VLR-rapport del 2: Vandas arbete med hållbar utveckling

I Vanda främjas hållbar utveckling överallt i organisationen, även om verksamheten vanligtvis inte uttrycks genom SDG-målen. Både stadens grundläggande verksamhet och det utvecklingsarbete som görs separat, till exempel inom projekt, stöder på olika sätt främjandet av målen för hållbar utveckling.

I Vanda stads strategi har man antecknat att målen för hållbar utveckling beaktas i all verksamhet, och att de särskilt främjas genom fem strategiska teman, enligt vilka denna rapport är strukturerad. Det utvecklingsarbete som utförs under dessa teman beskrivs i följande kapitel i rapporten.

Förutom det arbete som sker inom hela organisationen, bedrivs det aktivt stadsnivåbaserat utvecklingsarbete i Vanda som bygger på SDG-ramverket. Från 2023 finns det en permanent ansvarsexpert i personalen som omfattande och på stadsnivå lyfter fram ett helhetsperspektiv på Agenda 2030. Målet är att integrera ett holistiskt perspektiv på hållbar utveckling i all verksamhet samt i centrala processer och dokument, såsom strategin och de program som genomför den. Hållbar utveckling ses inte som en separat helhet med egna åtgärder eller en separat strategi, utan perspektiven integreras i all verksamhet.

Arbetet med hållbar utveckling på stadsnivå kräver omfattande samarbete både inom organisationen och utanför den. Olika nätverk inom stadsorganisationen möjliggör tväradministrativt informationsutbyte och tväradministrativ diskussion, vilket främjar ett bredare perspektivtagande och upptäckten av nya samarbetsmöjligheter. Vanda deltar i olika nätverk och samarbetar i frågor som rör hållbar utveckling med andra städer, på nationell nivå samt internationellt.

Vanda är aktivt involverad i SDG-nätverket för de sex största städerna i Finland som koordineras av Kommunförbundet. (Nätverksprojekt för strategisk ledning av SDG-målen i städer | Kommunforbundet.fi). I nätverket bedrivs nära och effektivt samarbete bland annat genom att gemensamt utveckla olika verktyg för att stödja den strategiska ledningen av SDG-målen, diskutera gemensamma utmaningar och lära av andra städers goda praxis. Nätverket samarbetar även brett med aktörer på både nationell och internationell nivå, vilket möjliggör att städernas röst hörs starkare i olika sammanhang.

I Vanda främjas en holistisk syn på hållbar utveckling i stor utsträckning genom stadsstrategin. Förutom det strategiska arbetet är det också viktigt att öka medvetenheten inom stadsorganisationen, till exempel genom utbildningar, verkstäder och intern kommunikation. Även om alla i Vanda i princip i sitt arbete genomför något delområde inom hållbar utveckling, saknas ofta en mer helhetsbetonad syn på hur de olika målen för hållbar utveckling hänger ihop och hur vi med vår verksamhet kan orsaka även oavsiktliga negativa konsekvenser, om vi inte bedömer den ur ett bredare perspektiv.

I Vanda utvecklas processer, med vilka helhetsperspektivet på hållbarhet stärks. Detta strävar man efter att uppnå bland annat genom projektutveckling. Staden har implementerat principer för ansvarsfullhet för de evenemang som anordnas, vilka heltäckande omfattar olika aspekter av hållbar utveckling. Alla nya anställdas introduktionshelhet inkluderar en del om hållbar utveckling. I Vanda har man skapat egna SDG-formuleringar, som gör det enklare att införliva målen i den lokala kontexten och att se varje individs arbete som en del av arbetet för hållbar utveckling.

Vandas egna SDG-formuleringar används som stöd för tänkande och diskussion, till exempel i verkstäder där verktyg utvecklade inom nätverket för de sex största städerna för SDG används. Verktyg, såsom modellen för SDG-analys, hjälper till att identifiera både positiva och negativa konsekvenser som vår verksamhet kan ha på olika mål för hållbar utveckling. Med hjälp av dem kan vi diskutera hur man kan stärka de positiva konsekvenserna och minimera de negativa konsekvenserna.

Viktiga utvecklingsområden inom SDG-arbetet på stadsnivå är till exempel att koppla VLR-rapporteringen till en bredare utveckling av ledning genom information och att följa upp indikatorerna även mellan rapporterna. VLR-rapporteringen är redan nu kopplad till strategin och strategiteman, men kopplingen mellan strategin och VLR-rapporteringen kan fortfarande förstärkas.

I Vanda stadskoncern ingår utöver moderstaden och cirka 50 sammanslutningar, även dotterbolag, intressesammanslutningar och samkommuner. Staden kräver ansvarsfull och etisk verksamhet av de sammanslutningar som den äger. Stadskoncernen har en betydande inverkan på intressegrupperna bland annat genom verksamheten, ekonomin, personalledningen och upphandlingarna. Genom ägarstyrning främjas ansvarsfull verksamhet inom koncernsammanslutningar. Genom detta säkerställs att koncernsammanslutningarna beaktar ansvarsmål och klimatneutralitetsmålet i stadens strategi.

Att främja ansvarsfullhet i koncernsammanslutningarna innebär i första hand att bolagen måste identifiera vilka miljökonsekvenser deras verksamhet har samt agera på ett ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Inom de sammanslutningsvisa ägarpolitiska riktlinjerna har varje bolag ett specifikt tema eller mål för ansvarsfullhet, som definierar vilka långsiktiga hållbarhetsmål som staden som ägare fastställer för bolagen. De största dotterbolagen har också utarbetat egna program för ansvarsfullhet, där de har identifierat de viktigaste delområdena för hållbarhet i sin verksamhet. 

Vanda stads koncernsammanslutningar har en nyckelroll när det gäller att uppnå stadens klimatmål, såsom målet om koldioxidneutralitet. I de största dotterbolagens program för ansvarsfullhet ingår åtgärder som på ett övergripande sätt stöder Vanda stadshållbarhets- ochklimatmål. Dessutom strävar de stadsägda fastighetsbolagen efter att förbättra energieffektiviteten, främja den cirkulära ekonomin och resursklokhet. Förutom miljötemat främjas hållbarhet inom dotterbolagen ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv. I främjandet av ansvarsfullhet strävar man efter transparens. Det viktiga är att kunna mäta åtgärderna så att konsekvenserna av åtgärderna kan följas upp och utvärderas.

Dotterbolagens program för ansvarsfullhet baserar sig på Vanda stads hållbarhets- och klimatmål samt SDG-målen. Dessa mål styr bolagen att kontinuerligt förbättra sin verksamhet inom olika hållbarhetsområden, till exempel i att bekämpa klimatförändringen, minska ojämlikhet och konsumera på ett ansvarsfullt sätt. SDG-målen har beaktats i bolagens ägarpolitiska riktlinjer och används för att sätta upp årliga mål för bolagen.

Från 2025 kommer Vandakoncernens största bolag, Vanda Energi Ab, VAV-koncernen och Vantaan Tilapalvelut Vantti Oy, att omfattas av CSRD-rapporteringen, det vill säga EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering (Corporate Sustainability Reporting Directive). VTK Kiinteistöt-koncernen kommer frivilligt att rapportera i enlighet med rapporteringsstandarderna från och med 2026. CSRD-rapporteringen kräver att företagen på ett heltäckande och transparent sätt rapporterar om sin hållbarhetsverksamhet, det vill säga påverkan på miljö, samhälle och förvaltningssätt. Syftet med rapporteringen är att bedöma om bolagens ansvarsåtgärder är förenliga med EU:s mål för hållbar utveckling. Syftet är att kunna övervaka och bedöma påverkan med hjälp av enhetliga kriterier. Den ger också information om hur bolagen genom sin verksamhet främjar SDG-målen.

I Vanda beaktas de olika aspekterna av hållbar utveckling i stor utsträckning vid upphandlingar. Hållbarhet är ett av Vanda stads värden, och hållbar utveckling har länge haft en betydande roll i Vandas strategi. En stor del av stadens budget går till upphandlingar, så det är viktigt att fundera över om varje upphandling främjar stadens värden och mål, eller om den motverkar dem. En stor del av stadens verksamhet och tjänster genomförs idag direkt eller indirekt genom upphandlingar. Stadens hållbara verksamhet kräver hållbara upphandlingar.

Flera internationella avtal, den nationella lagstiftningen och EU-lagstiftningen, Samarbetsforumet för offentlig upphandling (Hankinta-Suomi) samt många av Vandas åtaganden och målen för samarbetsnätverk förutsätter också att hållbar utveckling beaktas vid upphandlingarna. Stadens egna åtaganden och färdplaner (såsom färdplanen för resursklokhet), program och anvisningar för upphandling kräver också att teman för hållbar utveckling beaktas vid upphandlingarna. Även skattebetalarna, medborgarna, förväntar sig att kommunerna och städerna ska vara ansvarsfulla. Detta har till exempel undersökts i en nyligen genomförd konsumentenkät: Hur kan man med upphandlingar göra skillnad och varför lönar den sig? - Svanenmärket). Enligt enkäten anser 75 procent av finländarna att kommunerna ska föregå med gott exempel med hållbara upphandlingar. Fler än två av tre anser att ekonomiska besparingar inte får ske på bekostnad av miljön eller de mänskliga rättigheterna. Förutom miljömässiga och sociala aspekter främjar upphandlingarna ekonomisk hållbarhet: vi kontrollerar alltid bolagens ekonomiska situation och strävar efter att förebygga grå ekonomi.

Cirkulär ekonomi vid upphandlingar

Förutom att ta hänsyn till hållbar utveckling vid upphandlingar av tjänster och nya varor är det viktigt att kritiskt bedöma upphandlingsbehoven och minska behovet av att skaffa nytt genom att satsa på cirkulär ekonomi.

Genom att främja cirkulär ekonomi vid upphandlingarna sparar man naturresurser och minskar utsläppen, och minskar därmed upphandlingarnas miljö- och klimatkonsekvenser. Man har strävat efter att öka cirkulär ekonomi vid stadens upphandlingar. Till exempel har avtalet för lösa möbler sedan 2024 gett möjlighet att köpa återvunna kontorsmöbler och offentliga möbler från en leverantör. Målet är att göra anskaffningen av återvunna möbler till ett enkelt, prisvärt och naturligt sätt att köpa möbler.

Huvudstadsregionens återvinningscentral har utsetts till stadens avtalsleverantör, vilket innebär att man (med vissa begränsningar) kan köpa begagnade saker eller till exempel hobbymaterial från återvinningscentralen. Man kommer att använd till exempel kommunikation och utbildning för att uppmuntra till köp av begagnade saker istället för nya.

Cirkulär ekonomi inom upphandlingarna främjas också genom utbildningar i hållbara upphandlingar, bland annat genom att uppmuntra till olika sätt att använda saker på i stället för att köpa nya. Staden har till exempel saker för gemensam användning som man vill öka användningen av. Cirkulär ekonomi kan också främja socialt ansvar: Huvudstadsregionens Återvinningscentral anställer och utbildar till exempel långtidsarbetslösa, vilket ökar den sociala integrationen och minskar marginalisering.

Efter att den rehabiliterande arbetsverksamheten överfördes till välfärdsområdet i början av 2023, upphörde Vanda stads interna möbelåtervinning, som omfattade hela staden. Återvinning av möbler sker nu i mindre skala inom verksamhetsområdena och på stadens interna plattform. Verksamhetsområdet för fostran och lärande har också småskalig möbelreparation som en verkstadsaktivitet. Att utveckla återvinningen av möbler och lösöre skulle spara bespara kostnader och naturresurser samt stärka den cirkulära ekonomin. Återvinningen av möbler bör därför utvecklas på ett mer holistiskt sätt. 

Vandas modell för bekämpning av arbetskraftsexploatering och människohandel

Vanda har i flera år arbetat för att bekämpa arbetskraftsexploatering och människohandel. Man har samarbetat med andra större städer och med Europeiska institutet för kriminalpolitik (HEUNI). Vandas modell för bekämpning av arbetskraftsexploatering och människohandel färdigställdes 2024. Modellen presenteras för verksamhetsområdena och särdragen i varje verksamhetsområde och riskerna för arbetskraftsexploatering och människohandel i deras upphandlingar kommer att diskuteras. Man informerar även hela personalen om modellen. Målet är att varje anställd vid Vanda stad känner till fenomenet och vet hur man ska agera om det förekommer misstankar om arbetskraftsexploatering eller människohandel. Affischer på städtjänstpersonalens arbetsplatser informerar om hur man får hjälp om man upplever att man själv eller en kollega är offer för exploatering på arbetsplatsen eller människohandel. Modellen omfattar inte bara utbildning och kommunikation, utan även utveckling av kontrollen av företag.

Meija Tuominen har arbetat i mer än 20 år i olika förvaltnings- och utvecklingsuppgifter inom olika delar av förvaltningen i Vanda. För närvarande arbetar hon som förvaltningsexpert inom serviceområdet för kommunal demokrati. 

Hur främjar du hållbar utveckling i ditt arbete? 
Vi inom kommunala demokratin har många ansvarsområden som är nära kopplade till helheten Agenda 2030. Vi ansvarar bland annat för att organisera val, arbetet i de högsta beslutande organen, stadens säkerhet, dataskyddet och främjandet av jämställdhet och likabehandling för alla personer på stadsnivå. I synnerhet jämställdhet och likabehandling hör till mitt arbete. Referensramen för detta är de övergripande skyldigheterna enligt lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män och enligt diskrimineringslagen att säkerställa icke-diskriminering och främja det i alla våra tjänster. 

Är inte jämställdheten mellan könen redan mycket god i Finland och inom de kommunala tjänsterna? Detta gäller väl också likabehandlingen? 
Det finns många länder och regioner i världen där exempelvis flickors och kvinnors mänskliga rättigheter för närvarande utsätts för allvarliga angrepp och bakslag, och detta sker även i Europa. De mänskliga rättigheterna måste försvaras. Vi kan inte heller acceptera brister i jämställdhet eller likabehandling med hänvisning till att situationen är mycket värre någon annanstans. Vi har kvantitativa och kvalitativa forskningsresultat exempelvis om att det förekommer stark diskriminering på grund av etnisk tillhörighet i Finland. Diskriminering tar sig många uttryck, den är inte bara direkt rasism.

Vad innebär hållbarhet för dig? 
Framför allt att vi borde lära oss att se på det vi gör och anpassa det ur flera perspektiv, för att uppnå miljömässig, social, ekonomisk och kulturell hållbarhet. För mig innebär hållbarhet även kontinuitet, det att vi kan bygga på en redan befintlig grund med långsiktiga mål. Dessutom bör jämlikhetsmålen Agenda 2030 (SDG5) främjas i sig, men också beaktas i arbetet med alla andra SDG-mål. Detta kallas för dubbelstrategi. 

Vad är svårt i ditt arbete? 
Många saker. Till exempel i arbetet med jämställdhet och likabehandling kvarstår gamla problem eller så ändrar de form, men samtidigt uppstår nya problem som skulle kräva att man grundligt sätter in sig i dem och uppmärksamhet från ledningen, experter och olika aktörer. Det handlar för närvarande bland annat om icke-diskriminering inom artificiell intelligens, olika former av människohandel och ”nya” former av våld mot kvinnor. På ett personligt plan är ett stort problem omsättningen av kollegor, vilket innebär att jag alltför ofta måste börja om med allt arbete igen nästan från början inom någon tjänst. 

Och vad ger dig krafter i ditt arbete? 
Jag har haft nöjet att ha ett nära och bra samarbete med många slags begåvade människor inom vår organisation, nationellt och internationellt. Och även om ämnena är allvarliga har vi en liknande humor och en önskan om att stödja och hjälpa varandra.