Hemma i Vanda: ”Skogslandskapet i fönstret är som en skiftande tavla”
Annukka Lyra flyttade tillbaka till sitt barndomshem i Gruvsta. Skogen på bakgården fascinerar i alla åldrar och alla årstider.
– En dag drack jag morgonkaffe när det kom en vacker räv som rullade ihop sig vid en granrot utanför fönstret. Skogslandskapet är som en skiftande tavla, berättar Annukka Lyra i sitt kök i Vandas äldsta förort.
Höghuset från 1960-talets början är bekant för Lyra allt sedan barndomen, och i landskapet är det just närheten till naturen som fascinerar år efter år. Det gamla vattentornet i Gruvsta skapar en kontrast i naturmiljön.
Den gamla delen av Gruvsta och dess landskap är en särskilt kär plats för Lyra.
– Här finns nåt slags okonstlad charm. Gruvsta har bevarats som en sällsynt enhetlig helhet från 1960-talet, och dimensionerna är mänskliga, säger Lyra, som också är vice ordförande för Kaivoksela-seura.
Man hittar sin plats bland bekanta människor
En tid bodde Lyra i Helsingfors i tio år, och att återvända till rötterna var inte självklart. Vanda-identiteten har byggts upp som vuxen i och med barnens daghem och skolor och egna hobbyer.
– I något skede märker man att man känner igen dem som kommer emot när man lämnar hemmet. Det ger en känsla av att det här är min plats, beskriver Annukka Lyra.
Familjen trivs i huset där folk i samma trappa planterar blomlökar tillsammans och dekorerar trapphuset till jul med grannarna.
– Jag har underbara grannar, säger Lyra.
Grannhjälp och någon att prata med
En av grannarna sticker sig in. Det är Mae Cedercreutz-Pesonen som flyttade till nedre våningen med sin framlidne make Jorma redan på 1970-talet. Samarbetet grannarna emellan började när Cedercreutz-Pesonen, som jobbade som lärare, hjälpte Lyra att förbereda sig för studentexamen i svenska. Efter Lyras återflyttning blev vänskapen mer intensiv och det gemensamma språket blev svenska.
– Trevligt att alltid ha någon att prata med och annars också ha en positiv kontakt med grannarna. Det känns som om vi bryr oss om varandra, säger Mae Cedercreutz-Pesonen.
– Det är viktigt att det finns ömsesidig hjälp på när håll när det behövs, fortsätter Lyra.
Grannhjälp finns att få både i den egna trappan och i större utsträckning. Husbolaget har en egen Facebook-grupp som stöder samhörigheten.
– Vi satsar på att skapa en god anda i gruppen. Där delar vi med oss av naturobservationer, välkomnar nya invånare och ber grannarna om hjälp till exempel med att bära tvättmaskinen. Sådan här nutida ”låna socker” eller annan grannhjälp finns det, gläder sig Lyra.
#vanda50 #hemmaivanda
