Vandabarns och -ungas delaktighetserfarenheter beaktas i arbetet i modellen En barnvänlig kommun

Nyhet

Etiketter

UtbildningUngaBarnfamiljer

Arbetet i modellen En barnvänlig kommun har inletts i Vanda sedan början av år 2021. Under den första fasen kartlägger vi hur barnvänligt Vanda är just nu.

Barn och unga är de främsta experterna på sina liv, därför har vi frågat barn och unga i olika åldrar och med olika bakgrund hur de tycker att barns rättigheter förverkligas i Vanda. Här följer ett första smakprov på de ungas tankar.

Tematiserade gruppintervjuer

Vi bad personer som jobbar med barn och unga att som en del av sin verksamhet ordna gruppintervjuer med en del av ungdomarna. Varje grupp fick välja ett tema för gruppintervjuns diskussion. Uppsökande ungdomsarbetare Petra Bäcklund samlade ihop 9 svenskspråkiga högstadieelever för en gruppintervju. De ville diskutera den artikeln i barns rättigheter som kräver mest åtgärder enligt deras åsikt, alltså att ”barnet ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande”.

Detta diskussionsämne har varit mycket på tapeten i media, men de unga anser att inga förändringar har skett. De tycker att det är viktigt att ämnet tas upp till diskussion. Sociala media spelar en stor roll och där sprids mycket felaktig information och våldsamt innehåll. Något skämt som verkar litet och harmlöst kan på sociala media växa till ett stort problem på nolltid.

De unga känner sig inte heller alltid trygga på fritiden. De föreslår att ungdomsarbetarna och poliserna skulle patrullera på de platser där ungdomarna rör sig på sin fritid och att föräldrar skulle ha bättre koll på sina barn och deras sociala media. Vidare kunde högstadieelever fungera som förebilder för lågstadieelever och lära dem hur en ska bete sig på sociala media.

– Gruppintervjun var givande och de unga hade många bra idéer, men de är också oroliga över att stadens resurser inte räcker till för att förverkliga barns och ungas önskemål. De lyfte också fram att de uppskattar små skolor, eftersom de upplever att vuxna där har mera tid och möjlighet att se eleverna och fråga hur de mår, kommenterar Bäcklund, som ledde intervjun. – Jag vill också tillägga att de unga underströk att alla skolor borde ha bra vänelevsverksamhet som fungerar på riktigt.

Viktigt att kunna vara sig själv

Också handledaren för Nicehearts ry:s Tyttöjen Tila (=flickornas rum) Alice Jäske och verksamhetsledaren Sanna Heikkinen intervjuade besökarna om Vandas barnvänlighet. De diskuterade hur viktigt det är att var och en kan vara sig själv.

De konstaterade att de flesta kan vara sitt verkliga jag med sina vänner eller hemma. Men i skolan händer det lätt att en blir dömd för att vara annorlunda (bland annat på grund av sexuell identitet eller könsidentitet, ursprung, bakgrund, klädstil eller beteende som avviker från normen).

Det pratas bakom ryggen och mobbas och dessutom utsätts eleverna för sexuella och rasistiska trakasserier. Ungdomarna önskar att mobbningssituationer genast tas på allvar och åtgärdas för att visa att mobbning inte tolereras. Vårdnadshavarna borde också informeras genast. Skolan ska vara en trygg plats för alla! Vi ska kunna prata öppet och mera om att vara annorlunda och till exempel sex- och samlevnadsundervisning ska ges till alla barn tidigare än det ges nu. Vi ska lära barnen att förstå och acceptera olikhet och mångfald.

Reglerna för ett tryggt rum borde följas på alla platser för barn- och ungdomsverksamhet! – Ungdomarna tackade för möjligheten att få diskutera detta viktiga ämne med trygga vuxna och jämnåriga och de hoppas att deras tankar och upplevelser på riktigt beaktas i arbetet med modellen En barnvänlig kommun i Vanda. Ungdomarna brinner för påverkan och de är redan föregångare för sin åldersgrupp konstaterar verksamhetsledaren för Nicehearts ry:s Tyttöjen Tila Sanna Heikkinen.

Modellen En barnvänlig kommun

Modellen En barnvänlig kommun är ett verktyg som UNICEF erbjuder kommunerna för att hjälpa dem att garantera att barnens rättigheter förverkligas så bra som möjligt i varje barns vardag, också för de barn som har det sämre ställt. Modellen bygger på FN:s konvention om barnets rättigheter, som är ett bindande människorättsavtal för kommunerna. Att inkludera och delaktiggöra barn i beslut som berör dem är en av de allmänna principerna för barnets rättigheter.

– Delaktighet ökar välmående och samhörighet. Dessutom har vi bättre förutsättningar för att utveckla den kommunala servicen till att bli ännu mera barnvänlig när vi lyssnar på barns och ungas åsikter och erfarenheter, säger Tia Ristimäki, koordinatorn för En barnvänlig kommun i Vanda.

Barn och unga är med och utvärderar Vandas barnvänlighet genom att delta i servicedesignverkstäder, nuorten digiraati (=ungas digiråd), gruppintervjuer eller genom att svara på en enkät. Sammanfattningen av kartläggningen av nuläget blir klar på hösten och på basen av sammanfattningen skapar vi verksamhetsplanen för Vanda stads arbete med modellen En barnvänlig kommun.

Keywords

BarnvänlighetGemenskapBli involverad