i inomhusluften. 

Ytterväggarna består av ett tegel–mineralull–tegel-konstruktion. Ytterväggar och sockel undersöktes genom 12 konstruktionsöppningar och provtagningar runt om byggnaden. I sockelkonstruktionen finns en isolering som enligt observationer delvis består av hård isolering och delvis av mineralull. Från de öppnade ställena togs prover för mikrobanalys. I nästan hälften av proverna (5 av 12) konstaterades mikrobiella skador. Ytterväggskonstruktionens täthet undersöktes på två ställen med hjälp av spårgasmätning. Vid täthetsmätningarna konstaterades att väggen inte är tät: från sockelns delningsskikt finns en luftväg in i väggen, och från väggen finns även en luftväg vidare in i byggnaden. Genom luftläckagen kan lukter och föroreningar tränga in i inomhusluften från konstruktionerna. Att utrymmet har övertryck minskar delvis mängden luftläckage som kommer in. 

Utomhus inspekterades vattenstyrning och konstruktionernas ytor. Vid stuprören observerades brister i vattenstyrningen. 

Vid de ursprungliga fönsteranslutningarna konstaterades otätheter på utsidan vid karmsmygarna, och ett enskilt fönster bedömdes vara i behov av renovering. 

Kapslingar inomhus kontrollerades genom öppning. I kapslingarna konstaterades inga större brister. I grupputrymmena finns små innetrappor av stenmaterial; utrymmena under trapporna och deras konstruktioner inspekterades. Där observerades inga tecken på organiskt material eller andra brister. 

Vindsutrymmet inspekterades genom sinnesbaserad bedömning. Vindsutrymmet är väl ventilerat och rent, och inga tecken på läckage eller förhöjd fukt observerades. Vindsbjälklagets täthet var god vid spårgasmätningarna, vilket innebär att luftläckage från vindsutrymmet in i inomhusluften inte torde förekomma. Som en enskild utmaning noterades ett otillräckligt isolerat avloppsventilationsrör. 

Undertaksutrymmena är städade och rena; i ett utrymme observerades en skiva med skadad undersida. 

Plastmattornas skick undersöktes genom VOC‑analyser på två ställen. VOC‑halterna i plastmattorna var låga. De gamla golvbeläggningarna är i gott skick men slitna. Den gulaktiga plastmattan påverkar inte inomhusluftens kvalitet negativt. Ett undantag är städutrymmet och förrådsrummet, där det finns äldre plastmattor med grov yta. I dessa plastmattor konstaterades tecken på kemisk nedbrytning. 

I lokalerna togs damm- och fiberprover från sammanlagt fyra utrymmen. I mätningarna av fiberfall konstaterades fiberhalter som låg över åtgärdsgränsen i vissa utrymmen. Möjliga fiberkällor är de obehandlade snittytorna på undertaksplattorna, obehandlade mineralullsytor i undertaksutrymmet och i kapslingarna samt mineralull som spridits från vindsutrymmet till ventilationsmaskinrummet. I dammproverna förekom, förutom vanligt rumsdamm, även stenmaterialsdamm och i ett av rummen även mögelsporer och fibrer.

Ventilationssystemets skick och renhet bedömdes genom att undersöka till- och frånluftsaggregatens samt utsugningsfläktarnas skick. Dessutom inspekterades kanalernas renhet på sex olika ställen och möjliga fiberkällor i systemet kartlades. I ventilationssystemet noterades brister i luftflödesbalanseringen och i tilluftens spridningsbild.  I ventilationskanalerna påträffades inga fiberkällor och inget större rengöringsbehov. Av de två radonfläktarna var den ena ur funktion. 

I lokalerna observerades även mindre lokala otätheter och brister:
möjlig otäthet i golvbrunnarnas anslutningar, ett lokalt vattenläckage vid värmeväxlaren i värmefördelningsrummet samt en otät rörgenomföring i elcentralen. 

Fortlöpande mätningar av förhållandena

I byggnaden har inomhusförhållandena och tryckförhållandena mätts kontinuerligt under hösten och vintern. Enligt de fortlöpande mätningarna ligger koldioxidhalterna på en relativt låg och lämplig nivå i alla rum. En kväll i november syns en avvikande kvällsanvändning som något förhöjda koldioxidvärden. Luftfuktigheten och temperaturen håller sig på en lämplig nivå. Endast nu under den strängaste köldperioden har luftfuktigheten inomhus sjunkit till en låg nivå, cirka 10–20 % RF, vilket kan upplevas som torr inomhusluft. Tryckskillnaden mellan inne och ute är under användningstid huvudsakligen positiv (övertryck), vilket minskar luftläckage genom konstruktionerna och därmed även eventuella inomhusluftsproblem som kan orsakas av skador eller otätheter i konstruktionerna. Utanför användningstid (kvällar och veckoslut) ligger tryckskillnaden nära noll.

Mätsystemet kommer att avlägsnas inom den närmaste tiden. 

Framtida åtgärder

Mindre underhållsreparationer har förts vidare till underhållet för att planera in när åtgärderna ska utföras. Dessa omfattar bland annat reparation av radonfläkten, tätning av skarvarna i våtutrymmens plastmattor, reparation av en lokal vattenläcka vid värmeväxlaren samt tätning av rörgenomföringen i elcentralen. Tidsplanering och genomförande av de större reparationsbehoven håller på att planeras. 

Möjliga olägenheter och symtom

Det är vanligt att faktorer i inomhusmiljön i daghem ger upphov till allmänna olägenheter som obehagliga lukter, drag eller unken luft. Dessa bör rapporteras till underhållet omedelbart, så att situationen kan åtgärdas.

Om en vårdnadshavare misstänker att symtom hos barnet hänger ihop med inneluften bör saken tas upp med en läkare inom hälsovården. Om personalen upplever symtom är det skäl att kontakta företagshälsovården för att säkerställa vårdkedjan. Misstanke om inomhusrelaterade problem ska också meddelas till daghemsföreståndaren för att ge en aktuell helhetsbild, och en anmälan i Tutka ska göras.

Symtom som kan kopplas till inomhusluften kan till exempel vara rodnad i ögonen, irritation i näsa och luftvägar, hudreaktioner, ibland huvudvärk samt allmän trötthet eller lätt temperaturstegring under tiden man vistas i daghemmet. Symtomen kan vara diffusa men brukar ofta lindras när man lämnar lokalerna. Allvarliga symtom är mycket ovanliga. Symtom tas alltid på allvar. 

Daghemmens informationsmeddelanden finns på Vanda stads webbplats: https://www.vantaa.fi/sv/node/10154/inomhusluft

Närmare anvisningar för personer som misstänker att de får symtom av inomhusluften finns på Vanda stads webbplats: https://www.vantaa.fi/sv/staden-och-beslutsfattandet/toimitilat-ja-tilavaraukset/inneluft/inneluften-och-vardstig-inom-halsovarden

Närmare information:

sisailma@vantaa.fi