Vanda före: hur den 50 år gamla staden växte upp

1. Vandas ultramoderna förorter lockade till sig invånare under 1970- och 1980-talen

Vanda, som fick stadsrättigheter 1974, försökte redan från början hålla sina tjänster attraktiva. Den unga staden ville växa och blomstra som en självständig del av huvudstadsregionen.

Människor flyttade till Vanda för dess rena natur, goda transportförbindelser och nyligen färdigställda bostäder. De nya förorternas fjärrvärme, duschar och inomhustoaletter var okända för många.

De kommunala tjänsterna, såsom vårdcentraler, småbarnspedagogik och tandvård, utformades för att vara avancerade och av hög kvalitet. Vanda började till exempel erbjuda mammografiscreeningar i början av 1980-talet och var den första kommunen i Finland som gjorde det. Staden var också så väl förberedd för starten av grundskolan att den kunde ha startat grundskolan före andra kommuner i huvudstadsregionen.

Många unga barnfamiljer flyttade till Vanda under 1970- och 1980-talen. Detta skapade en känsla av gemenskap. Gårdar, kvarter och stadsdelar blev hem för gemensamma aktiviteter som bollslag, välgörenhetsarbete och korvgrillning. Dessa gemensamma tidsfördriv var början på många kulturella evenemang som fortfarande upprepas idag.

Reformen av lagen om småbarnspedagogik 1985 garanterade alla barn under 3 år rätten till en daghemsplats. Nätverket av tjänster inom småbarnspedagogik utvidgades i och med den nya lagen. Det gjorde det lättare för föräldrarna att gå ut i arbetslivet. Andelen kvinnor som arbetade i Vanda under 1970- och 1980-talen var faktiskt högre än genomsnittet för resten av landet.

2. 1990-talets recession slog hårt − men det var en ny början

Vanda har i århundraden lockat till sig industrier och företag som behövt utrymme, arbetskraft och goda förbindelser. Från 1980-talet och framåt stödde lagstiftningen företagande med allt större kraft. Detta stimulerade ytterligare tillväxten av företagandet i Vanda.

Recessionen på 1990-talet hotade dock att stoppa utvecklingen. Den stagnerande tillväxten innebar en svår belastning för stadens ekonomi. Men det var också början på en ny början.

Vanda stad började vidta beslutsamma åtgärder för att förbättra företagsklimatet i Vanda. Stadens första företagsrådgivning öppnades i Vanda 1995.

Närheten till flygplatsen var en viktig faktor för företagen. Det behövdes snabba transportvägar för färdiga produkter och material, och de internationella förbindelserna stärktes.

Under 1990-talet öppnades nya inflygningsvägar för flygplan, vilket minskade flygbullret. Vanda kunde minska bullerområdena och bygga kontor närmare flygplatsen. Detta gjorde det lättare för företag att etablera sig i Vanda och hjälpte staden att övervinna recessionen.

Okmetics fabrik för kiselplattor startade sin verksamhet i Vanda 1995. Många teknikföretag följde efter. Vanda hade redan en stor arbetsstyrka och kompetens.

Aviapolis byggdes ambitiöst i början av 2000-talet. Det blev ett starkt nav för arbetstillfällen i Vanda och hem för tusentals människor.

3. Från växtvärk till en alltmer internationell stad

Fram till 2000-talet var inkomst-, utbildnings- och andra skillnader mellan Vandaborna små. Metropolområdenas homogenitet återspeglades också i den kommunala demokratin. Invånarna röstade ofta på sina egna distriktsrepresentanter i stadsfullmäktige. Regionerna utvecklades i enlighet med detta.

Vanda blev gradvis den mest internationella staden i Finland. Vietnamesiska flyktingar flyttade till Vanda på 1970-talet och enskilda chilenska flyktingar på 1980-talet. Från 1990-talet och framåt anlände i sin tur återvändande inka-migranter och somaliska flyktingar.

Finlands första flyktingkontor öppnades i Dickursby 1991. Åtta år senare inrättades en mångkulturell rådgivande nämnd i Vanda, också den första i Finland.

Integrationsarbetet var dock inte helt förberett. Under de senaste årtiondena har man hittat nya sätt för dialog och integration. I början av 2000-talet organiserade till exempel aktiva kommunala ledare diskussionsträffar för att hjälpa staden att hitta nya sätt för mångkulturell samexistens.

4. På väg mot förnybar energiproduktion

Under de senaste åren har Vanda också tagit sig an utmaningarna med hållbar energiproduktion. År 2010 färdigställde Vanda Energi en avfallsenergianläggning nära Hakunila, som började producera el från avfall genom förbränning.

År 2022 byggdes avfallskraftvärmeverket ut.  Detta gjorde det möjligt för Vanda att fasa ut användningen av kol för energiproduktion.

Avfallsförbränningsanläggningen har visat sig vara en progressiv lösning i många avseenden. Det ger en mer hållbar kraftproduktion och, med stigande energikostnader, till en lägre kostnad än många alternativ.

Vantaan Energia planerar att fasa ut fossila bränslen till 2026 och producera koldioxidneutral kraft till 2030.

Vandas resa från förhistorisk bosättning till stad

7 400 f.Kr: De första tecknen på bosättning i det som nu är Vanda.

1200-talet: Invandrare från Sverige och Tavastland flyttar till området i nuvarande Vanda.

1300-talet: Helsinge socken i nuvarande Vanda håller på att växa till ett viktigt centrum för handel och näringsliv.

1550: Staden Helsingfors grundas vid Vanda ås mynning, men Helsinge socken behåller sin ställning som områdets andliga centrum.

1600-talet: Flera adliga herrgårdar etableras i Helsinge socken för att stödja kavalleriet, vilket bidrar till områdets tillväxt och utveckling.

1600−1700-talet: Från och med nu industrier etableras i Helsinge socken, som blir viktiga i finsk skala.

1862: Finlands första järnvägslinje öppnas från Helsingfors till Tavastehus. Under de följande åren blir Malm, en del av Helsinge socken, en livlig korsning och det administrativa centrumet i regionen.

1865: Med den nya kommunala förvaltningen blir Helsinge socken Helsingfors landskommun.

1900-talet: Järnvägsförbindelsen för flera populära bosättningar, såsom Hoplax, Brändö, Åggelby, Sockenbacka och Dickursby, till landsbygdskommunen Malm. Hoplax, Brändö och Åggelby skiljer sig senare från Vanda och blir egna kommuner.

1940-talet: Nya bostadsområden byggs för att möta behoven hos bland annat inflyttade och utflyttade karelare. Cirka en tredjedel av kommunen annekteras 1946 av Helsingfors.

1952: Seutula flygplats (nu Helsinki-Vantaa) färdigställs.

1960−1970-talet: Nya trafikförbindelser byggs, såsom järnvägen Helsingfors-Mårtensdal och Ring 3, vilket skapar nya bostadsområden och tillväxtcentra. Vanda blir köping 1972 och stad 1974.