Vanda satsar 1,2 miljoner på medborgarbudgeten åren 2023–2024
Stadsdirektör Ritva Viljanen avslöjade på medborgarbudgetseminariet Vårt Vanda att Vandas medborgarbudget i år och nästa år uppgår till 1,2 miljoner euro. Under våren utarbetas egna principer för genomförandet av medborgarbudgeten i Vanda.
Invånarna i Vanda får vara med och besluta om vad 1,2 miljoner euro ska användas till under åren 2023–2024. Vanda placerar sig som trea efter Helsingfors och Åbo av de städer i Finland som ger mest anslag till en medborgarbudget för invånarna. Medborgarbudgeten utvidgas till att gälla stadens alla storområden.
– Vi vet att människorna ivrigt tar tag i möjligheten att påverka när man ger dem en sådan möjlighet, konstaterar stadsdirektör Ritva Viljanen.
Seminariet Vårt Vanda samlade en stor skara experter till stadshuset för att diskutera hur medborgarbudgeten borde genomföras i Vanda och annanstans. Efter seminariet inleder en utvecklingsgrupp i Vanda sitt arbete för att utarbeta principerna för medborgarbudgeten i Vanda.
Under seminariet diskuterades särskilt målen för medborgarbudgeteringen i Vanda. I anförandena upprepades samma tanke om att medborgarbudgeteringen bör ha en stark anknytning till Vanda. Det kom fram olika idéer om hur man kunde nå ut till stadsborna.
Medborgarbudgeten har genomförts i Vanda åren 2020–2030 som en del av Handlingsprogrammet för positiv särbehandling. I varje stadsdel som omfattas av programmet har en budgetering på 50 000 euro genomförts. Invånarna har deltagit aktivt i medborgarbudgeten i Vanda. I bästa fall har man nått till och med 4 % av områdets invånare, vilket är ett relativt högt tal.
Expertanföranden med sina internationella exempel och praktiska tips utgör ett stöd för planeringen
I expertanförandena betonades medborgarbudgetens möjligheter, men också att medborgarbudgetering genomförts på många olika sätt på olika ställen, vilket också ger utrymme för nya medborgarbudgetprocesser.
– En medborgarbudget innebär i grund och botten att vanliga invånare beslutar om användningen av offentliga resurser. I en medborgarbudgetprocess får invånarna också genuint besluta om vad man ska tala om och inte bara reagera på vad andra säger, upplyser Pauli Saloranta, expert vid Sitra.
Seminariet gav också möjlighet att sätta sig in i utvecklingen av medborgarbudgetprocessen. I Vanda har utvecklingsarbetet först kommit i gång, men i Helsingfors har bedömningar och utvecklingsarbeten redan utförts i flera omgångar mellan budgeteringarna.
– Medborgarbudgeteringen förutsätter gott nätverksbaserat ledarskap. Medborgarbudgetens viktigaste uppgift är att förnya demokratins strukturer, påminner Kirsi Verkka, utvecklingschef för Helsingfors medborgarbudget.
Universitetsforskare Pauliina Lehtonen vid Tammerfors universitet lyfte fram kommunens och invånarnas förändrade roller i sitt anförande.
– Invånarnas erfarenhetsbaserade kunskaper tillför ett nytt element i de traditionella databankerna. Medborgarbudgeten avlägsnar kommunens auktoritetsställning i förhållande till invånarna och möjliggör på så sätt en ny typ av utveckling som utförs tillsammans.
