Helsinge skola elevbedömning

Den summativa bedömningen i de olika ämnena i åk 7-9 baserar sig på de kriterier Utbildningsstyrelsen har fastställt. I dessa riktlinjer finns det drygt tio olika mål i varje ämne för vitsorden 5, 7, 8 och 9. Läroämnets alla mål bedöms nödvändigtvis inte i alla årskurser eller ännu i höstens mellanbetyg. I läsårsbetyget, som delas ut till sommaren, bedöms alla de mål som behandlats under hela läsåret. Vilka de är och hur bedömningen ser ut hittas i den lokala läroplanen. 

Målen som bedöms är både kunskapsmål men också färdighets- och arbetsmål. Detta varierar lite mellan de olika läroämnena. Bedömningen baserar sig på det eleven visat i skolan på mångsidiga och varierande sätt. Arbete och färdigheter bedöms med andra metoder än skriftliga prov. Hur stor andel av vitsordet de utgör varierar också mellan olika ämnen. 

Lärarna jobbar hårt med att synliggöra och förklara för eleverna vad bedömningen baserar sig på. I vissa ämnen kan man läsa i Wilma under “provfliken” förkortningar som t.ex. “M4” vilket betyder mål 4 i det ifrågavarande läroämnet i den lokala läroplanen. Hösten 2023 kommer vi som pilotskola att övergå till DigiOne systemet där läraren lättare kan synliggöra bedömningsmålen för både eleven och vårdnadshavaren.

I åk 7 får eleverna sin slutbedömning i huslig ekonomi, slöjd, bildkonst och musik - förutom i ett av dessa som eleven väljer att fortsätta studera som valfritt ämne i åk 8-9. I åk 8 får eleverna slutbedömning i historia. Kortkurserna i åk 8 och 9 bedöms endast med godkänd/underkänd eftersom man studerar dem endast 1 årsveckotimme och sifferbedömning ges då man studerat minst 2 årsveckotimmar i ett ämne. De elever med särskilt stöd som har anpassade mål i läroämnen bedöms verbalt hur bra hen uppnått de egna målen.

Mera om bedömningen finns i Åbo Akademis kortfilm som visats på åk 7 och 8 föräldramöten: Film om bedömning.

Förrutom summativ bedömning gör man också formativ bedömning i skolan, det handlar om kontinuerlig, mångsidig utvärdering samt handledande respons. All bedömning och utvärdering i skolan grundar sig på läroplanen. Bedömningen genomförs i samverkan med elever, lärare och vårdnadshavare i syfte att stödja och uppmuntra eleven. Merparten av bedömningen sker som handledande respons under skoldagen. Bedömningen formar också hur undervisningen genomförs.

De centrala tyngdpunktsområdena för bedömningskulturen i Vanda är:

• Självutvärdering
• Utvärderingssamtal
• Mångsidiga metoder och möjligheter för eleven att visa sina kunskaper
• Utnyttjande av formativ bedömning i planeringen av undervisningen

Utvärderingens tyngdpunkt ligger på elevens inlärningsprocess. Under inlärningsprocessen får eleven får uppmuntrande, mångsidig och handledande respons regelbundet. Respons som är uppmuntrande blickar framåt och är konkret. Eleven och läraren ställer tillsammans upp mål för elevens inlärning och gör upp en strategi för att uppnå dem.

Eleven handleds att själv utvärdera sina studier och sin inlärning. Information som erhållits genom utvärderingen utnyttjas i planeringen av undervisningen. Eleven ges mångsidiga möjligheter att visa sitt kunnande. I bedömningen utnyttjas metoder genom vilka eleven på bästa möjliga sätt kan visa sitt kunnande: praktiskt, muntlig och/eller skriftligt samt eventuellt med hjälp av hjälpmedel. Målet är att eleven genom utvärderingen bildar en uppfattning om både sina egna styrkor och de delområden som kräver utveckling.

Utöver detta ges mellanbetyg i början av december och läsårsbetyg i slutet av läsåret. De svenska skolorna använder gemensamma betygsbotten. I årskurs 7-9 används sifferbedömning som kan kompletteras med verbal bedömning. Utvärderingssamtal hålls före vinterlovet. Samtalet kompletteras med en utvärdering av hur väl eleven uppnått målen för de mångsidiga kompetenserna.