VLR-rapport del 7: Ett internationellt Vanda

Integration och kulturell mångfald är ett betydande och viktigt tema för Vanda, kring vilket det görs mycket utvecklingsarbete. I Vanda ser man den kulturella mångfalden som en tillgång och integration som en ömsesidig process, där man också tar hänsyn till samhällets mottaglighet.

År 2023 godkändes ett nytt integrationsprogram för åren 2023–2026. Programmet bygger på den av Eurocities lanserade referensramen Integrating Cities Charter, där integration betraktas ur fyra olika perspektiv: staden som arbetsgivare och främjare av sysselsättning, staden som tjänsteleverantör, staden som upphandlare av varor och tjänster samt staden som främjare av delaktighet. Under dessa teman har programmet samlat flera olika åtgärder och mål. I och med denna internationella kontakt deltar Vanda i uppföljningen av hur integrationen framskrider på europeisk nivå.

Vandas styrkor inom främjande av integrationen omfattar bland annat fungerande grundläggande tjänster, flerspråkiga handledare i skolorna och behovsbaserad resursfördelning. Staden bedriver aktivt samarbete med intressenter, till exempel organisationer, och olika hobbymöjligheter och bibliotek erbjuder många sätt att delta och mötas.

Staden har satsat på kommunikation på klarspråk och ökat mängden information på klarspråk. Från 2023 är klarspråk ett av stadens officiella informationsspråk vid sidan av finska, svenska och engelska. Staden erbjuder sin personal utbildningar i klarspråk som har varit populära. Vanda stad publicerar i samarbete med Vantaan Sanomat lokaltidningen Selkovantaalainen, som är Finlands första lokaltidning på klarspråk. Stadens webbplats har egna sidor med text på klarspråk, där stadens tjänster beskrivs, hänvisningar till andra tjänster ges och nyhetsartiklar från Selkovantaalainen publiceras.

Integrationen kräver kontinuerligt arbete, eftersom nya invånare ständigt flyttar till Vanda och den största delen av stadens tillväxt består av personer med främmande språk. Därför betonas betydelsen av tjänster i det inledande skedet i utvecklingsarbetet. Med reformen av integrationslagen har det övergripande ansvaret för ordnande av integrationstjänsterna övergått till kommunerna, vilket ökar behovet av att utveckla en fungerande och tydlig helhet av inledande tjänster. Det finns många tjänster, men helheten har varit splittrad, och tjänsterna tillhandahålls av många slags aktörer. Nätverkssamarbetet intensifieras för att tjänsterna ska fungera kundorienterat och effektivt.

Under 2024 förberedde man sig på reformen av integrationslagen genom att skapa ett integrationsprogram som erbjuder kunderna ett utbud av tjänster som främjar integrationen. Under 2025 är målet att skapa en samordningsmodell för integrationstjänsterna på stadsnivå som underlättar helhetsförståelsen och utvecklingen av tjänsteutbudet.

De centrala utmaningarna i Vanda är marginaliseringen bland unga och förebyggandet av det, att erbjuda tillräcklig och mångsidig undervisning i finska för personer i olika livssituationer, den relativt låga sysselsättningsgraden bland personer med främmande modersmål och det låga antalet hyreslägenheter till skäliga priser. Dessa är omfattande utmaningar som är länkade till många andra teman i denna rapport, såsom förebyggande av segregation, välfärdsarbete och livskraftarbete. Inom målen och åtgärderna i integrationsprogrammet betonas därför ett brett tväradministrativt samarbete.

Vanda stads tjänster för sysselsättning och integration har ett projekt som heter Föräldrarna med i skolan och arbetslivet, som riktar sig till invandrade föräldrar och är en del av Vanda stads Handlingsprogrammet för positiv särbehandling (MEK) 2023–2025. Verksamheten har genomförts i samarbete med den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken. I modellen deltar föräldrar i ledd gruppverksamhet under ledning av en F2-lärare fyra dagar i veckan i fyra timmar, och det går även att delta med små barn. Verksamheten ordnas på finska och pågår ett läsår, under vilket man bekantar sig med området, dess tjänster och samhället. Man strävar efter att hitta en fortsatt väg till utbildning eller arbetslivet för deltagarna. Under vårterminen har föräldrarna möjlighet att bekanta sig med arbetslivet genom arbetsprövning. I verksamheten aktiverar deltagarna sig i planeringen av sina egna liv och får sin röst hörd som individer.

Under en del av veckan har föräldrarna möjlighet att delta i nybörjarundervisningens lektioner tillsammans med skoleleverna eller i verksamheten för småbarnspedagogikens barngrupper. Genom att delta i nybörjarundervisningen eller verksamheten inom småbarnspedagogiken lär sig föräldrarna mer finska i dagliga möten med både barn och vuxna. De får personlig erfarenhet av och kunskap om det finländska skolsystemet och får möjlighet att bekanta sig med arbetslivet. Dessutom ökar förståelsen för utbildningsområdet och arbetets betydelse.

Föräldrar som annars kanske skulle tillbringa sina dagar hemma får en viktig kamratgemenskap och en upplevelse av delaktighet inom verksamheten. Verksamheten stärker också samarbetet mellan hemmet och skolan eller småbarnspedagogiken och stärker förtroendet, samt invandrarföräldrarnas möjligheter att stödja sina barn med skolgången.

Genom verksamheten stärks familjernas egna resurser och föräldrarnas förutsättningar att ta ansvar för sina barns tillväxtmöjligheter ökar. Föräldrarnas kunskaper i det finska språket i vardagen och arbetslivet samt deras studie- och arbetslivsfärdigheter stärks. De får stöd av F2-läraren i planeringen av hur de ska fortsätta samt i att komma ut i arbetslivet och börja studera. Deras anknytning till det finska samhället stärks.

Även om projektet är avsett för alla invandrarföräldrar, är de flesta deltagarna mödrar. På sistone har det fästs särskild uppmärksamhet vid att stödja sysselsättningen och integrationen av invandrarkvinnor, till exempel i samband med den övergripande reformen av integrationslagen, eftersom sysselsättningsgraden bland invandrarkvinnor är lägre i Finland än i de övriga nordiska länderna, och också lägre än bland invandrarmän samt kvinnor födda i Finland. Projektet stöder därför också inlärningen av finska, integrationen samt, stärkandet av den egna identiteten samt tillgången till utbildning och arbetslivet i synnerhet för invandrarkvinnor. Detta har en central betydelse för barnens möjligheter när det gäller utbildningen och arbetslivet.

SMILE-projektet är ett framgångsrikt exempel på hur invandrares integration kan främjas genom konkreta och effektiva åtgärder. Huvudsyftet med projektet var att stärka samarbetet mellan familjer, gemenskaper och lokala tjänster i Vanda. Detta samarbete skapade metoder som inte bara stöder individernas integration utan även ökar hela gemenskapens välbefinnande.

Tsemppari-arbetslivsträningen var ett av projektets centrala resultat. Arbetslivsträningen erbjöd personligt stöd till 445 deltagare, varav många hade varit arbetslösa under en lång tid. Lokala organisationer erbjöd tjänster på kundernas eget språk och med hänsyn till deras kulturella bakgrund. Som resultat av arbetslivsträningen fick 54 deltagare jobb och 8 blev företagare. Arbetslivsträningen stärkte deltagarnas förmåga att agera mer självständigt i det finska samhället. Med hjälp av den stödde man familjerna på ett helhetsinriktat sätt, vilket har ökat gemenskapen och förtroendet mellan organisationerna, deltagarna och staden.

Skolorna spelar en viktig roll i integrationen. SMILE-projektet främjade ett intensivt samarbete mellan skolorna, familjerna och gemenskaperna genom att ordna föräldramöten, informationsmöten om hobbyer och gemensamma evenemang. Skolorna fungerar som områdesvisa mötesplatser där föräldrar och skolans personal kan bygga upp ett ömsesidigt förtroende. Särskilt skolan Lehtikuusen koulus vardagsrumsverksamhet och Läxhjälpen visade hur man med enkla, men välplanerade åtgärder kan uppnå stora effekter. 

En av de mest innovativa delarna av projektet var rundabordsdialogerna. I dessa dialoger samlades invandrargemenskaper, stadens tjänster och lokala beslutsfattare för att öppet diskutera behov och lösningar. Till exempel i Håkansböle ledde dessa diskussioner till konkreta åtgärder, såsom Läxhjälpen, digitalt stöd samt utveckling av hobbyverksamhet för kvinnor och flickor.

De i SMILE-projektet skapade verksamhetsmodellerna, såsom Tsemppari-arbetslivsträningen och de lokala dialogerna, kan enkelt skalas till andra kommuner och samhällen. Projektet inte bara höjde de kvantitativa resultaten av integrationen, såsom sysselsättningen och deltagandet i utbildning, utan förändrade också sättet på vilket kulturell mångfald bemöts. Dess framgång byggde på lokal förankring, öppen dialog och hänsyn till individernas behov, genom vilka man skapar bestående strukturer för att stödja integrationen.

Den centrala aspekten i SMILE var de flerspråkiga familjernas och gemenskapernas handlingskraft. Istället för att betrakta dem enbart som en målgrupp, bör de ses som aktiva aktörer. Denna metod är en viktig del av genomförandet av hållbar integration, och integration är en gemensam process som gynnar alla parter.

Vanda är medlem i Eurocities-nätverket, som består av över 200 stora europeiska städer. Nätverket finansieras av sina medlemsstäder, och sekretariatet som koordinerar dess verksamhet ligger i Bryssel. Eurocities erbjuder sina medlemsstäder omfattande möjligheter att dela med sig av sin bästa praxis och främja städernas EU-intressebevakning.

Som en del av intressebevakningen och delningen av bästa praxis inom Eurocities-nätverket finns det sex olika tematiska forum, som anordnar årliga seminarier i medlemsstäderna. Dessa är Eurocities huvudevenemang vid sidan av nätverkets årsmöte. Ett av forumen är Social Affairs Forum, som fokuserar på sociala frågor, och vars ämnesområden omfattar bland annat utbildning, sysselsättning, invandring och integration samt boende.

Vanda arrangerade i juni 2024 Eurocities Social Affairs Forums årsmöte med temat Co-Creating Tomorrow's Cities: Joining Forces for Social Innovation. Seminariet hade cirka 180 deltagare från Eurocities medlemsstäder runt om i Europa samt från EU:s institutioner.

På programmet under de tre dagarna stod paneldiskussioner och verkstäder där man sökte lösningar på de utmaningar som de olika städerna framförde. Under det så kallade torgevenemanget presenterade uppstartsföretag inom socialbranschen sin verksamhet för städernas representanter. Under seminariet bekantade man sig också med sätt att stödja Ukraina. Under konferensen fick gästerna dessutom möjlighet att bekanta sig med Vanda stads goda praxis och sociala innovationer genom att besöka stadens platser. 

I Vanda görs det mycket internationellt samarbete inom olika verksamhetsområden och på stadsnivå inom många olika nätverk. Utbildningsplanerare Pia Hakkari, hurdant internationellt samarbete gör du och dina kollegor inom verksamhetsområdet för fostran och lärande?

Vi har fått vara med i många olika slags samarbeten, och det har berikat vårt eget arbete på många sätt. Ett bra exempel på detta är Erasmus-samarbetet. Förvaltningen för Vandas grundläggande utbildning fick Erasmus+-ackreditering för åren 2024–2027, vilket innebär att vi är engagerade i att långsiktigt följa Erasmus+-programmets krav och principer. Flera av dessa är anknutna till hållbar utveckling!

Målen för Erasmus-samarbetet är omfattande. Vi satsar inom dess ramar på elevernas välbefinnande genom känslomässiga och interaktiva färdigheter samt på mångsidigt lärande och kompetens, vilket inkluderar digitala färdigheter och utveckling av läsförmågan. Inom Erasmus-ackrediteringen är målet också en hållbar framtid, vilket inkluderar miljöansvar, ekosocial fostran och hållbar utveckling.

Vi strävar efter att satsa på hållbar rörlighet och hållbart resande. Man planerar även Erasmus-studiebesök runt om i landet till fortbildningskurser för lärare och job shadowing-besök, det vill säga att skugga en kollegas arbete, ända från Lofoten till Bryssel. Temat har också behandlats i enskilda skolor, och till exempel på en valfri kurs i Hämeenkylän koulu fick eleverna planera och även genomföra en resa till Danmark landvägen.

Vad annat har du fått göra med anknytning till internationalisering och hållbar utveckling?

Vi hade en fin möjlighet under KASO 2024 att arrangera internationaliseringsdagar för den allmänbildande utbildningen i Vanda i samarbete med Utbildningsstyrelsen. Temat var Globalt lokal – ge bildningen vingar. Evenemanget samlade cirka 200 lärare, rektorer, pedagoger och förvaltningsexperter från hela Finland som är intresserade av internationalism och en hållbar framtid. Under dagarna bekantade vi oss också med det språkligt och kulturellt mångsidiga Vanda.

På internationaliseringsdagarna blickade man mot framtiden och kommande generationer. Programmet erbjöd deltagarna olika perspektiv på den nuvarande och framtida globala världen, studiebesök i det internationella Vanda, nätverkande och informationsutbyte. Vi funderade tillsammans också på betydelsen av internationaliseringen på hemmaplan som en resurs för lärandegemenskapen och hur barn och unga kan stödjas i sin utveckling till världsmedborgare.