Vanliga frågor om svenskspråkiga serviceområdets servicenätsutredning och Kyrkoby skola

Vad är en servicenätsutredning? 

En servicenätsutredning är en omfattande utredning genom vilken staden planerar hur skolor, daghem och andra kommunala tjänster ska ordnas i framtiden. Utredningen grundar sig på befolkningsprognoser, det framtida servicebehovet samt en bedömning av de befintliga byggnadernas skick, användbarhet, kapacitet och miljöförhållanden.

I utredningen jämförs också olika alternativ, såsom till exempel om en befintlig skola ska renoveras, om en ny ska byggas eller om skolor ska slås samman.

Med hjälp av servicenätsutredningen strävar staden efter att säkerställa att småbarnspedagogik och undervisning ges i trygga och ändamålsenliga lokaler samt att stadens medel används ansvarsfullt. Utredningen utgör grunden för beslut som gäller servicenätet.

Servicenätsutredningen är ett dokument i beredningsskedet. Den är inte ett politiskt dokument. 

Varför har Kyrkoby skolas verksamhet granskats i servicenätsutredningen? 

I servicenätsutredningen har alla lokaler som används inom den svenskspråkiga småbarnspedagogiken och undervisningen i Vanda granskats. Målet är att säkerställa att lokalerna även på lång sikt är ändamålsenliga, trygga och funktionella.

Motsvarande servicenätsutredningar görs också inom den finskspråkiga småbarnspedagogiken och undervisningen. 

Kyrkoby skola ligger nära Tusbyleden och Ring III. I området har man konstaterat trafikbuller och utsläpp av finpartiklar. Enligt servicenätsutredningen överskrids riktvärdena för buller på skolans gårdsområde, och dessutom finns det periodvis en risk för förhöjda halter av finpartiklar i luften. Eftersom yngre barn enligt forskningsrön är känsligare för luftföroreningar och buller, anses lokalerna inte vara lämpliga för småbarnspedagogik eller för undervisning i årskurserna 1–6 inom den grundläggande utbildningen. 

Vad föreslår servicenätsutredningen för eleverna i årskurserna 1–6 i Kyrkoby skola?

I utredningen föreslås att eleverna i årskurserna 1–6 i Kyrkoby skola skulle fortsätta sin skolgång i Mårtensdals skola eller Dickursby skola. I dessa skolor finns det plats för nya elever, och lokalerna är trygga och lämpar sig för undervisning.

Varför kan gymnasieundervisning ordnas i Kyrkoby skolas lokaler, men inte undervisning för yngre elever? 

Små barn klassas som en känslig befolkningsgrupp för luftföroreningar eftersom deras lungor fortfarande utvecklas och de också tillbringar mer tid utomhus under skoldagen.

Gymnasieutbildning klassas inte som känslig verksamhet. Gymnasiestuderande är, med tanke på sin fysiska utvecklingsnivå, mindre känsliga för luftföroreningar än barn i lågstadieåldern. De är inte heller skyldiga att tillbringa rasterna utomhus. När det gäller luftkvalitet och buller jämställs gymnasier med yrkesläroanstalter, högskolor och kontorsbyggnader.

Vaför behövs tilläggsutrymmen för Helsinge gymnasium? 

I Helsinge gymnasium har man identifierat ett tydligt behov av tilläggsutrymmen. Gymnasiestudierna genomförs utifrån kursval, inte enligt årskurser. Antalet studerande varierar eftersom det är möjligt att avlägga gymnasiestudierna på fyra år. Antalet antagna studerande överskrids alltså inte, men eftersom en del studerande genomför sina studier på fyra år överskrider det totala antalet studerande lokalernas kapacitet.

Enligt förslaget i servicenätsutredningen flyttas en del av gymnasieundervisningen till Kyrkoby skolas utrymmen, som blir lediga från annan användning. Utrymmena ligger cirka 500 meter från gymnasiebyggnaden.

Vad händer med Helsinge skola (årskurserna 7–9)? 

Också i Helsinge skola har ett behov av tilläggsutrymmen identifierats. Staden utreder för närvarande en långsiktig lösning på lokalbehovet, och inga beslut har ännu fattats i ärendet. 

Har alternativa lösningar granskats? 

Ja. I utredningen har man granskat flera alternativ, såsom tillfälliga lokallösningar samt olika sätt att ordna verksamheten mellan olika enheter. Alternativen har jämförts bland annat utifrån lokalernas tillräcklighet, miljöförhållanden, kostnader och framtida elevantal. Utifrån en helhetsbedömning har den föreslagna lösningen bedömts vara den mest ändamålsenliga på lång sikt.

Vem fattar beslut om förändringarna? 

Beslut om ändringar av skolplats för elever inom den grundläggande utbildningen fattas av direktören för det svenskspråkiga serviceområdet. Den svenskspråkiga sektionen inom nämnden för fostran och lärande beslutar om en eventuell nedläggning av verksamhetsstället för den grundläggande utbildningen vid Kyrkoby skola samt om inrättandet av ett nytt verksamhetsställe för Helsinge gymnasium.  

Vad är målet med de föreslagna förändringarna? 

Målet är att säkerställa att den svenskspråkiga småbarnspedagogiken och undervisningen i Vanda ordnas i lokaler som är trygga, fungerande och ändamålsenliga, samt att stadens fastigheter används effektivt och ansvarsfullt.

Bakom stadens förslag finns tre faktorer. Den första handlar om att användningen av stadens lokaler och resurser ska planeras ekonomiskt ansvarsfullt och långsiktigt. Den andra är det växande behovet av utrymmen inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen. Den tredje faktorn är den försämrade luftkvaliteten i Kyrkobyområdet samt att riktvärdena för buller överskrids på gårdsområdena.

Hur har man informerat om ärendet?

Informationen har skett stegvis. Förslaget presenterades först ansikte mot ansikte för dem som berörs mest av förändringarna, det vill säga personalen och vårdnadshavarna. Även stadens beslutsfattare informerades. Dessutom har förslaget om ändringar i servicenätet kommunicerats till både svenskspråkiga och finskspråkiga medier. Pressmeddelandet finns på stadens webbplats.

I nästa skede ordnades två hörandetillfällen för vårdnadshavare i Kyrkoby. Presentationerna från hörandetillfällena finns tillgängliga på Kyrkoby skolas nätsida.