Helsinge skola specialundervisning

Stödundervisning ges i förstahand av ämneslärare. Den kan ges till en elev som bli vit efter i undervisningen, t.ex. på grund av sjukdom, men också i förebyggande syfte för att stöda skolgången. Vissa elever kan behöva arrangemang kring provskrivning, t.ex. längre tid eller muntlig komplettering eller ljudböcker. Specialundervisning på deltid innebär oftast att specialläraren är med på lektionen som extra resurs. Smågruppsundervisning ordnas i några ämnen och innebär att eleven oftast undervisas och bedöms av specialklassläraren. Övriga flexibla arrangemang kan också komma i fråga. Ingen stödform är låst utan ändras vid behov.

Smågruppsundervisning

I årskurs 7-9 i Helsinge skola ordnas smågruppsundervisning i matematik, engelska, historia, fysik och kemi. Vid anmälan till åk 7 ansöker man om studieplats i smågruppsundervisningen, men kan justeras vid behov.

En förutsebar vardag och sunda levnadsvanor stödjer all inlärning. Motion, regelbunda måltider och tillräckligt med vila lägger grunden för skolarbetet speciellt i tonåldern. En positiv och uppmuntrande attityd till skolbarnets liv och skolarbetet stödjer också skolbarnets mentala välfärd, som innehar en central roll i inlärningen.

• Vidare information om inlärningstekniker finns t.ex. på allt för föräldrars nätsida

Studier i flexibel grundläggande utbildning ("Flexen") lämpar sig t.ex. för elever som har svårt att anpassa sig till ämneslärarsystemet eller känner sig skoltrötta och omotiverade. Undervisning ges för elever i åk 8 och 9 i smågrupp (max 10 elever).

Ansökan till flexibel grundläggande utbildning pågår

Ur de ungas synvinkel är målet att:

• på förhand motverka sjunkande studiemotivation och förhindra att de unga hoppar av skolan samt i ett tidigt skede ingripa i problem
• ge de unga erfarenheter av studieformer som betonar praktiskt arbete och introducera dem också i arbetslivet.
• att de ungas livskompetens utvecklas.
• stöda de unga att slutföra grundskolan, genom individuellt stöd göra det möjligt för dem att övergå till utbildning på andra stadiet och tillförsäkra dem en studieplats inom fortsatta studier

Utbildningsarrangemangen skiljer sig från traditionell utbildning. En del av utbildningen ges i skolan och en del på arbetsplatser eller i andra inlärningsmiljöer i form av handledda studier. Lägerskolor, studie- och arbetsplatsbesök och dyl. är också aktuella. Stoffet i läroplanen formas till inlärningsuppgifter i skolan och på arbetsplatserna. De anpassas skilt för varje elev, men man följer den allmänna läroplanen.

Eleven skall ha fyllt 14 år det året de söker till flex klassen. Ansökningar med elevens egen motivering för följande läsår skickas senast 31.3 till Helsinge skola. Nya elever kallas på intervju med vårdnadshavaren i april och besluten ges i maj. Ansökningsblanketten fås av rektorn och specialklassläraren. Elever som redan har en plats och vill fortsätta studera i flexklassen följande läsår behöver endast lämna in en

.

Mera information:

specialklasslärare teresa.vuorensola (@eduvantaa.fi),

Ansökningarna skickas till:

Vanda stad/Helsinge skola
Marielle Mursu
PB 8515
01030 VANDA‍ STAD

Fokusklassen

Fokusklassen är en specialklass för elever i årskurs 7-9 som är i behov av krävande särskilt stöd. I klassen jobbar en liten grupp elever tillsammans med en speciallärare och en specialungdomsledare.

I högstadiet erbjuds eleverna fler valfria ämnen och ett större ansvar för sin egen skolvardag. Valfriheten och ansvaret ställer höga krav på de exekutiva färdigheterna och självreglering. Istället för att ha en eller några lärare har eleverna i högstadiet många olika ämneslärare, vilket i sin tur ställer nya krav på förmågan att kunna planera sin tid, samarbeta och organisera sin vardag. Under högstadietiden förväntas eleverna också allt mer självständigt ställa upp mål och planera, utföra och utvärdera sitt arbete. Elever med neuropsykiatriska svårigheter, med utmaningar inom självreglering och med nedsatta exekutiva funktioner behöver ofta extra stöd för att klara av de sista åren i den grundläggande utbildningen.

För att stöda dessa elevers skolgång betonar vi i Fokusklassen förmågan till självreglering, samt exekutiva och sociala färdigheter. Det betyder att vi jobbar med planering och målformulering, organisation av det egna arbetet, flexibilitet och uppmärksamhet.

Det övergripande målet är att utveckla elevernas färdigheter att jobba med uppgifter i skolan. Det i sin tur stödjer en positiv självbild och elevens skolmotivation och därmed också viljan att lösa uppgifter och att jobba med skolarbete. Men lika viktiga mål för oss är också att stöda elevens förmåga till socialt samspel, elevens självbild och känsla av tillhörighet.

Eleverna i Fokusklassen läser konst- och färdighetsämnen samt tillvalsämnen integrerat, beroende på elevens individuella förutsättningar.

Det har i forskning (se t.ex. Jensen 2017; Klenberg & al 2019) visat sig att svårigheterna med exekutiva färdigheter minskar i en strukturerad miljö. Fasta rutiner, arbetsuppgifter som är uppdelade och instruktioner för ett steg i taget, kan därför förbättra elevernas möjligheter att klara av skolan och allt vad det innebär. Samtidigt minskar vi grogrunden för oönskat beteende i klassrummet.

Andra gemensamma nämnare för ett lyckat stöd i skolan är tydliga beteendeförväntningar och instruktioner samt att förväntningarna och instruktionerna lärs ut på praktisk nivå genom att skolans personal fungerar som förebilder. Omedelbar återkoppling som främst fokuserar på lyckade situationer är i betydande roll för ett lyckat skolstöd. De mest undersökta stödformerna har en sak gemensam: målet är att anpassa elevens omgivning.

Vårt arbetssätt i Fokusklassen i Helsinge skola tillåter det stöd eleven behöver i fråga om

• dagsstrukturer (schematekniska lösningar, tidsanvändning, planering och förutsägbarhet), personal (fler vuxna per elev, litet ombyte av vuxna kring eleven, rätt mängd stöd)
• utrymmen (egen klar plats, eget klassutrymme, möjlighet till lugn, tydliga strukturer)
• samarbete (gemensamma mål, tillhörighet, tid för diskussioner, positiv kontakt, mångprofessionellt samarbete)

Våra grundprinciper

• vi behöver förstå eleverna och deras individuella behov innan vi kan ge rätt stöd
• vi kräver inte att eleverna ska misslyckas för att få stöd
• vi kompenserar för nedsatta funktioner - inte en diagnos
• vi kompenserar inte bara i undervisningen utan i all verksamhet i skolan
• inkludering är något vi gör varje dag, eftersom alla är en viktigt del av helheten i Helsinge

Forskning

• Carlsson-Kendall, G. 2016 Elever med neuropsykiatriska svårigheter. Vad vi gör och varför? Studentlitteratur: Lund.
• Jensen, L. 2017 Inkluderingskompetens vid ADHD och autism. Bemyrails publishing.
• Klenberg, L., Närhi, V., Husberg, H., Slama, S. & Määttä, S. 2019 Självreglering och exekutiva färdigheter. Att stödja riktning, motivation och kapacitet i skolan. NMI Utvärderings- , undervisnings- och träningsmaterial. Kummi19.
• Paananen, M., Heinonen, J., Knoll, J., Leppänen, U. & Närhi, V. 2018 Fokus. Träningsprogram i smågrupp för 8-11 åriga barn med uppmärksamhetssvårigheter. NMI Utvärderings- , undervisnings- och träningsmaterial. Kummi8.