VLR-rapport del 3: Ett Vanda som stärker välfärden

Dialogerna under jubileumsåret för Hemma i Vanda, som ordnades 2024, gav en heltäckande bild av Vandabornas vardag och liv. Sammanlagt deltog tusentals invånare från olika språk- och åldersgrupper i dialogerna. Cirka 200 personer deltog i de finskspråkiga diskussionerna, medan 88 personer deltog i de flerspråkiga dialogerna som anordnades av organisationer. Diskussionerna ordnades på somaliska, arabiska, ryska, estniska, engelska och albanska. Intervjuerna med personer som rehabiliteras från missbruksproblem, äldre personer och personer med romsk bakgrund omfattade 76 deltagare. I dialogerna för barn, ungdomar och vårdnadshavare i Täydellinen kaupunki – Kestävän tulevaisuuden Vantaa-dialogerna (Den perfekta staden – Vanda för en hållbar framtid) deltog 3 749 personer och de hölls på finska, svenska och engelska.

Även om Vanda har en mycket ung befolkning jämfört med övriga Finland är barn och unga tysta grupper med tanke på delaktighet, och deras röster hörs kanske inte tillräckligt i stadens beslutsfattande. Den perfekta staden-dialogerna gav barn och unga möjlighet att delta i utvecklingen av staden i en trygg miljö (i ett klassrum, en daghemsgrupp eller en hobbygrupp). På så sätt samlades värdefull information in från tusentals deltagare. 

Syftet med jubileumsårets alla dialoger var att ta reda på vad det innebär för invånarna att vara från Vanda och att bo i Vanda. Teman för diskussionerna var Vandas styrkor, utvecklingsbehov och invånarnas förhoppningar om framtiden.

Deltagarna lyfte fram Vandas styrkor, särskilt dess mångkulturalism, gemenskapskänsla och närhet till naturen. Aktivitet inom gemenskaper ansågs vara värdefullt, och regionala evenemang och mötesplatser med låg tröskel upplevdes vara viktiga. De stärker känslan av gemenskap, vilket i sin tur ökar känslan av välbefinnande och trygghet. En annan fråga som kom upp i diskussionerna var prisnivån på bostäder, som är lägre i Vanda än i resten av huvudstadsregionen.

Teman som rörde säkerhet, välbefinnande och tjänster identifierades som utvecklingsområden. I synnerhet är drogmissbruk, ungas marginalisering och oroligheter på offentliga platser, till exempel i bostadsområden, något som oroar stadens invånare. Man konstaterade att det särskilt bland äldre och invandrare finns utmaningar också när det gäller användningen av digitala tjänster. Kommunikation på flera språk och klarspråk sågs som ett viktigt sätt att förbättra tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster och stödja integrationen. Av alla diskussioner på de olika språken framkom att tillgången till språkutbildning och det allmänna förtroendet för offentliga aktörer var områden som kunde utvecklas.

I diskussionerna lyftes ungas önskemål om mötesplatser med låg tröskel och ledd verksamhet fram. Skolornas och ungdomsgårdarnas roll lyftes fram som ett viktigt stödnätverk, men man ville förbättra hobbymöjligheternas tillgänglighet. Invånarna i Vanda värdesätter den lokala naturen och grönområdena, och att bevara dem inom den allt tätare stadsbyggnaden ansågs vara mycket viktigt. Samtidigt ville man främja återvinningen och miljömedvetenheten. Den lokala stoltheten och historian upplevdes som en viktig del av identiteten. Man önskade tillgänglig information om Vandas historia till unga för att främja gemenskapen och integrationen.

Delaktighet och gemenskap är centrala frågor för välbefinnandet, och de kan kopplas till mer omfattande mål för hållbar utveckling, såsom att minska fattigdomen och hungern samt bekämpa klimatförändringen. Dessa perspektiv förenas i verksamheten Gemensamt bord, där livsmedelssäkerhet kopplas samman med en minskning av matsvinnet och gemensam verksamhet. I Finland står matkonsumtionen för cirka 20–25 procent av en individs klimatpåverkan. Årligen uppstår cirka 650 miljoner kilo livsmedelsavfall i Finland, varav ungefär hälften utgörs av matsvinnet. Gemensamt bord kämpar mot detta problem genom att donera matsvinn till dem som behöver det och samtidigt erbjuda sysselsättningsmöjligheter för långtidsarbetslösa och frivilliga. 

Gemensamt bord är en verksamhetsmodell som har utvecklats i Vanda, där samarbetet mellan staden, församlingarna, den tredje sektorn och läroanstalterna fokuserar på att utnyttja matsvinn och dela ut mathjälp. Nätverket består av fler än 60 aktiva donatorer av matsvinn, såsom grossister, butiker och livsmedelsfabriker, samt fler än 90 organisationer och invånarlokaler som på olika sätt delar ut mat. Verksamheten omfattar även lutherska församlingar och andra kyrkliga aktörer. Mathjälpen når varje vecka cirka 5 500 personer, varav de flesta är mindre bemedlade äldre, särskilt kvinnor. 

I verksamhetens kärna finns den svinnterminal som Vanda stad har grundat, genom vilken den mängd matsvinn som har passerat har varierat under de senaste åren. År 2023 var ett rekordår för verksamheten Gemensamt bord: över 750 000 kilo mat delades ut, vilket motsvarar cirka 15 000 kilo per vecka. Även om 2024 var något mer måttligt (680 000 kg) när det gäller mängden donerad mat, fortsätter antalet personer som behöver mathjälp att öka. Detta beror bland annat på den stigande arbetslösheten och åtstramningen av socialbidragen.

År 2024 startade Gemensamt bord ett nytt pilotprojekt där man utnyttjade linjesvinnet för mathjälpen i samarbete med fem läroanstalter och 11 aktörer som delar ut mat. Detta var ett viktigt steg i användningen av matsvinn, eftersom cirka 37 miljoner portioner mat inom mattjänsterna i huvudstadsregionen kastas bort varje år. 

Gemensamt bord har ett intensivt samarbete med lokala företag, samtidigt som det stärker företagens miljöansvar och sociala ansvar. Nätverket hämtar matsvinn från fler än 60 företag i Vanda. På det här sättet förebygger staden onödigt svinn och ger företag möjlighet att stödja lokala samfund och människor i utsatta situationer.

UNICEF beviljade i början av 2024 Vanda utmärkelsen Barnvänlig kommun som ett erkännande för de bestående förändringar som förbättrar genomförandet av barnets rättigheter samt barn och ungas välbefinnande. Syftet med modellen är att säkerställa barns rättigheter och en bra barndom, särskilt för barn i utsatta situationer. Vanda fortsätter att utveckla barnvänligheten med hjälp av en handlingsplan, och den nya planen godkändes i augusti 2024.

Barnvänlig kommun -modellen baseras på FN:s konvention om barnets rättigheter, som betonar icke-diskriminering, barnets bästa prioriterat, rätten att växa upp och utvecklas samt barnets rätt att få sin röst hörd. Vanda strävar efter att stärka dessa principer i all sin verksamhet. Utmärkelsen gäller i två år, och Vanda förbinder sig att fortsätta sitt långsiktiga arbete för att främja barns rättigheter.

Inom ramen för modellen för barnvänlig kommun har Vanda utvecklat förebyggande åtgärder mot trakasserier och våld som barn och unga upplever, infört principer för tryggare rum och engagerat hela personalen i utbildning om barnets rättigheter. Barn och unga har medverkat aktivt i utvecklingsarbetet. Under den nya verksamhetsperioden ligger tyngdpunkterna bland annat på att främja delaktigheten för barn som är i en utsatt ställning, säkerställa att barn och unga får information om sina rättigheter och stödja arbetet mot mobbning. Dessutom kommer det under denna verksamhetsperiod att skapas en modell för bedömning av konsekvenserna för barn, så att staden i fortsättningen mer systematiskt beaktar konsekvenserna av olika beslut för barn och unga.

TEPPO innebär flexibel arbetslivsinriktad grundläggande utbildning för elever i årskurserna 8–9. TEPPO är en innovation från Vanda där TEPPO-elevernas studier växlar mellan perioder med inlärning i arbetet på arbetsplatser och undervisning i skolan. Det sammanlagda antalet perioder med inlärning i arbetet är cirka 5–7 veckor under skolåret. Under perioden med inlärning i arbetet lär sig eleven om arbetslivet eller bekantar sig med studier på gymnasiet eller inom yrkesutbildningen. Under resten av tiden studerar TEPPO-eleven i sin egen närskola i sin egen klass och genomför grundskolan normalt enligt läroplanen. Inom den arbetslivsinriktade undervisningen följs läroplanen för den grundläggande utbildningen i Vanda. I Vanda kan man ansöka om att bli TEPPO-elev vid alla högstadieskolor. Varje år finns det fler än 500 TEPPO-elever i Vanda.

Målet med TEPPO-studierna är att stödja de unga att identifiera sina egna styrkor, motivation, handlingskraft och förmåga att fatta beslut. Unga lär sig färdigheter för arbetslivet och får kunskap om arbetslivet, karriärplaneringsfärdigheter samt erfarenheter av olika yrken, arbetsplatser och utbildningsmöjligheter. TEPPO-eleven kan också delta i introduktionsveckan för utbildning på andra stadiet under sin period med inlärning i arbetet. Du kan bekanta dig med studierna vid en gymnasieskola i Vanda, yrkesskolan Varia eller Mercuria.

Varje TEPPO-elev får effektiviserad elevhandledning och deltar i det valfria TEPPO-ämnet som leds av elevhandledaren. Elevhandledningen stöder den unga i att hitta en lämplig plats för fortsatta studier. Dessutom utvecklas den ungas färdigheter för fortsatta studier och självkännedom.

TEPPO passar för alla elever oavsett om eleven efter grundskolan har som mål att övergå till yrkesstudier eller gymnasiestudier, eller om hens framtidsplaner fortfarande är oklara. Arbetslivsinriktningen kan också fungera som en form av stöd, till exempel ur perspektivet för integration i Finland och att lära sig det finska språket. Eleven kan också få mångsidighet och extra utmaning i sina studier genom TEPPO-studierna.

Vandas TEPPO-modell har väckt intresse på nationell nivå. Verksamheten har expanderat utan att den har reglerats på nationell nivå, och av den anledningen varierar de lokala genomförandemetoderna. De största städerna som har TEPPO-verksamhet är Helsingfors och Esbo, men verksamheten finns även i mindre kommuner, som Pyttis. Utbildnings- och kulturministeriet har ansett att TEPPO är en pedagogiskt motiverad och flexibel lösning för sådana elever inom den grundläggande utbildningen för vilka den vanliga läroplansbaserade undervisningen inte är det bästa alternativet. Av den här anledningen kommer Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014) att ändras och kompletteras när det gäller arbetslivsinriktad grundläggande utbildning. Utbildningsstyrelsen styr detta arbete och förändringarna träder i kraft 1.8.2026.

Suvi Korhonen, expert på främjande av välfärd, vad ingår i ditt arbete?
Jag ansvarar för kommunens lagstadgade välfärdsrapportering och -plan. Vi rapporterar årligen till fullmäktige om invånarnas välfärd och hälsa i välfärdsrapporten och en gång per fullmäktigeperiod i den omfattande välfärdsberättelsen. Varje fullmäktigeperiod utarbetas också en välfärdsplan. Utöver detta bygger jag samarbete med välfärdsområdet i olika arbetsgrupper samt i förhandlingarna om främjandet av välfärd och hälsa. Dessutom har jag mycket annat på mitt skrivbord, såsom utarbetandet av ett funktionshinderpolitiskt program, strategisk utveckling av arbetet med att främja välfärd och hälsa samt utvecklingen av ledning genom information.

Med vem och hur samarbetar du?
Välfärden och hälsan främjas inom kommunens samtliga tjänster, vilket innebär att uppgiften är på stadsnivå. Jag samarbetar med samtliga verksamhetsområden inom staden. Jag samarbetar mycket med välfärdsområdet och samtidigt också med Kervo stad. Det exceptionellt låga antalet kommuner inom vårt välfärdsområde möjliggör personliga kontakter. Andra viktiga samarbetsparter är andra som arbetar med samordningen av främjandet av välfärd och hälsa i Nyland samt inom nationella nätverk. Även organisationer och HNS ingår i mitt samarbetsnätverk. Samarbetet med olika aktörer innebär att sammanställa välfärdsrapporter och -planer, olika arbetsgrupper och informationsdelning. 

Vad är utmanande i ditt arbete?
Jag ser som en stor utmaning hur invånarnas smidiga tjänster och servicehandledning kommer att upprätthållas efter välfärdsområdesreformen. Kommuninvånaren vet ofta inte vem som producerar tjänsten – hen vill bara att tjänsterna ska vara smidiga. Vi fortsätter vårt intensiva samarbeta med välfärdsområdet för att undvika att det uppstår luckor. En egen utmaning i mitt arbete är, sett ur ett brett perspektiv, att allt arbete inom kommunen kan klassificeras som arbete för att främja välfärd och hälsa. Detta är både något positivt och en utmaning, eftersom vi måste hitta de mest väsentliga åtgärderna som verkligen kan påverka invånarnas välfärd och hälsa.

Vilken positiv nyhet har du senast hört om välfärden för invånarna i Vanda?
Jag är glad över att Vanda satsar på arbetet mot mobbning genom utbildningar och dialoger. Etableringen av kostnadsfritt främjande av personlig hälsa som en tjänst är också en positiv nyhet, och man har uppnått goda resultat. Dessutom är jag stolt över att vi har en egen kulturproducent som fokuserar på kulturellt arbete bland äldre, och planerar och genomför evenemang och aktiviteter för äldre. Utöver detta gläder det mig som aktiv inom klarspråk att användningen av klarspråk har ökat i Vandas kommunikation!