Vad innebär barnets bästa i förvaltningsbeslut som gäller ett enskilt barn?

Barn och unga tillbringar en stor del av sin tid i tjänster som kommunen ordnar, såsom daghem, skolor, läroanstalter och hobbyer. Också en stor del av de administrativa beslut som gäller ett enskilt barn fattas inom kommunorganisationen. Dessa beslut har stor inverkan på barns och ungas vardag och dess smidighet. Därför är det ytterst viktigt att se till att barnets rättigheter, och barnets bästa, tillgodoses i förvaltningsbeslut som gäller ett enskilt barn eller en enskild ung person.  

I ett beslut som gäller en person under 18 år ska barnets bästa prioriteras i alla skeden av beslutsprocessen. Tillgodoseendet av barnets bästa i individuella beslut innebär till exempel att barnet eller den unga personen och hans eller hennes vårdnadshavare deltar i beslutsprocessen från början till slut, att deras åsikter hörs och att de antecknas och beaktas när beslutet fattas. Barnets bästa innebär dock inte att beslutet i alla situationer motsvarar barnets egen uppfattning utan att barnets åsikt beaktas när beslutet fattas. Dessutom ska det i beslutet motiveras hur barnets bästa har beaktats när beslutet väl har fattats. 

Utvecklingsarbetet som gjorts i Vanda 

I Vanda inleddes utvecklingsarbetet inom verksamhetsområdet för fostran och lärande i samarbete med Finlands UNICEF. I arbetet deltog tjänsteinnehavare som fattar förvaltningsbeslut samt anställda inom förvaltningen, såsom jurister och barnrättsexperter. Arbetet inleddes med utbildning, varefter man kartlade förvaltningsbeslut som gäller ett enskilt barn och valde ut de beslut som kunde testas i ett pilotprojekt. De beslut som testades i pilotprojektet var: 

Under pilotprojektet gjordes konkreta förbättringar i beslutsprocessen, anvisningarna och dokumenten. 

Vårdnadshavarens delaktighet stärktes i sådana situationer där grundskoleelevens behov av stöd och därtill hörande undervisningsarrangemang övervägdes. Hörandet av vårdnadshavaren genomförs i fortsättningen som ett möte på plats och blanketten om hörande förnyades så att elevens och vårdnadshavarnas synpunkter om hur särskilt stöd ska ges och ordnas skriftligen antecknas i blanketten.  

Till beslutsblanketten för andra stadiet fogades en punkt med en kort anteckning om de olika faserna i processen och de ärenden som behandlats vid hörandet. På det här sättet garanteras att den person som beslutet gäller har hörts och har behövlig information om varför beslutet har fattats. 

Strukturen för förvaltningsbeslut om stöd som fattas i småbarnspedagogiken och förskoleundervisning har utvecklats så att det i motiveringarna tydligare än tidigare framkommer vilka faktorer som påverkat beslutet samt förverkligandet av hörandet av vårdnadshavare och barn. Samtidigt uppdaterades även blanketten för hörande av vårdnadshavare. Hörande av barnet sker i samband med utarbetandet av barnets plan. Dessutom förtydligades beslutsbottnen när det gäller innehållet i beslutet. Dessutom förtydligades bottnarna för förvaltningsbeslut när det gäller hur innehållet i beslutet antecknas. 

Utöver det ändringsarbete som genomfördes i pilotprojekten samlade vi in lärdomarna, och tack vare det har Vanda nu handlingsplanen Barnets bästa i enskilda beslut, som baserar sig på barnrätt på stadsnivå. Här kan du bekanta dig närmare med handlingsplanen. Arbetet som gjordes stärker barnets rättsskydd, eftersom de nya anvisningarna för beslutsfattande hjälper beredaren att fatta och motivera besluten så att barnets bästa har beaktats. 

Arbetet med modellen Barnvänlig kommun i Vanda 

Vanda är med i UNICEFs modell Barnvänlig kommun. Att mer systematiskt än tidigare beakta barnets bästa i administrativa beslut som gäller ett enskilt barn är ett av målen med handlingsplanen Barnets bästa i enskilda beslut.  

Närmare information om arbetet med Barnvänlig kommun i Vanda.