Tuike och Tuska lyssnar utan brådska – ett läsdjur inspirerar till läsning

Nyhet
Etiketter

På biblioteken i Vanda kan barn öva på att läsa för en lite ovanligare lyssnare: ett läsdjur. Ett läsdjur är en hund eller katt som deltar i verksamheten tillsammans med sin frivilliga ägare. Barnet får läsa för djuret i sin egen takt utan att behöva vara rädd för att göra fel. Samtidigt erbjuder verksamheten de frivilliga ett meningsfullt sätt att stödja barns läsfärdighet tillsammans med sitt eget husdjur.

Tuija Tammi och hennes hund Tuike har ordnat lässtunder i flera år.

Tuija Tammi och hennes hund Tuike har ordnat lässtunder i flera år, först i en skola och senare på bibliotek. Sanna Kyröläinen har besökt bibliotek med läskatten Tuska i ungefär ett år. Innan dess gjorde de besök på evenemang och på ett äldreboende.

Varför lönar det sig att läsa för ett läsdjur?

För många barn kan det kännas spännande eller nervöst att läsa högt. I sällskap med ett läsdjur minskar pressen, eftersom djuret lyssnar tålmodigt och inte bryr sig om huruvida barnet läser snabbt eller långsamt.

Både läshundens och läskattens ägare har sett hur djurets närvaro påverkar barnen. De flesta kommer entusiastiska till lässtunden, och eventuell nervositet brukar snabbt försvinna.

Läshundens ägare Tuija Tammi sammanfattar läsdjurets betydelse träffande: ”En läshund bedömer eller kommenterar inte hur man läser. Alla får läsa precis på sitt eget sätt.”

Även läskattens ägare Sanna Kyröläinen betonar den tillåtande atmosfären: ”Man kan komma till ett läsdjur även om man ännu inte kan läsa. Man kan till exempel öva på att berätta högt med hjälp av bilder.”

Tillsammans med ett läsdjur kan barnet koncentrera sig på läsningen utan prestationskrav. Det hjälper många att slappna av och bli intresserade av böcker. När barnet märker att det går bra växer självförtroendet och de positiva erfarenheterna av läsning blir fler.

Verksamheten med läsdjur är ett meningsfullt frivilliguppdrag

Både Tuija Tammi och Sanna Kyröläinen började med läsdjursverksamhet eftersom de ville göra något gott tillsammans med sina husdjur.

Tammi var på väg att gå i pension från sitt arbete som rektor när lärarna på skolan föreslog en ny uppgift för hennes hund. Tanken kändes naturlig, eftersom hon redan tidigare hade funderat på att den lugna och sociala Tuike skulle passa bra för uppgiften.

Kyröläinen motiverades i sin tur av viljan att erbjuda ett alternativ för de barn som av en eller annan anledning inte kan träffa läshundar. Alla kan inte möta hundar, till exempel på grund av rädsla, allergi eller kulturell bakgrund. Därför behövs olika slags läsdjur.

Sanna Kyröläinen har besökt bibliotek med läskatten Tuska i ungefär ett år.

Vilket slags husdjur lämpar sig för uppgiften?

De viktigaste egenskaperna hos ett läsdjur är att det är lugnt, socialt och väluppfostrat. Djuret måste trivas i människors sällskap och kunna agera tryggt även i nya situationer.

Tammi betonar också ägarens ansvar: ”Handledaren måste kunna lita till hundra procent på sin läshund.”

Kyröläinen uppmuntrar till att prova: ”Alla djur behöver inte bli läsdjur, men många husdjur kan ha utmärkta förutsättningar för uppgiften.”

Hur förbereder man sig för uppgiften?

Verksamheten med läshundar omfattar utbildning och en bedömning av hundens lämplighet. Tuija Tammi deltog i Finska Kennelklubbens kurs för läshundar, där man gick igenom verksamhetens praktiska frågor och bedömde hundens lämplighet för uppgiften.

Kyröläinen uppmuntrar till att gå framåt med små steg. ”Det finns ingen egentlig utbildning för läskatter, men man kan bekanta sig med olika besöks- och läsdjursuppdrag till exempel genom Karvakaveri-verksamheten.”

Det första steget kan vara mycket litet: ett besök på ett evenemang, ett serviceboende eller hos en bekant familj. På så sätt får både djuret och ägaren större säkerhet i verksamheten.

Vad ger frivilligarbetet?

Både Tammi och Kyröläinen beskriver verksamheten som mycket givande. Barnens glädje och entusiasm är den viktigaste belöningen för de frivilliga. Det är fint att se hur ett barn får mod att läsa, slappnar av i djurets sällskap eller upptäcker ett nytt intresse för böcker.

Enligt Tammi känns frivilligarbetet mycket meningsfullt. ”Det är fint att på sitt eget sätt kunna bidra till att stödja barns läsfärdighet.”

Kyröläinen lyfter fram glädjen i mötena: ”Barnens glädje tillsammans med djuret smittar lätt av sig även på den frivilliga. Som bäst uppstår en positiv spiral där alla parter får uppleva att de lyckas.”

Hur kommer man med?

Den som är intresserad av frivilligarbete kan kontakta sitt närbibliotek direkt. Anmälningsblanketten och mer information om frivilligverksamheten på biblioteken finns också på helmet.fi/vapaaehtoiseksi.

Vad händer under en lässtund?

Lässtunden bokas i förväg via biblioteket och varar vanligtvis cirka 15 minuter. Barnet kan ta med sig en egen bok eller välja något att läsa bland de böcker som biblioteket erbjuder.

I början av lässtunden får barnet i lugn och ro bekanta sig med djuret. Därefter sätter man sig ner för att läsa. Barnet får läsa i sin egen takt och kan om hen vill klappa djuret samtidigt. Ägaren är med under hela lässtunden.

Syftet med lässtunden är inte att bedöma barnets läsfärdighet, utan att erbjuda en trygg och positiv upplevelse där läsningen kombineras med mötet med ett djur. Läsdjuren lyssnar flytande på alla språk.

På dessa bibliotek kan du läsa för ett läsdjur

  • Håkansböle bibliotek: läshunden Lumo och läskatten Tuska
  • Lumos bibliotek: läshunden Martta
  • Västerkulla bibliotek: läshunden Alma och läskatten Charlie
  • Mårtensdals bibliotek: läshundarna Aliina och Lucky
  • Mosaikens bibliotek: läshunden Daisy
  • Myrbacka bibliotek: läshunden Noppa
  • Dickursby bibliotek: läshunden Tuike och läskatten Tuska

Tidtabellerna finns på bibliotekens egna sidor på helmet.fi/kirjastot.