VLR-rapport del 6: Ett livskraftigt och kompetent Vanda
Vanda är en snabbt växande stad med cirka 250 000 invånare och mer än 120 000 arbetsplatser. Strategitemat Ett Vanda med livskraft och kompetens prioriterar ökningen av Vandas livskraft ur både invånarnas och företagens perspektiv. Verkställandet av strategitemat styrs av tillväxt- och livskraftsprogrammet. Livskraftsarbetet skapar attraktions- och hållkraft för både invånarna och företagen.
Under temat Ett livskraftigt och kompetent Vanda främjas både företagssamarbetet och sysselsättningen samt temana kring livslångt lärande i Vanda. Dessa är viktiga frågor för Vanda, eftersom utbildningsnivån bland Vandas invånare är lägre jämfört med andra större städer i Finland. Kompetensnivån och sysselsättningen är kopplade till varandra.
Ansvaret för ordnandet av sysselsättningstjänsterna har 2025 övergått helt från staten till kommunerna, vilket har medfört stora förändringar i Vandas sysselsättningstjänster. Reformen betonar ytterligare kommunens roll som främjare av sysselsättningen och livskraften. Reformen erbjuder positiva möjligheter när sysselsättningstjänsterna kan kopplas till andra tjänster som kommunen erbjuder, såsom företags- och utbildningstjänster.
Den ekonomiska situationen i Finland är för närvarande svag, vilket också återspeglas som hög arbetslöshet. Antalet lediga jobb har minskat kraftigt. Samtidigt råder det brist på kompetent arbetskraft, och detta matchningsproblem är en långsiktig utmaning. Därför är en höjning av kompetensnivån, främjande av sysselsättningen för invandrare och förutsägelse av kompetensbehoven viktiga utvecklingsområden i Vanda och man har sökt lösningar på dessa områden.
I Vanda bedrivs ett aktivt företagssamarbete och man strävar efter att både stödja tillväxten för företag som bedriver verksamhet här och attrahera nya investeringar till Vanda. I arbetet med livskraft ser man att en mångsidig näringsstruktur stärker Vandas livskraft även på lång sikt. Företagens placeringsbeslut påverkas dock av många faktorer, såsom tomtutbudet, den övergripande kvaliteten på stadsomgivningen och de uppfattningar som kopplas till den, utbildningsmöjligheterna och mobiliteten. Därför kräver arbetet med livskraft tväradministrativ utvecklingsverksamhet.
I Vanda har man under de senaste åren strävat efter att bland annat stärka innovationsverksamheten genom en testbed-plattform, som startade i början av 2024. Med hjälp av testbed-modellen kan företag testa nya innovationer i stadsmiljön. Verksamheten har kommit igång bra och utvecklas kontinuerligt
I Vanda har man satsat på att stödja uppstartsverksamhet och att attrahera uppstartsföretag. I Aviapolisområdet har man öppnat nya Vantaa startup runway, som erbjuder gemensamma arbetslokaler i nära anslutning till flygplatsen.
Klusterverksamheten syftar till att främja utbyte av information och idéer samt samarbete mellan företag inom ett visst område, och därigenom bidra till företagens tillväxt och förnyelse. I Vanda fokuserar man på att utveckla verksamheten inom de tre ledande klustren som är viktiga för stadens näringslivsstruktur: mat, logistik och högteknologi. Verksamheten inom varje kluster samordnas inom livskraftstjänsterna, och utöver detta bedrivs omfattande projektsamarbete och a annat samarbete kring dessa teman med olika aktörer och intressenter.
Ur perspektivet för övergripande hållbar utveckling betonas i Vanda stads livskraftsarbete de hållbarhetsmål som rör sysselsättning och ekonomisk tillväxt, nämligen målen 8 och 9. Sysselsättningen och stödjandet av företagsverksamheten påverkar indirekt också många andra dimensioner av hållbar utveckling, såsom minskning av fattigdomen och välfärden. Å andra sidan har de mångfacetterade kopplingarna mellan arbetslivet och välbefinnandet inte uppmärksammats på ett tydligt eller omfattande sätt i Vanda i arbetet med livskraft. Att beakta välbefinnandet i företagsverksamheten skulle öka företagens attraktionskraft som arbetsgivare och stödja innovationsverksamheten. Det är värt att fundera mer över hur staden genom sin verksamhet kan främja ett arbets- och näringsliv som sätter människors välbefinnande i centrum.
Vanda stad uppmärksammar fortfarande ganska lite frågor om jämställdhet i arbetslivet, såsom könssegregation i arbetslivet, som är särskilt stark i Finland, samt frågor kring arbetsliv och vård.
Perspektiven på att öka ekologisk hållbarhet och livskraft behöver inte ses som motstående, utan de kan stärka varandra. I Vanda stöder man till exempel skapande av affärsverksamhet med cirkulär ekonomi, och framöver kommer även ett affärsekosystem som hör samman med främjande av den biologiska mångfalden att utvecklas. På det här sättet kan vi skapa ny affärsverksamhet och nya arbetstillfällen samtidigt som vi ökar de positiva konsekvenserna för miljöns hållbarhet i Vanda och i en större kontext. Innovationer som uppstår inom företagsverksamheten kan genom samarbete utnyttjas för att främja hållbar utveckling och för att lösa både viktiga utmaningar för Vanda och globala utmaningar, och det finns skäl att satsa ännu mer på detta.
Å andra sidan ägnas mindre uppmärksamhet åt att stödja företagens eget ansvarsarbete och en kritisk diskussion om hurdan företagsverksamhet vi vill ha i Vanda. Företagstillväxten har konsekvenser för stadens egna miljömål och för miljöns hållbarhet i stort, och om man inte tar hänsyn till dessa kopplingar kan dessa olika strategiska prioriteringar komma i konflikt med varandra. Projektverksamhet har använts för att stödja till exempel den gröna omställningen för företag, men detta kommer att förbli småskaligt och osystematiskt om inte miljöhänsyn integreras i allt livskraftsarbete på en bredare front. Detta skulle kräva en kritisk granskning av målen för arbetet utifrån ett bredare och mer övergripande perspektiv på hållbar utveckling.
Innovationsnätverk stöder utveckling med projekt
Vanda stads innovationsnätverk startades hösten 2024. Syftet med nätverket, som koordineras av stadens projektkontor, är att öka kvantiteten och kvaliteten på den innovativa stadsutvecklingen i Vanda stad genom extern projektfinansiering och att intensifiera samarbetet mellan de olika verksamhetsområdena i utvecklingsprocessen. I Vanda finns gedigen erfarenhet av utvecklingsarbete med extern projektfinansiering, och projekt har alltid spelat en viktig roll när det gäller att utveckla stadens tjänster och hitta nya lösningar.
Utmaningarna är ofta av sådan karaktär att det krävs samarbete mellan stadens olika enheter och verksamhetsområden för att lösa dem. Utvecklingsprojekten erbjuder en fantastisk möjlighet för detta. Ett av syftena med innovationsnätverket är att med hjälp av projekten stärka stadens interna utvecklingssamarbete och att få större utvecklingsprojekt till Vanda som går över verksamhetsområdesgränserna. Externa finansieringsprojekt gör det möjligt för oss att främja uppnåendet av stadens strategiska mål. Till exempel finns det fortfarande en hel del outnyttjad potential i Vanda när det gäller användningen av internationell projektfinansiering!
Det finns ett tydligt behov av ett nätverk på stadsnivå, eftersom utvecklingen med projekt hittills har varit mer selektiv och fokuserad på specifika enheter. Målet är att använda projekt för att driva utvecklingen mot mer slagkraftiga projekt, vilket leder till fler gemensamma utvecklingsprojekt mellan verksamhetsområdena och ett ökat samarbete.
Innovationsnätverket är ett internt nätverk inom Vanda stad, där alla anställda inom Vanda stad som är intresserade av eller arbetar med innovativ stadsutveckling är välkomna. Medlemskap i nätverket förbinder inte till något. Nätverkets medlemmar kommer att ha tillgång till Innovationsnätverkets Teams-grupp, som kommer att fungera som ett forum med låg tröskel och en plattform för informationsutbyte. Gruppen delar information om pågående finansieringsansökningar, projektförberedelser och aktuella frågor som rör projektutveckling. Dessutom ordnas temaspecifika nätverksevenemang och verkstäder för idékläckning kring projekt för att tillgodose de behov som framkommer i nätverket.
Det kommande kunskapscampuset kombinerar kontinuerligt lärande och företagstjänster
Under de närmaste åren kommer ett kompetenscampus att byggas i Ånäs i Dickursby. Det svarar på de utmaningar som arbetskraftsbristen orsakar och behoven i ett föränderligt arbetsliv. Syftet med projektet är att skapa ett mångsidigt ekosystem som kopplar samman läroanstalter, företag, stadens tjänster och invånare. Projektet har tre övergripande teman: delaktighet, samarbete och hållbar utveckling, som återspeglas i både planeringen av den byggda miljön och utvecklingen av verksamhetsmodeller.
Projektet föddes ur ett behov av att lösa utmaningarna med matchningsproblem. I Vanda har många företag svårt att hitta kompetent personal, bland annat på grund av en stor ökning av antalet invånare med främmande språk som modersmål, låg utbildningsnivå och stigande arbetslöshet. Vanda stad har tillsammans med sitt nätverk av läroanstalter utvecklat en ny typ av modell för kontinuerligt lärande, koulutusoperaattori (utbildningsoperatören), genom vilken kortare utbildningspaket erbjuds för att möta behoven hos individer och företag. På det här sättet svarar man på utmaningen, där företag i rekryteringssituationen har svårt att hitta kompetent personal, som svarar på deras behov nu och i framtiden.
Campusets syfte är att höja kompetensnivån hos Vandaborna, locka till sig företag och investeringar och öka stadens livskraft. Campuset kombinerar fysiska, digitala och nätverksbaserade metoder för att skapa nya servicemodeller och utbildningslösningar.
Centrala mål omfattar:
- Tjänster för kontinuerligt lärande: Campuset möjliggör ett mångsidigt, behovsbaserat och flexibelt utbildningsutbud, som svarar mot de snabbt föränderliga behoven i arbetslivet.
- Förbättring av arbetskraftens matchningsproblem: Business Vantaa Hub samlar tjänster för sysselsättning, integration och lärande. På det här sättet sammanförs arbetssökande och arbetsgivare, särskilt för att stödja sysselsättningen av personer med främmande språk som modersmål och unga.
- Stödja företagens placering: Campusets flexibla och delade utrymmeslösningar och centrala läge gör det attraktivt för företag och främjar uppkomsten av innovationer.
Campuset fungerar som ett nav för utvecklingen av Vandas kompetens och livskraft genom att sammanföra stadens resurser, läroanstalter, företag och andra aktörer. Denna samarbetsmodell skapar grunden för ett dynamiskt ekosystem, som stöder både den lokala ekonomin och individernas välbefinnande. Projektet betonar hållbarhet och resursklokhet, med fokus på att minimera koldioxidavtrycket och öka energieffektiviteten i byggprojekten. Flexibla och delade lokaler säkerställer en effektiv och mångsidig campusverksamhet.
Kompetenscampuset i Dickursby kommer att lyfta utbildningsutbudet i området till en ny nivå genom att erbjuda lokaler och uppstartsplatser för bland annat Vanda yrkesinstitut Varia och Dickursby gymnasium. Campuset fungerar även som plattform för innovationsmiljöer, såsom FoU-verksamheten (forskning, utveckling och innovation). Dessutom kommer digitala lösningar och artificiell intelligens att möjliggöra mer individanpassade utbildningsvägar och smidigare serviceprocesser. Campushelheten kombinerar utbildning, bostäder, service och fritidsverksamhet till en välfungerande del av stadsstrukturen.
Vantaan alueellinen ennakointimalli (Vandas lokala framsynsmodell)
Vanda stad samt yrkeshögskolorna Laurea och Metropolia genomför projektet VALUE – Vantaan alueellinen ennakointimalli (Vandas lokala framsynsmodell). Projektet utvecklar en regional framsynsmodell för Vanda som uppfyller framtidens behov. Det långsiktiga målet med framsynen är att stärka den regionala livskraften och skapa en tydlig strategi på stadsnivå för livskraftsledningen. Syftet med denna verksamhetsmodell är att främja samarbete och delaktighet och att stärka samarbetet mellan staden, näringslivet och högskoleutbildningen samt kopplingarna till nationella och internationella nätverk.
Framsyn gynnar företagen genom att skapa framtidsberedskap och -kompetens, tillgodose kompetensbehov och ge möjligheter till nätverkande och samarbete. För företagen innebär den regionala framsynsmodellen en konkurrensfördel genom att de bättre kan tillämpa framtidsinformationen i utvecklingen av affärsverksamheten och beslutsfattandet.
I VALUE-projektet utvecklar Metropolia ekosystemtänkesättet ”ängsmodellen” för att visualisera ett framsynsekosystem och fungera som ett rättesnöre i skapandet av framsynsinformation. Ängsmodellen kompletteras av årsklockan för framsyn och framsynskompassen. Årsklockan binder samman parterna i ekosystemet och styr verksamheten, medan kompassen vägleder användningen av framsynsinformationen. Målet med dessa verktyg är att skapa en omfattande modell för framsynsarbete med hänsyn till olika perspektiv och behovsområden.
Som en del av VALUE-projektet har Vanda stad hösten 2024 genomfört ett pilottest för en framsynsplattform inom logistiksektorn. Målet med pilottestet är att testa en digital plattform som ett verktyg för att samla in och dela framsynsinformation. Logistikbranschens nuvarande situation och framtida behov kartlades genom en webbaserad brainstormingenkät. Den insamlade informationen kommer att behandlas våren 2025 i en workshop där företag, läroanstalter och andra intressenter deltar. Framsynsformation (på finska) samlas även på sidan: Vantaa ennakoi | Business Vantaa
I VALUE-projektet har yrkeshögskolan Laurea stärkt framsynskompetensen genom att för företag skapa material, en MOOC-kurs och verkstäder som stöder affärsutvecklingen. Syftet med workshopparna är att öka kunskapen och främja nätverkande. På MOOC-kursen introducerades framsynsmetoder som stöder organisationernas verksamhet och strategiska beslutsfattande.
Våren 2025 ordnas evenemanget Vandas Framtidsforum, som syftar till att utveckla ett årligt forum för diskussion om framsynthet och framtidsarbete i Vanda. Intresset för framsynthet har väckts både inom företagen och staden. Det krävs dock mer kunskap och kompetens inom framsyn, liksom mer förankring av verksamheten, för att framsynsarbetet ska bli effektivt på stadsnivå. Förankringsarbetet fortsätter och Kompetenscampuset i Dickursby spelar en viktig roll i det. Kompetenscampuset samordnar utvecklingen och säkerställandet av kompetens och fungerar som en länk mellan företag och läroanstalter.
AN-reformen medför utmaningar och möjligheter
I och med AN-reformen, som trädde i kraft i början av 2025, har sysselsättningstjänsterna i sin helhet överförts från staten till kommunerna. Ur stadsorganisationens synvinkel är reformen mycket betydande och kräver en hel del internt utvecklingsarbete.
Pekka Tauriainen, rektor för Vanda yrkesinstitut Varia, hur påverkar AN-reformen ditt arbete?
I Vanda har yrkesutbildningen varit starkt involverad i beredningen av AN-reformen, eftersom kompetens, utbildning och sysselsättning hör starkt ihop. Vanda har en unik möjlighet att utveckla nya typer av verksamhetsmodeller i samarbetet mellan sysselsättningstjänsterna och yrkesutbildningen, som stöder sysselsättningen och kompetensutvecklingen. Vi befinner oss i den sällsynta situationen att Vanda organiserar AN-tjänsterna självständigt och att vi också har yrkesutbildning inom stadsorganisationen.
I samarbete med sysselsättningstjänsterna har vi byggt upp en modell som innebär att sysselsättningstjänsternas kunder slussas direkt via yrkesutbildningen ut i arbetslivet. Vanda yrkesinstitut Varia har en gedigen anknytning till arbetslivet och vi har ett aktivt företagssamarbete tillsammans. Det gynnar alla parter att utnyttja allt detta samarbete för att ge de arbetslösa i Vanda de färdigheter de behöver för att komma ut på arbetsmarknaden och hitta arbete så snabbt som möjligt. Detta är ett tillfälle för oss att utveckla nya former av övergripande samarbete inom verksamhetsområdena för att ta itu med de komplicerade sysselsättningsutmaningarna.
Vad strävar man efter att påverka med den nya verksamhetsmodellen?
Vi strävar efter att möta kompetensglappet genom att knyta ännu starkare band till arbetslivet. Inom vår kundkrets inom sysselsättningstjänsterna framhävs för närvarande bland de arbetslösa en genomsnittligt låg utbildningsnivå och en stor andel personer med främmande språk som modersmål. Dessutom har arbetslösheten bland unga och antalet så kallade NEET-unga ökat oroväckande i Vanda. Vi måste alltså satsa på kompetensutveckling som en del av stödet för sysselsättningen.
Vårt mål är att bygga, testa och starta upp en verksamhetsmodell där vi identifierar målgruppens befintliga kompetens och säkerställer tillräckliga kunskaper i finska samt yrkeskompetens, så att de får betydligt bättre sysselsättningsmöjligheter. Vår ambitiösa målsättning är att 85 procent av de som blir arbetslösa ska få jobb inom hundra dagar. Detta kan uppnås genom ett nära samarbete mellan livskrafttjänsterna, sysselsättningstjänsterna och yrkesutbildningen.
Genom att samarbeta med framsynthet med läroanstalter och arbetsgivare kan vi säkerställa att utbildningen fokuserar på sådana examina eller examensdelar som sannolikt leder till sysselsättning.