Påverkarorganet Svenska kommittén ordnade en invånarkväll på svenska om kollektivtrafiken i Vanda 11.4.2023

Programmet under invånarkvällen bestod av ett anförande av Johanna Wallin och Janne Lohilahti från Helsingforsregionens trafik (HRT) samt en presentation av stadsingenjör Henry Westlin om spårvägsprojektet Vandaspåran. Invånarna diskuterade sedan innehållet i anföranden samt gick igenom inkomna utlåtanden av elevrådsstyrelserna i den grundläggande utbildningen inom den svenskspråkiga servicen om hur kollektivtrafiken fungerar för barnen och ungdomarna i Vanda. 

Patrik Karlsson, ordförande för Svenska kommittén som introducerade invånarna till kvällens agenda hävdade att en invånarkväll om kollektivtrafiken är aktuell med tanke på de nyligen ändrade busslinjerna och tarifferna för Helsingforsregionens trafik samt den livliga debatten som förts inom sociala medier om temat. 

Vandaspåran 

Deltagarna under invånarkvällen förhöll sig överlag positivt till Vandaspåran, men var fundersamma över budgeten. Stadsingenjör Henry Westlin presenterade det nyaste om Vandaspåran under invånarkvällen.  

Vandaspårans preliminära och första plan kom ut redan i början av 1990-talet, men en översiktsplan och ett planeringsbeslut av Stadsfullmäktige fick invånarna vänta på ända fram till år 2019. Beslutet om byggandet av Vandaspåran fattas under senvåren 2023, byggandet däremot inleds först under 2024, ifall allt går som planerat. Trafiken inleds tidigast år 2028. Målen med Vandaspåran är att driva attraktionskraft samt utveckling av staden, tillgänglighet, lokal välfärd och sysselsättning samt miljövänlighet. Dessutom främjar spårvägen Vandas mål om att vara klimatneutralt fram till år 2030. Westlin presenterade bland annat hur stadscentrumen, gatorna och cykelvägar utvecklas och byggs i samband med spårvägsprojektet. Dessutom möjliggör Vandaspåran 15 000 nya arbetsplatser och till och med 35 000 fler invånare till Vanda enligt nuvarande prognoser.  

Största diskussionen om Vandaspåran under invånarkvällen rörde sig kring kostnader samt de potentiellt ändrande busslinjerna. De förväntade kostnaderna för Vandaspåran ser just nu att ligga kring 600 miljoner euro enligt Westlin. Westlin påminner dock invånarna om att spårvägen är en investering som i och med utvecklingen av markanvändningen kommer att betala sig tillbaka. Dessutom kommer staden att få ökade skatteinkomster, biljettintäkter och infrastruktursersättningar via HRT. Spårvägen genererar intäkter särskilt på grund av den ökade fastighetsutvecklingen (förväntat ~ 320 miljoner euro). Utgifterna minskar också tack vare MBT-avtalet och därmed täcks 30% av kostnaderna för Vandaspåran av staten. Utöver byggnadskostnaderna utgörs spårvägsprojektets utgifter av trafikeringskostnader, underhållskostnader, finansiella kostnader och administration med mera. Bussalternativen som invånarna var oroliga för planeras i samband med bedömningen av spårvägsprojektet, för att spårvägens konsekvenser kan jämföras ingående. 

Vandaspåraprojektet i ett nötskal 

Spårvägens längd: 19,3 km 

Hållplatser: 27 st 

Topphastighet: 50km/h 

Kapacitet: 225 personer / spårvagn 

Tur intervall: 7,5 – 20 minuter 

HRT – Helsingforsregionens trafik  

Invånare, föreningar, samfund och elevråd/studeranderåd samt ungdomsfullmäktige fick möjlighet att inlämna utlåtanden t.o.m. 5.4.2023 via plattformen osallistuvavantaa.fi. Elevråden fick ge fria kommentarer om vad som fungerar bra, vad som fungerar mindre bra samt övriga kommentarer om kollektivtrafiken vid de svenskspråkiga skolorna. Sammanlagt skickade tre elevråd sina utlåtanden. 

Västersundoms skolas elevråd skickade återkoppling om busslinjerna 588 och 719K. Som positivt lyfte eleverna fram att chaufförerna ofta hälsar och är trevliga. Dock skrev eleverna att bussen ofta är sen, full och skräpig.  

Helsinge skolas elevråd gav sitt utlåtande av buss nummer 571. Busslinjen 571 väckte även diskussion hos invånare som fysiskt var på plats under invånarkvällen på grund av överbelastningen. Överlag tyckte eleverna att bussens tidtabeller fungerar rätt bra, men samtidigt önskade eleverna en extra tur i timmen. Under rusningstid är busslinjen 571 ofta fullsatt enligt eleverna och då tar inte chauffören in fler passagerare. Även invånarna önskar fler avgångar för linjen för att underlätta både elevernas, lärarnas och stadsbornas vardag. 

Dickursby skolas elevråd gav sina kommentarer av busslinjerna 570, 711, 717, 611, 735 och 724. Eleverna lyfte bland annat fram att bussarna ofta är i tid, busshållplatserna är nära till skolan och att chaufförerna ofta hälsar vänligt. Som negativt nämnde eleverna att bussar ibland inte stannar fastän de tryckt på stop-knappen och att de ibland blir sena till skolan ifall bussen är för full att ta fler passagerare ombord.  

Andra busslinjer som diskuterades under invånarkvällen var linje 614 till Hagnäs, 413, 421, 335, 712 och linje 574. Både Svenska kommitténs ordförande Patrik Karlsson och anförare Johanna Wallin tillsammans med Janne Lohilahti från Helsingforsregionens trafik (HRT) tog upp önskemål och kommentarerna som diskuterats under invånarkvällen för fortsatt arbete.