Positiv psykologi förbättrar elevernas välmående i Dickursby

Artikel

Etiketter

UtbildningInvånareBarnfamiljerUngaElever

Dickursby skola är en av pionjärerna i Vanda med positiv psykologi. Positiv psykologi går ut på att öka det psykiska välbefinnandet och de mentala resurserna hos barn i lågstadieåldern.

Emilia Lindqvist och Elin Eriksson-Haase

Vice rektor och lärare Emilia Lindqvist (vänster) och lärare Elin Eriksson-Haase

 Tanken är att öka elevernas välmående genom att hjälpa dem hitta sina egna kärnstyrkor och därigenom få en mer positiv bild av sig själv.  I den positiva psykologin finns det 24 kärnstyrkor där man har mer av vissa styrkor och mindre av andra styrkor. Barnen lär sig hitta sina egna styrkor.

-Vi vill få barnen att fundera vilka saker de är bra på och varför just de här och hur de kan använda dem till att hjälpa sig själv i sådant som de tycker är svårt eller jobbigt, förklarar Elin Eriksson-Haase, klasslärare i årskurs tre och fyra.

-Vi jobbar på att få fram tankesättet att eleven kan och det man inte kan går att lära sig. Ingenting är omöjligt. Vi vill hitta hitta det positiva hos var och en istället för det negativa, berättar Emilia Lindqvist, vice rektor och klasslärare för årskurs ett och två.

Eleverna i Dickursby skola börjar med positiv psykologi redan från första årskursen så att de får ut så mycket nytta som möjligt av det redan från skolstarten. Forskning har visat att den största nyttan av positiv psykologi är i årskurs fyra och fem.

Allt började med en kurs i positiv psykologi

Det började med att Emilia Lindqvist och Elin Eriksson-Haase hittade en kurs i positiv psykologi som Folkhälsan ordnade i samarbete med Åbo Akademi. Forskning har visat att stresshormonet kortisol är på en hälsosammare nivå under skoltid i de klasser som systematiskt arbetar med välbefinnandet. Dessutom ökar den positiva sinnesstämningen och hoppfullheten bland barn som haft positiv psykologi i skolan. 

Linqvist och Eriksson-Haase har sett en positiv förändring i eleverna. Eleverna har börjat mer använda begreppen som de lär.

-Exempelvis i grupparbeten kan de säga ” Jag är bra på det här. Jag är bra på att samarbeta eller jag är en bra ledare, så jag kan göra det här”.  De kan också säga ”Kan du komma med oss och göra det här för du är bra på det”. De använder just styrkorna och koncept som bucket filling. Det är ett sätt att få andra att må bra och att sprida positiv energi, berättar Elin.

Positiv psykologi genom konkreta exempel och bilder

Bucket filling går ut på en bild där alla inom oss har en hink och hinken blir fylld av positiva tankar och positiva känslor. Man kan fylla sin egen hink genom att vara snäll mot sig själv och man kan också fylla andras hinkar genom att vara hjälpsam, vänlig, säga snälla saker och sprida bra stämning. Sen finns det också en skopa som man kan skopa ur hinken genom att säga någonting fult eller göra någonting elakt mot någon annan eller sig själv. I bildleken finns det ett lock som man kan lära sig att sätta på så att man inte låter andra skopa ur sin hink. Man lär sig att inte ta åt sig allting.

-Varje gång du skopar ur någon annans hink så tömmer du lika mycket från din egen. Så det lönar sig inte att vara elak mot någon annan för du gör också illa mot dig själv, säger Elin.

Positiv psykologi handlar mycket om kooperativt lärande, om att jobba tillsammans och samarbeta. Eleverna har haft grupparbeten var de fått öva på sina styrkor. Emilia nämner ett tillfälle var klassen delades in i grupper och en grupp fick t.ex. skumgummikarameller och spagetti och uppgiften att bygga ett torn för att träna på kreativitet och uthållighet. De har också gjort egna små hinkar i pulpeterna som de fyllde med ärter som motsvarade goda tankar och gärningar.

-Vi jobbar mycket konkret speciellt med de yngre eleverna, förklarar Emilia.

Föräldrarna är tacksamma att barnen hittat det goda hos sig själv

I Dickursby skola har positiv psykologi tagits väl emot av både föräldrar och elever.

-Eleverna har tyckt att det har varit jätteroligt. Skolans föräldrar har varit tacksamma för att barn som ofta är självkritiska hittat det goda hos sig själv. De har också märkt en skillnad i sina barn: att de faktiskt orkar, är mer positivt inställda till sitt skolarbete och till sig själv, berättar Emilia.

Lärare fungerar som rollmodeller

Även lärare kan ha nytta av positiv psykologi.

-Man börjar själv också se de positiva sidorna hos sig själv och sina kollegor. Vi som lärare måste vara förebilder, förklarar Elin.

Är det lätt att få eleverna att hitta sina styrkor? Elin skrattar och säger att de är bra på att hitta varandras bra sidor. Att hitta sina egna är svårare och så händer det ofta att de tycker mitt i allt att de har alla styrkor. Att få dem att hitta vilka styrkor de på riktigt har, det är det som är det svåra.

Sen när de hittar styrkorna så använder de dem också. De har hittat styrkor hos sina föräldrar, syskon och t.om. läraren! Det som är utmanande är att teorin borde omvandlas till praktiken. Ibland när det händer något på rasterna t.ex. så har de glömt det här. Det är något vi jobbar på. Det är viktigt att använda orden och begreppen på rasterna, i matsalen och också på andra lektioner än de i positiv psykologi, summerar Elin.