En trygg miljö och gängbildning

Under de senaste åren har gatugängsfenomenet allt oftare förekommit i polisens meddelanden, och av dem har framkommit att det i Finland finns cirka tio grupper som klassificeras som gatugäng. I debatten kring nyhetsrapporteringen har man blandat ihop begreppen och till och med helt förnekat förekomsten av gatugäng. Att begreppen har blandats ihop har påverkat ungas våldsbrott och rån, som varit på tapeten samtidigt och det har som sådant kategoriserats till fenomenet gatugäng. Det är viktigt att skapa en allmän definition, så att man talar om saker med deras rätta namn och i rätt kontext. Polisen behandlar i skrivande stund detta. 

Även om man med beaktande av kännetecknen till en början inte uppnådde enighet, fortsatte nyhetsrapporteringen livligt och orsakade både osäkerhet och en känsla av otrygghet bland kommuninvånarna och då särskilt de unga. Man var dock överens om att en tydlig förändring kunde ses i den granskade verksamhetsmiljön och att den kräver åtgärder samt samarbete myndigheterna emellan. 

Gatugäng, ungdomsgäng och ungdomsbrottslighet – vad är det frågan om? 

Enligt polisen finns det aktiva grupperingar i Finland vars verksamhet ter sig som brottslig verksamhet av gatugängstyp, och en av dessa grupperingar är aktiv i Vanda. I Finland har man identifierat att medlemmarna i de gatugängslika grupperingarna huvudsakligen är män i 20–30-årsåldern, vilket innebär att begreppet ungdomsgäng, som tidvis varit på tapeten, inte är ett optimalt uttryck. I det här sammanhanget bör även observeras att rånen har ökat beaktansvärt i Vanda. Fallen som kommit fram är koncentrerade till närheten av och i stationer och i dem har i huvudsak infödda finska ungdomar stulit egendom av unga genom hot om hot om våld eller till och med genom att använda våld. Ofta har hotet om våld betonats med ett eggvapen eller andra slagträn, som unga allt oftare bär med sig på offentliga platser. 

Polisen och andra aktörer som arbetar med unga har oroligt följt utvecklingen av brott som begåtts av unga och minderåriga. Till exempel har man gällande rån och brott riktade mot liv och hälsa lagt märke till en betydande ökning. Man kan också se likheter för gatugängen och ungdomsbrottsligheten, vilka med tiden kan bli överlappningar mellan dessa två fenomen. I jämförelse med traditionell organiserad brottslighet kan vägen till medlemskap i gatugäng ske över en natt. Steget från den yttre till den inre kretsen kan till exempel vara endast ett allvarligt brott borta. Dessutom, om och när gatugängen etablerar sin plats i det finska samhället, bör man vara medveten om den eventuella ”karriärstig” som de erbjuder minderåriga unga som redan är brottsliga. 

Förebyggande i en nyckelposition 

Förebyggande åtgärder har en nyckelposition i arbetet att förebygga brottsliga symtom eller till och med risken att hamna i ett gatugäng. I Vanda stads säkerhetsplan har man identifierat exponerande faktorer, såsom att hoppa av skolan i förtid, familjens dåliga socioekonomiska ställning och segregation osv. Exponerande faktorer har identifierats, men metoderna kräver justering så att de lämpar sig för förändring av verksamhetsmiljön. Det är en helt annan sak att ingripa i en snattande 13-årings situation än i en 16-årings verksamhet som redan rör sig i den yttre kretsen i ett gatugäng. 

I bakgrunden till ungdomsbrottslighet och fenomenet gatugäng kan man med andra ord se samma exponerande faktorer, men i de förebyggande åtgärderna bör man beakta skillnaderna i dessa fenomen. Förebyggande är alltid den billigaste metoden och när det lyckas, kan förebyggande åtgärder hindra den unga från att begå brott eller i värsta fall bli medlem i ett gatugäng. I det här skedet har offentliga aktörer, såsom barnskyddet, skolorna och ungdomstjänsterna ännu möjlighet att påverka valen som den unga gör. 107  Translated (0%) Vakavien rikosten astuessa kuvaan nuorten toimintaan vaikuttaminen muuttuu enemmän reaktiiviseksi sekä poliisivetoiseksi, ja vaikutusmahdollisuudet ovat rajatumpia. När allvarligare brott kommer med i bilden, måste de ungas verksamhet påverkas mer reaktivt och polisbetonat, och möjligheterna att påverka blir mer begränsade.   

Petri Haapanen, säkerhetsexpert och Kari-Pekka Raulahti, polissamordnare