Dickursby förskola, resultaten från undersökninten är klara / Meddelande 28.5.2024

Byggnadens senaste ombyggnad gjordes 2014, då byggnaden till exempel fick maskinell ventilation. I våras undersöktes byggnadens skick och ventilationens funktion, eftersom en avvikande lukt hade observerats i rummen.  

Undersökningens resultat visar att inomhusluftens kvalitet särskilt försämras av föroreningar i ventilationssystemet, luftläckage från kryprummet till inomhusluften samt lokala konstruktionsskador. Dessutom har fönster i dåligt skick och otäta dörrar gett upphov till en känsla av drag. I undersökningen konstaterades alltså ett behov av reparation. Man har underrättat underhållsteamet, som ansvarar för planeringen och genomförandet av eventuella reparationer. I detta pressmeddelande redogörs närmare för resultaten av undersökningen och för åtgärder för en säker användning.

RESULTAT

Dickursby förskolas byggnad undersöktes i februari-mars 2024. Undersökningarna omfattade hela byggnaden. Syftet med undersökningen var att utreda orsakerna till den avvikande lukt som förekom i skolan. Konstruktionernas skick och ventilationens funktion undersöktes genom sensorisk observation, fuktmätningar, luftmängdsmätningar och samlande av information om inneluftsförhållandena. Man undersökte konstruktionernas skick genom att öppna konstruktionerna och ta materialprover. Läckageluftflödena observerades sensoriskt med hjälp av spårrök och värmekamera.

Gårdarna

Gårdsområdets lutningar är i huvudsak goda, och marken lutar bort från byggnaden. Det finns lokala brister i partierna med kullersten och i lutningarna i den norra ändan. På de här ställena kan regn- och smältvatten passera intill byggnaden och skada de lägst belägna träkonstruktionerna. Regnvattenbrunnarna fungerar bra.

Bottenbjälklagets konstruktion

Byggnaden har ett bottenbjälklag helt av trä och med krypgrund. Grunden är i natursten och den är försedd med ventilationsöppningar. Krypgrunden synades i sin helhet. Rent allmänt var krypgrunden ren. En enskild gammal fuktskada konstaterades i bottenbjälklagets träkonstruktioner under toaletten. I en del av krypgrunden (under rum 106 p) konstaterades rikligt med hyvlad träflis på marken, vilket ledde till en mikrobiell lukt som är annorlunda än i den övriga krypgrunden. Dessutom observerades träbalkar som på sina ställen sjunkit, som vid denna belastning endast är en estetisk olägenhet. Mellan krypgrunden och bruksrummen konstaterades många otäta genomföringar. Genom otäta genomföringar kan luftströmmar passera från krypgrunden till inomhusluften. Detta kan påverka inomhusluftens kvalitet.

Golvets ytmaterial, plastmatta eller brädgolv, är i gott eller tillfredsställande skick. Utifrån mätningarna var golvkonstruktionerna torra. Bottenbjälklagets isolering har sjunkit, och därför blir det en springa mellan isoleringen och golvkonstruktionen. Den här springan resulterar i kalla luftströmmar på vintern, vilket gör att golvytorna känns kalla och dragiga. Åtta prover av isoleringsmaterial från bottenbjälklaget analyserades, och i två prover upptäcktes mikrobtillväxt. Orenheter i konstruktionerna kan sprida sig till inomhusluften genom otäta konstruktioner. Detta kan försämra inomhusluftens kvalitet, åtminstone lokalt.

I bottenbjälklaget konstaterades även tjärpapp, som innehåller PAH-föreningar, och asbesthaltig bitumenfilt. Dessa material påverkar inte inomhusluftens kvalitet, men vid en reparation ska materialen beaktas som farligt avfall. I källaren noterades ingen extra fukt eller avvikande lukt.

Ytterväggarnas konstruktion

Byggnadens fasader och ytterväggarnas timmerstomme var huvudsakligen i tillfredsställande skick. Vid öppnandet av konstruktionerna konstaterades dock att de lägsta stockarna är rötskadade på sina ställen.

En del av rummen har en träfiberskiva, en springa och på ytan en spånskiva som extra värmeisolering på ytterväggarna.  Det konstaterades att obehaglig lukt strömmade in i rummen inomhus med luftflödet från andra sidan plattorna.

Fyra konstruktionsöppningar gjordes på fogar mellan fönsterkarmar och väggar. Mikrobtillväxt observerades i ett prov som togs från tätningen i ett fönster. Dessutom spreds en unken lukt från två konstruktionsöppningar, trots att materialet inte visade någon mikrobtillväxt. Lukt kan spridas till inomhusluften med luftströmmar.

De ursprungliga fönstren är i tillfredsställande eller dåligt skick. Alla fönster gick inte att öppna, och det drar också in från fönstren. I fönstret i rum 113 p hade installerats ett extra glas och tätning av plast som luktade obehagligt när solen värmde upp fönstret. Ytterdörrarna är i gott skick, men också de är dragiga på vintern, eftersom dörrarna inte sitter tätt mot i konstruktionerna. 

Mellanväggarna

Mellanväggarna är i gott skick, men konstruktionsanslutningarna till bottenbjälklaget är otäta. Man upptäckte att spånskiveväggarna hade en för materialet typisk lukt.

Vindsbjälklaget och yttertaket

Ytorna på innertaken är i huvudsak i gott skick, men även i dem observerades otäta genomföringar och otäta konstruktionsanslutningar.  Vindsrummen på vindsbjälklaget är i huvudsak rena. I vindsbjälklaget i den gamla delen finns ingen ångspärr, vilket innebär att inomhusluftens fuktighet når utrymmet ovanför vindsbjälklaget obehindrat. Ventilationen i utrymmet är svag och vattenkondensering upptäcktes på takplåtens undersida. Yttertaket har inget underlagstak. Inga aktiva vattenläckor upptäcktes. I undersökningen observerades inga skador på de bärande vindsbjälklagskonstruktionerna. Målfärgsytan på den yttre sidan av yttertaket är genomgående sliten.

Inomhusluftens förhållanden och damm

Inomhustemperaturen, den relativa fuktigheten och koldioxidhalten samt tryckskillnaden mellan inomhus- och utomhusluften mättes i två veckor under februari-mars. Mätningar gjordes i tio rum runtom i byggnaden.

Inomhustemperaturen låg på en god nivå och varierade mellan 20 och 23,5 grader under den tid då byggnaden användes. Inomhusluftens relativa fuktighet var typiskt låg för årstiden och fuktkvoten till följd av användningen av rummen låg under 1 g/m3. Inneluftens koldioxidhalt låg huvudsakligen på en god nivå, nämligen under 1000 ppm. Detta visar att ventilationen är tillräcklig för det nuvarande antalet användare.

Tryckskillnaden mellan inomhus- och utomhusluften ligger i genomsnitt nära noll och är alltså i jämvikt. Tryckskillnaden varierar ibland något, bland annat på grund av vindtrycket. Tryckskillnaden är vanligtvis inte stor i den här typen av timmerbyggnader, där lufttätheten är låg.

Mestadels fanns det mycket damm på ovansidorna av möbler och lampor. Det fanns också många föremål på möbelytorna, vilket gör det svårt att städa. Dammet bestod i huvudsak av vanligt rumsdamm – i ett dammprov upptäcktes också industriella mineralullsfibrer och i ett annat mögelsporer.

Ventilationen

Byggnaden har en maskinell till- och frånluftsventilation som är från 2014. Ventilationsmaskinen är placerad i en separat nisch i grupprum 108 p. I ventilationsmaskinen upptäcktes flera brister som kan ha negativa effekter på inomhusluften. Exempel på sådana är bristfällig täthet i ingångsfiltret, i filterramen och i ventilationsmaskinens dörr, vilket orsakar förbiströmningsflöde. Det fanns smuts, damm och skräp i ventilationsmaskinen. Ventilationskanalerna och terminalerna har också samlat en del damm på grund av förbiströmningsflödena från maskinen. Genom ventilationen kan också industriella mineralfibrer spridas till inomhusluften.

Luftmängderna mättes genom stickprov. Rumsspecifikt betraktat är mängden tilluft och frånluft inte i balans. Detta kan öka luftflödet mellan rummen och över konstruktionerna. Med hjälp av spårrök undersöktes spridningen av tilluften i rummen. Efter vad som observerades sköljer tilluften rummen väl.

ÅTGÄRDER

Underhållsreparationerna har redan delgetts underhållsservicen och genomförs utan dröjsmål. Sådana åtgärder är bl.a.
-    underhåll och rengöring av ventilationsmaskinen 
-    lokal tätning, bl.a. tätning av elcentralens bottenbjälklag (utförda)
-    kontroll och förnyande av värmelementens väggfästen till de delar som behövs (utförda)
-    rengöring av krypgrunden från hyvlad träflis 
Genomförandet av de åtgärder som kräver planering bereds och information om dem ges senare. Sådana reparationer är bl.a.
-    rengöring av ventilationssystemet och reglering av luftmängderna efter rengöring och underhåll av maskinerna hösten 2024
-    reparation av skadade konstruktioner
-    stöttande av balkarna i bottenbjälklaget
-    förbättring av konstruktionernas lufttäthet
-    underhållsreparation av fönster och dörrar

Närmare information: sisailma@vantaa.fi