Från konsumenter till producenter – Vanda stad satsar på svenskspråkiga barn och ungas språkfärdigheter genom språkstödjande arbete
Det svenskspråkiga serviceområdet inom Vanda stad har under flera år arbetat med svenska språkstödjande insatser för svenskspråkiga barn och unga. Nu har staden intensifierat sina ansträngningar genom att inrätta nya insatser i det språkstödjande arbetet.
Planerade språkstunder hjälper barnen att utveckla sina språkkunskaper i en strukturerad miljö. Foto av Sercan Alkan/Vanda stad.
Syftet med det språkstödjande arbetet är att stärka barns och ungas språkkunskaper i svenska samt öka medvetenheten bland personal och vårdnadshavare om vikten av att stödja språkfärdigheterna.
– Språkstödjande arbete handlar om hur vi stödjer barn, elever och studerande i det svenska språket i alla stadier, från barn till unga vuxna. Vi har byggt upp en gemensam nätsida där vi redogör för hur man jobbar språkstödjande i de olika stadierna. Tanken är att barnet eller den unga ska ha goda språkliga förebilder och få stöd i det svenska språket under hela dagen – i alla stunder i daghemmet, i skolan eller i gymnasiet, berättar Mia Ahlskog, utvecklingschef inom det svenskspråkiga serviceområdet i Vanda.
Staden vill erbjuda barn och unga gynnsamma förutsättningar för lärande och för att forma sin kulturella identitet. Språkfärdigheter lyfts fram som en central del i det gemensamma strategiska arbetet inom det svenskspråkiga serviceområdet. Nätsidan som Ahlskog refererar till hjälper lärare och barnskötare att identifiera språkluckor och skapa samt upprätthålla handlingsmodeller som krävs för att stödja och stärka det svenska språket, med hänsyn till nationella och lokala läroplaner, riktlinjer och program. Sidan är indelad i fyra delar: småbarnspedagogik och förskoleundervisning, grundskolans årskurser 1–6, grundskolans årskurser 7–9 samt gymnasiet, för att ge rätt verktyg på en åldersanpassad nivå.
Det läggs särskild vikt vid språkstödjande insatser eftersom barn och unga i Vanda ofta är starkt tvåspråkiga eller flerspråkiga. För att hjälpa barnen och de unga i sina studier behöver vi stärka det svenska språket, påpekar Ahlskog. Serviceområdet har även fört diskussioner om hur vårdnadshavare kan involveras i att stödja barnet eller den unga med det svenska språket. Ahlskog tipsar vårdnadshavare om att använda så många svenska ord, begrepp eller synonymer som möjligt med barnet.
– Ät middag tillsammans och prata om dagen som varit och dagar som kommer. Lek med ord. Läs böcker, både högläsning och tystläsning. Diskutera bilderna i böckerna, säger Ahlskog.
Mia Ahlskog tipsar vårdnadshavare om att läsa böcker hemma med barnen och ungdomarna. Foto av Sercan Alkan/Vanda stad.
Språkstödjande arbetet inom småbarnspedagogiken
I Vanda strävar man efter att tala språk med barnen och uppmärksamma språket. Dessutom funderar man tillsammans med barnen på hur de lär sig språk bäst och sedan stödjer, utmanar och firar man framgångar tillsammans. Högläsning och sagostunder är en viktig del av verksamheten och kan väcka barnets intresse för läsning samt bidra till att öka ordförrådet.
Tanja Nivaro Thomssen, daghemsföreståndare för Håkansböle daghem, Trollebo daghem och Västersundoms förskola, redogör för hur språkstödjande arbetet i Vandas svenskspråkiga småbarnspedagogik fungerar.
– Våra lärare är medvetna om att språket är ett verktyg för lärande, därför uppmärksammar vi alla språk vi har omkring oss men lägger starkt fokus på att bygga upp det svenska ordförrådet, säger Nivaro Thomssen.
I småbarnspedagogiken är personalen konsekvent i användningen av språkstödjande material, till exempel språkstödjande-nätsidan samt språkpeda-verktyget. Personalen på daghem och förskolor utvärderar språkmiljön regelbundet och är medvetna om hur de själva kommunicerar och lyssnar.
– Barnen kommunicerar också non-verbalt och då är våra pedagoger lyhörda och erbjuder ord och tecken till svar. Sagostunder är viktiga för att öka ordförrådet. Vi samarbetar även med biblioteken. Planerade språkstunder har vi också, men det viktigaste är nog det språkmedvetna arbetet i vardagen, beskriver Nivaro Thomssen.
I Håkansböle daghem skickar personalen hem bokkassar varje vecka så att barnen kan fortsätta läsa hemma tillsammans med familjen under veckoslutet. Dessutom delar personalen ut material som kan gynna språkutvecklingen i vardagen utanför daghemmet. De andra daghemmen besöker närskolans eller det närliggande biblioteket och får regelbundet besök av biblioteksbussen. I förskolan skapar barnen även sina egna böcker.
Nivaro Thomssen berättar att vårdnadshavare tackat för böckerna som stöder språkutvecklingen utanför daghemmet.
Förutom att språkstödjande arbetet inom småbarnspedagogiken ger verktyg för inlärning i skolan kan en ökning i ordförrådet leda till att barn skapar nya kompisrelationer.
– Vi arbetar med småbarn och man kan observera glädjen hos dem då de lärt sig uttrycka sina behov. De äldre barnens glädje syns då leken och samspelet med vännerna fungerar bättre och de känner sig förstådda, uppger Nivaro Thomssen.
– Något barn har lugnat sig då hen har lärt sig tala om sina känslor, säger Nivaro Thomssen.
Vanda stad har skapat ett bra material som stöder oss i både utvärdering och utvecklandet av våra arbetsmetoder, tycker Nivaro Thomssen.
Språkstrategin inom den grundläggande utbildningen och gymnasiet i Vanda
I Helsinge skola och gymnasium har man inrättat tydliga ramar för språkinlärningen. Foto av Sercan Alkan/Vanda stad
Inom Vandas svenskspråkiga grundläggande utbildning strävas det efter att ge eleverna optimala förutsättningar för språkutveckling. En av skolornas primära uppgifter är att stärka elevernas svenska så att de kan använda språket på modersmålsnivå i alla sammanhang. Arbetet följer läroplanens riktlinjer, som bland annat betonar vikten av att beakta elevernas språkbakgrund.
Anne Ahlqvist, lärare i modersmål och franska i svenskspråkiga Helsinge skola och Helsinge gymnasium berättar om hur språkstödjande arbetet är något man lagt stort fokus på redan i flera års tid. Dock har lärarna märkt att det finns ett behov av fortsatt utveckling, som hela serviceområdet jobbar med.
Ahlqvist berättar om hur elever och studerande gått från att vara producenter till konsumenter och nu försöker de vända på kälken genom starkt samarbete och olika insatser. I Helsinge skolorna har man inrättat tydliga ramar för språkinlärningen.
– För varje lektion skriver läraren på tavlan eller i presentationen om vad syftet med lektionen är och vad alla ska lära sig idag, säger Ahlqvist.
I Helsinge gymnasium skriver läraren lektionens inlärningsmål på tavlan för att tydliggöra syftet med undervisningen. Foto av Sercan Alkan/Vanda stad.
I högstadiet och gymnasiet satsar de på att alla elever och studerande ska känna sig trygga i gruppen, detta förverkligas bland annat genom att man kan samla in telefoner och skapar sittordning samt skriva upp lärandemålen för lektionen.
Dessutom har skolorna så kallade pedagogiska caféer fem gånger om året, dit alla lärare förbereder material och sedan diskuterar man kring ämnen gällande inlärning tillsammans i kollegiet. Förutom detta berättar Ahlqvist om coachning bland lärare, pedagogiska experiment, lärpromenader och fokusgruppssamtal med elever och studerande.Tanken kring fokusgruppssamtalen är att få höra ungas åsikter och tankar, lite som en djupintervju, påpekar Ahlqvist. Enligt henne är fokusgrupperna ett bra verktyg eftersom lärare då kan fråga mer ingående om pedagogiska utmaningar som kommit fram i olika undersökningar som studerande deltar i. Sedan förmedlar man informationen till andra lärare för att bättre kunna utvärdera, stöda och utveckla verksamheten.
I gymnasiet är svenska språkkunskaper avgörande för studentexamen, där provet i svenska som modersmål och litteratur är obligatoriskt för de som studerar på svenska. Därmed är språkstödjande arbetet viktigt även för att bli student.
Enligt Ahlqvist uppmuntrar lärare till att läsa extra samt att läsa och skriva tillsammans, till exempel genom att sammanfatta texter. Högstadiet fungerar som en skrivstärkande miljö där alla vuxna, inklusive lärare, övrig personal, hemmet och vårdnadshavarna, ses som viktiga skrivande och läsande förebilder.
Men hur ser framtiden ut för det språkstödjande arbetet i Vanda?
– Vi kommer aldrig att sluta med att arbeta kring språkstödjande i Vanda. Barn och unga idag är så starkt flerspråkiga, avslutar utvecklingschef Ahlskog.
