Polisen varnar för alfa-PVP – så här kan du prata om saken med ungdomar

Enligt polisen i Östra Nyland har användningen av ämnet ökat, även om det sällan påträffats hos minderåriga. Det är synnerligen viktigt att något experimenterande inte heller förekommer i fortsättningen, men om det ändå sker måste utvecklingen stoppas så snabbt som möjligt.

”Ämnet orsakar snabbt ett starkt beroende som det är svårt att ta sig ur", konstaterar kommissarie Jere Pääkkönen vid polisen i Östra Nyland. 

"Alfa-PVP är en stimulerande drog som är lik amfetamin, men starkare och giftigare. Den ger kraftiga biverkningar såsom aggressivitet, vanföreställningar, förvirring, tvångsrörelser och även variga bölder”.

Alfa-PVP består i sin ursprungliga form av ljusgråa kristaller, men det förekommer i många klara färger och som pulver.  Den vanligaste användningsmetoden är att röka ämnet i en glaspipa. Den för ämnet typiska lukten är unket kemisk, vilket också kan kännas från pipan som använts för att röka det.

Alfa-PVP är även känt under namnet "peukku". En enskild dos av ämnet kan vara billig, men när beroendet utvecklas och toleransen ökar kan det lätt gå åt hundratals euro per dag. 

”Polisens anvisning till ungdomarna är enkel: prova aldrig på det här ämnet. Om du hör eller ser att någon bekant testar alfa-PVP, påminn honom eller henne om ämnets farlighet och berätta om dina iakttagelser till exempel för din lärare, vårdnadshavare eller polisen,” säger kommissarie Jere Pääkkönen.

Diskutera droger med den unga och sök vid behov stöd hos Vanda och Kervo välfärdsområde 

Vi uppmuntrar dig som vårdnadshavare att samtala med ditt barn om droger. Du kan berätta att du har hört eller läst om den farliga substansen alfa-PVP och att du gärna vill veta vad ditt eget barn vet eller har hört om alfa-PVP eller andra droger. 

Det är viktigt att du inleder samtalet på den ungas villkor, utan att skuldbelägga eller pressa. Försök skapa en atmosfär där hen känner sig trygg att prata med dig i förtroende. Berätta hur du agerar om den unga berättar för dig om egna eller en bekants experiment med droger. 

Kom ihåg att det är lättare för ungdomar att prata om svåra ämnen om de känner att du också bryr dig om annat i deras liv – hur de mår, vad som oroar dem, om de har vänner, hur det går i skolan och med fritidsaktiviteter, och vilket stöd de önskar från dig och andra vuxna. 

Tips för samtal om droger med ungdomar 

På välfärdsområdets YouTube-kanal finns en tredelad videoserie med tips för samtal om droger med ungdomar. 

• Nuorten päihteiden käytön tunnistaminen ja puheeksi otto. (Att upptäcka ungas användning av droger och våga prata om det.) Del 1
• Nuorten päihteiden käyttö, mikä on tavallista ja mikä ei? (Ungas användning av droger – vad är vanligt och vad är inte?) Del 2
• Miten päihteet vaikuttavat? (Vilka effekter har droger?) Del 3 

Lue, miten huumeet ja muut päihteet kannattaa ottaa puheeksi nuoren kanssa.(Läs om hur det lönar sig att ta upp droger och andra rusmedel i samtal med unga.) 

Du kan också fundera på om du känner föräldrar till ditt barns kompisar. Tillsammans kunde ni dela information om ungdomars användning av droger och fundera vad ni tillsammans kunde göra för ungdomarnas bästa. 

Kontakta välfärdsområdets personal vid behov  

I skolor och läroanstalter arbetar hälsovårdare, kuratorer och psykologer inom välfärdsområdets elevhälsa. Ungdomar och deras vårdnadshavare kan kontakta dem i frågor som rör rusmedel och andra faktorer som påverkar ungas hälsa och välbefinnande. Här hittar du kontaktuppgifter till de anställda inom elevhälsan: Opiskeluhuollon yhteystiedot | Vantaan ja Keravan hyvinvointialue. (Elevhälsans kontaktuppgifter | Vanda och Kervo välfärdsområde)

Ungdomar och deras vårdnadshavare får samtalsstöd utan dröjsmål via välfärdsområdet. Teamet psykosocialt stöd för unga inom familjerådgivningen hjälper alla unga under 21 år som bor hos sina föräldrar samt deras familjemedlemmar.

”Det lönar sig att be om hjälp genast när det känns som att man behöver det. Ungdomar kan uträtta ärenden ensamma eller tillsammans med sin vårdnadshavare. Vårdnadshavare kan också komma ensamma för att samtala, om den unga inte är intresserad av samtalsstöd. Det lönar sig inte att bära oro för sitt barn ensam, och ibland är det till och med bättre att en yrkesperson kartlägger missbrukssituationen tillsammans med den unga”, säger Marjo van Dijken, uppgiftsområdeschef för tjänster som stöder barnfamiljer inom Vanda och Kervo välfärdsområde. 

Här hittar du kontaktuppgifter till teamet psykosocialt stöd för unga: Nuorten psykososiaalinen tuki | Vantaan ja Keravan hyvinvointialue. (Psykosocialt stöd för unga | Vanda och Kervo välfärdsområde)

Även organisationer, församlingar och ungdomsservicen i kommunerna har sakkunskap som stöd för ungdomar och familjer. Ta del av Vanda och Kervos hälsofrämjande tjänster på välfärdsbrickan: Servicebrickan | Vanda och Kervo välfärdsområde. 

Vanda och Kervo välfärdsområde
Polisinrättningen i Östra Nyland
Vanda stad
Kervo stad