VLR-rapport del 8: Slutsatser
I Vanda pågår ett omfattande arbete för att uppnå målen för hållbar utveckling och man söker flexibelt och aktivt nya uppslag. Det finns dock fortfarande mycket att göra vad gäller den tväradministrativa samordningen av arbetet, liksom vad gäller kunskapsbaserad ledning och en långsiktig integrering av målen för hållbar utveckling i stadens processer.
Det helhetsmässiga främjandet av hållbar utveckling och målen för Agenda 2030 kräver satsningar och engagemang, och ofta också att man överger gamla tankesätt och handlingssätt. Globalt har målen inte framskridit i tillräckligt snabb takt, och endast cirka 15 procent av alla mål har uppnåtts eller håller på att uppnås fram till år 2030. Staterna bekräftade att de förbinder sig till handlingsprogrammet Agenda 2030 i dokumentet Pact for the Future, som publicerades 2024. Även vikten av den lokala nivån som en främjare av hållbar utveckling lyftes fram i dokumentet. Städerna måste engagera sig ännu mer för att målen i Agenda 2030 ska kunna uppnås. Detta kräver också att vi blickar längre in i framtiden och på de kommande generationerna.
I Vanda görs det enormt mycket arbete för att nå målen för hållbar utveckling, både genom det grundläggande arbetet och utvecklingsarbetet, såsom projekt. Även om detta arbete ännu inte särskilt ofta kopplas till FN:s mål för hållbar utveckling, är det på många sätt relaterat till dem. Att identifiera dessa kopplingar och se arbetet som en del av en större helhet för hållbar utveckling skapar nya möjligheter för påverkan.
När det gäller strategiteman främjas hållbar utveckling medvetet, men dimensionerna av hållbar utveckling förblir fortfarande lösryckta från varandra i arbetet beträffande dem. Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet främjas genom separata program och åtgärder, som inte har granskats som helhet. En genomgång av programmen i vilka man genomför strategin inom ramarna för en heltäckande hållbar utveckling, skulle hjälpa till att identifiera synergier, konflikter och skuggområden dem emellan. Detta är bra att sträva efter under den kommande strategiperioden.
Målen för hållbar utveckling är inte åtskilda från varandra och kan inte främjas punktvis. De har mångfacetterade kopplingar till varandra, och dessa kopplingar kan vara både positiva och negativa. Om funktionerna och utvecklingsarbetet inte betraktas ur ett helhetsperspektiv för hållbar utveckling, kan det oavsiktligt orsaka negativa effekter på vissa mål när man strävar efter att uppnå andra mål.
Till exempel framträder kopplingarna mellan välfärd och miljömässig hållbarhet i denna rapport i samband med enskilda åtgärder och teman. Dessa kopplingar är mångfacetterade, och ibland kan målen också stå i konflikt med varandra. Miljömässig hållbarhet, anpassning till klimatförändringen och skydd av den biologiska mångfalden har tydliga positiva kopplingar till välfärden. Å andra sidan har till exempel komprimering av staden komplexa både positiva och negativa effekter på miljön och välfärden. Konflikter och negativa effekter kan inte alltid undvikas, men det är viktigt att vara medveten om dem så att man kan fokusera på att minimera dem.
I Vanda har det gjorts relativt lite omfattande och långsiktigt SDG-arbete, även om de tidigare VLR-rapporterna redan avsevärt har ökat medvetenheten om ämnet. Olika utbildningar, presentationer och den interna kommunikationen, som har inletts under de senaste åren, ökar medvetenheten på många olika nivåer. Arbetet med hållbar utveckling, dess genuina övergripande karaktär och påverkan kan stärkas genom att utveckla tväradministrativ ledning och ledning genom information.
Teamspecifika workshopliknande SDG-utbildningar är ett bra sätt att främja medvetenheten och engagemanget för SDG-målen, och man strävar också efter att genomföra dessa så mycket som möjligt på olika håll inom organisationen. I workshopparna uppstår nya insikter och förståelse kring vad främjande av hållbar utveckling kan innebära i det egna arbetet, vilket ökar ägarskapet. Att föra dessa insikter vidare i utvecklingsarbetet och omvandla dem till konkreta åtgärder kräver engagemang för hållbar utveckling på alla nivåer inom organisationen. I workshopparna diskuteras också negativa effekter och hur man kan minimera dem, vilket gynnar arbetet för hållbar utveckling i framtiden.
En av Vandas styrkor, som framhävs utifrån exemplen i denna rapport, är samarbete. I Vanda kan och vill man göra tväradministrativt samarbete. Flexibla arbetsmetoder, låga hierarkier och en kultur av att pröva nya idéer möjliggör uppkomsten av nya samarbetsformer. Så här skapas också nya idéer och innovationer som gynnar många delområden inom hållbar utveckling. Många av de sociala innovationer som presenteras i denna rapport har redan spridit sig vidare från Vanda, och det är fint att se hur verksamhetsmodeller från Vanda också kan gynna andra. Vanda har ett aktivt samarbete med andra städer och organisationer på lokal, nationell och internationell nivå, vilket för sin del möjliggör och främjar nya initiativ.
Med dessa styrkor kan Vanda också vara en pionjär inom hållbar utveckling, och är det redan enligt många mått. Denna position som pionjär kan ytterligare stärkas genom att åta sig att ännu starkare främja en heltäckande hållbar utveckling inom all verksamhet. På det här sättet kan vi bygga ut både internt och externt samarbete samt de innovationer som uppstår för att stödja en heltäckande och långsiktig hållbar utveckling både lokalt och globalt.
Även forskningssamarbetet om hållbar utveckling kan ökas i Vanda. Detta samarbete kan ske till exempel genom projekt. I Vanda strävar man efter att göra utvecklingen av projekten mer strategisk och öka det tväradministrativa samarbetet, såsom beskrivs i denna rapport. I denna utveckling är det viktigt att beakta de långsiktiga målen för hållbar utveckling ur ett helhetsperspektiv.
Förutom projektsamarbete finns det också mycket potential i det övriga samarbetet med intressenter för att uppnå en bredare påverkan och främja hållbarhet. Detta inkluderar till exempel företagssamarbete, att omfattande involvera kommuninvånarna i arbetet för hållbar utveckling samt att stödja kommuninvånarnas och intressenternas eget ansvarstagande i sin verksamhet.
I den här rapporten visar resultaten från jubileumsdialogerna att kommuninvånarna anser att hållbar utveckling är viktigt och närmar sig dess olika delområden på ett praktiskt sätt via sin egen boendemiljö. I delaktighetsarbetet kan man ta fasta på detta intresse och inkludera perspektiven på hållbar utveckling i det. På det här sättet kan man påverka attityder och handlingssätt samt öka kommuninvånarnas egen hållbarhetsförmåga.
Ur perspektivet för hållbar utveckling är överkonsumtion ett betydande problem i hela Finland, och det är utmanande för kommunerna att påverka detta. Vi kan dock påverka genom att öka kunskapen och påverka attityder samt möjliggöra till exempel cirkulär ekonomi och delningsekonomi. Här kan potentialen för delaktighetsarbete och kontinuerligt lärande implementeras mer omfattande. I Vanda uppfostras barn och unga till miljömedvetenhet redan inom småbarnspedagogiken, vilket är av avgörande betydelse för framtiden. Dock kan man sträva efter att i större utsträckning påverka attityderna hos kommuninvånarna i alla åldrar.
I Vanda bedrivs aktivt företagssamarbete, och det finns mycket potential både för att stödja företagens egen ansvarsfullhet och för att utnyttja företags- och innovationsverksamheten för att lösa hållbarhetsutmaningar. Om vi tänker på hållbar utveckling som en gemensam angelägenhet och ett gemensamt mål för hela stadsområdet, måste vi också uppmärksamma vilken typ av företagsverksamhet vi vill stödja. Detta är viktigt efter finsk måttstock. Enligt Finlands nationella strategi för hållbar utveckling bör den ekonomiska tillväxtens centrala roll utmanas i hela Finland och inom det ekonomiska tänkandet läggas mer fokus på naturkapitalet och humankapitalet.
Innovationer och ny teknik, inklusive artificiell intelligens, har potential att lösa stora globala problem och driva den hållbara utvecklingen framåt när de används för detta ändamål. I företagssamarbetet som utförs i Vanda finns det potential att fundera på hur vi får företag och deras innovationsverksamhet att starkare stödja den hållbara utvecklingen och lösa de lokala och globala utmaningar som också har presenterats i denna rapport. Även inom vår egen organisation finns det orsak att fästa uppmärksamhet vid hur nya teknologier används på ett ansvarsfullt sätt.
Ett av förändringsområdena i Finlands nationella strategi för hållbar utveckling är välfärdsfrämjande ekonomi och arbete samt hållbar konsumtion. Arbetslivet har mångfacetterade effekter på människors välfärd och alla delområden inom hållbar utveckling. Arbetstagarnas välbefinnande, att förena arbete och det övriga livet samt arbetstagarnas och arbetsgemenskapernas handlingskraft i främjandet av hållbarhetsomvälvningen är teman där det fortfarande finns arbete att göra i kontexten för Finland. I det livskraftsarbete som utförs i Vanda skulle det vara möjligt att beakta dessa frågor i större utsträckning och fundera på arbete och företagsverksamhet ur ett bredare hållbarhetsperspektiv.
Staden är också en betydande arbetsgivare som sysselsätter cirka 8 000 personer. Även stadens egen personal kan i ännu större utsträckning betraktas som en gemenskap som främjar hållbar utveckling både internt och externt, vilket inkluderar exempelvis personalens välbefinnande, arbetsmetoder och gemenskap.
Åtgärdsrekommendationer för Vanda stad
I den här rapporten har Vandas framgångar lyfts fram, men vi vill också utvecklas kontinuerligt. Baserat på rapportens analys rekommenderar expertarbetsgruppen följande åtgärder som lösningar på de identifierade utvecklingspunkterna och för att driva det övergripande arbetet med hållbar utveckling framåt:
- Vi ska tydliggöra arbetsledningen för den heltäckande hållbara utvecklingen som en del av utvecklingen av den tväradministrativa ledningen.
- Vi går igenom strategin och de program som genomför strategin med hjälp av SDG-analys som en del av processen för att utarbeta program.
- Vi bjuder in företag, organisationer, invånare och andra aktörer att delta mer aktivt i arbetet för hållbar utveckling.
- Vi ska inkludera perspektivet av FN:s mål för hållbar utveckling i modellen för förhandsbedömning av beslutens konsekvenser på stadsnivå.
- Vi ska utnyttja upphandlingar fullt ut för att uppnå målen för hållbar utveckling: de strategiska målen och riktlinjerna för upphandlingar konkretiseras på stads-, verksamhetsområdes- och enhetsnivå.
- Vi ska satsa på personalens och beslutsfattarnas kompetens inom hållbar utveckling genom SDG-verkstäder, utbildningar och kommunikation.
- Vi ska påverka attityder och hållbara livsstilar hos kommuninvånare i alla åldrar genom delaktighetsarbete, utbildning, livslångt lärande och kommunikation.