För Kyrkoby skolas vårdnadshavare

Skolan ska stödja hemmets fostrande uppgift genom att ge vårdnadshavarna tillräcklig information om elevens skolgång och

utveckling. Målet är att skapa en öppen dialog och ömsesidig respekt. I de svenskspråkiga skolorna i Vanda strävar vi efter att ha fungerande Hem och skola föreningar. Hem och skola skapar nätverk bland föräldrarna och stärker gemenskapen, samt stödjer skolans arbete.

Det mest centrala verktyget för kommunikation mellan hem och skola är Wilma. Med hjälp av programmet kan du följa med ditt barns skolgång samt vara i kontakt med lärare och övrig personal.

Du kan också gärna ringa eller skicka ett sms. Andra bra sätt att bekanta sig med lärarna och skolans verksamhet är genom att delta i utvärderingssamtal, föräldrakvällar och samarbetsdagar mellan hem och skola.

Det är skäl att med barnet bekanta sig med skolvägen och eventuella trafikfarliga ställen redan i god tid innan skolstarten. En reflex är en fördelaktig försäkring. Om eleven använder cykel till sin skolväg bör den vara i skick. Också lampa och cykelhjälm hör till cyklistens utrustning.

En skolelev har rätt till avgiftsfri skolskjuts eller ett tillräckligt understöd för transport eller ledsagande till skolan om skolvägens längd överskrider de kilometergränser som stadgas om i lagen om grundläggande utbildning eller i Vanda stads skolskjutsprinciper. Rätt till skolskjuts kan även uppstå om vägen med beaktande av elevens ålder eller andra omständigheter är alltför svår, ansträngande eller farlig eller eleven inte klarar av den av hälsomässiga skäl.

Skolskjuts beviljas till den närskola kommunen anvisar barnet. En elev har dock rätt till avgiftsfri skolskjuts med kollektivtrafik till en annan skola i Vanda än närskolan i det fall eleven skulle ha rätt till avgiftsfri skolskjuts till sin egen närskola och grunderna för beviljande av skolskjuts och kilometergränsen till både elevens närskola och den andra skolan uppfylls.

Ansök om skolskjuts genom att fylla i blanketten Ansökan om skolskjuts

I varje skola utarbetas en plan för jämlikhet och likabehandling i samarbete med eleverna. Målet med planen är att få fram fenomen som försvagar jämliket och likabehandling samt finns medel för att främja jämlikets- och likabehandlingsarbetet i skolorna.

I de svenskspråkiga skolorna ingår planen i verksamhetsplanen, som finns i Wilma

Försäkring

Skoleleverna är försäkrade under skoldagen och skolresorna. Försäkringen täcker även övrig läroplansenlig verksamhet såsom utfärder och lägerskolor.

Försäkringen täcker skolresor endast om eleven går hem direkt efter skoldagen.

Om eleven råkar ut för en olycka under skoldagen ges första hjälp i skolan. Därifrån sänds eleven antingen till Vanda stads hälsocentral eller i allvarligare fall till direkt till ett sjukhus. Vid tandolyckor sänds eleven direkt till Vanda stads tandkliniker.

Omedelbara kostnader som vård av olycksfall medför, som t.ex. läkararvoden och vård- och sjukhuskostnader ersätts av Vanda stads försäkring. Det är skäl att beakta att eventuella privata barnförsäkringar för sjukvårdskostnader eller olycksfall inte ersätter olycksfall som har drabbat eleven i skolan eller på någon annan plats där undervisning ordnas eller under skolresan eftersom det då enligt lagen om grundläggande utbildning är kommunen som är ersättningsskyldig. Familjens egna försäkringar kan därför inte heller användas för att ersätta kostnadsskillnader mellan allmän och privat sjukvård.

Kläder, armbandsur mm. som gått sönder i samband med en olycka ersätts inte. Kläder som har klippts upp på grund av vårdåtgärder kan ersättas. Glasögon som gått sönder i samband med en olycka ersätts om olyckan föranlett ett läkarbesök.

För varje olycksfall ska det fyllas i en olycksfallsanmälan som undertecknas skolans representant, och därefter sänds till bildningsverket. En noggrann redovisning över olycksfallet görs fastän olyckan inte skulle föranleda ett besök hos läkaren. Olycksfallsanmälningsblanketten och tilläggsuppgifter fås från skolan eller på Internetadressen www.vanda.fi/svenska under länken e-tjänster.

Alla vuxna som arbetar i skola i Vanda värnar om elevernas välmående och lärande i samarbete med vårdnadshavarna. Elevens välmående i skolan påverkas av en sund och trygg skolmiljö samt av tillräckligt stöd för lärande och skolgång. Elevvårdsarbetet stödjer eleven och hela skolgemenskapen. Eleven har rätt att få elevvård i förskoleundervisningen, i den grundläggande utbildningen och även på andra stadiet. Syftet är att agera förebyggande och ingripa så tidigt som möjligt vid eventuella svårigheter med skolgången.

I Vanda genomförs elevvården i samarbete med vårdnadshavarna. Det är viktigt att skapa ett bra förtroende i samarbetet mellan hem och skola som främjar elevens välmående och vardag både i skolan och i hemmet.

Vid varje svenskspråkig skola i Vanda fungerar en elevvårdsgrupp. Standardsammansättningen av elevvårdsgrupperna i de svenskspråkiga skolorna i Vanda är:

• rektor
• skolpsykolog
• skolkurator
• skolhälsovårdare
• speciallärare
• elevhandledare (årskurserna 7–9)

Utöver ovanstående personer kallas även representanter för elever, vårdnadshavare, skolpersonal och samarbetspartner till elevvårdsgruppens verksamhet på det sätt och enligt den tidsplan som är meningsfull för den aktuella frågan och verksamheten.

Läraren medverkar i elevvårdsgruppens möten när ärenden som berör den egna undervisningsgruppen behandlas på ett allmänt plan. Situationen i klassen behandlas så att informationen om och namnen på de enskilda eleverna inte tas upp (t.ex. utifrån atmosfären eller mobbningen i klassen). Om den aktuella klassen har skolgångsassistent/biträde kan även hen delta i elevvårdsgruppens möte.

Du kan enkelt kontakta elevvårdspersonalen per Wilma, men det går också bra att kontakta dem per telefon.

Om skolan

Vår skola är belägen mitt i Helsinge kyrkoby i Vanda. Den omgivande miljön är präglad av historiska platser, stora vägar, jordbrukar- och parkmiljö. Det gamla skolhuset, den lilla röda byskolan med vita knutar, har renoverats. Där jobbar nu eleverna i åk 3-6, skolföreståndaren och specialläraren. Det nya skolhuset är placerat mittemot det gamla. Där finns matsalen samt klassrum för åk 1-2 och grupprum.

Kyrkoby skola

Skolan har anor till 1800-talets början och är Finlands äldsta ibrukvarande skola. Trots sin aktningsvärda ålder är Kyrkoby skola en levande, livskraftig och framåtsträvande skola. Eleverna arbetar i sammansatta klasser åk 1-2, åk 3-4 och åk 5-6. Vi har en egen förskola som verkar i nära samarbete med skolan. Våra tyngdpunktsområden har de senaste åren varit miljöfostran och förstärkt modersmål. Eleverna börjar läsa finska i åk 2 och engelska i åk 4.

Historik

Helsinge socken var en av de allra första som ägde en folkskola med egen skollokal. Det var under sitt andra verksamhetsår som kyrkoherden E.A. Crohns gav order, att grunda en sockenskola i Helsinge kyrkoby. Detta skedde vid sockenstämman den 28 augusti år 1825. Ordföranden för stämman lyckades förmå sockenstämman att förstå vikten av att barnen skulle uppfostras och lära sig läsa och skriva. En del sockenbor ansåg vid sockenstämman att munsterskrivaresonen Johan Erland Dryselius skulle väljas till skolmästare, eftersom han tidigare i form av privat skolmästare, hade undervisat en del allmogemäns och några herrars barn att läsa, skriva och räkna.

Det ursprungliga skolhuset

Dryselius’ verksamhet som skolmästare blev inte långvarig. År 1827 hade ett mycket mindre antal elever anmält sig till skolan. Sockenborna hade mist förtroendet för Dryselius. Den 28 oktober meddelade pastorn att han funnit en ny skolmästare, då f.d. gårdsinspektören Bengt Logren åtog sig arbetet. Kommissarien Löfman hade under tiden inropat Dryselius’ hus för 276 rubel och 50 kopek och erbjöd sig att sälja huset till församlingen för samma summa. Vid stämman den 1 juni 1828 beslöt man att sälja så mycket råg ur sockenmagasinet att man skulle kunna köpa huset, som på så vis blev kommunens första anspråkslösa skolhus och skolmästarebostad. Logren visade sig vara lika okapabel att sköta arbete som Dryselius. Vid stämman i maj 1831 talade man igen om skolmästaresysslan. Tjänsten lediganslogs och söktes av nio sökanden och bland dessa förslog Crohns att studeranden David Johan Lydén skulle få jobbet. Sockenborna var misstänksamma och Lydén skulle inte väljas till ordinarie innan sockenborna hade lärt känna honom bättre.Det äldsta bevarade fotografiet över Kyrkoby folkskola är taget 1870.

Det äldsta bevarade fotografiet över Kyrkoby folkskola är taget 1870

Vid sockenstämman den 30 juni 1833 föreslog Crohns att undervisningen skulle bli ambulerande, så att alla barn i alla byar skulle få undervisning. Förslaget godkändes. År 1836 beslöt man att det skulle uppföras ett gemensamt fattig- och skolhus, som redan 1837 stod färdigt att användas. Det är detta hus som än i dag står i Helsinge kyrkoby. Att vara skolmästare i Helsinge på den tiden var väl ingen dans på rosor. Lydén avskedades från sin post år 1840, då man ansåg att han inte var tillräckligt bra. Till ny skolmästare valdes Adolf Fredrik Carenius, som blev mycket populär. Carenius dog år 1857 och den 30 augusti valdes klockareleven Alexander Helenius till tjänsten. Han avskedades redan i augusti år 1859 och på pastor Hultins förslag anställdes gymnasisten Wilhelm Mellin till skolmästare. Genom Mellin fick socknen äntligen en lärare som alla gillade och han fick vara kvar ända tills han dog.

1930

Vid sockenstämman i maj år 1865 föreslog pastor Hultin att en stående folkskola skulle inrättas i Kyrkobyn. Där skulle man ge åt mera ’försigkomna’ barn undervisning i religion, räkning, skrivning, svensk grammatik, naturvetenskap, Finlands och allmän historia och geografi, medan man skulle ha en ambulerande lärare för de ’mindre försigkomna’. År 1866 grundades folkskolväsendet i Finland, men då hade Helsinge redan haft skola i Kyrkobyn i 41 år, och tar man med också den ambulerande sockenskolan, som verkat i socknen ett tiotal år före Kyrkoby skolas tillblivelse, så kan man väl säga att helsingeborna skött sina skolaffärer väl. Från 1895 till 1926 verkade ingeniörskan Ingeborg Wigren som lärare vid skolan. År 1897 överflyttades den ena skolan till Tolkby och blev samskola och också i skolan i kyrkobyn infördes samundervisning.

1936

År 1904 infördes lägre skolan och dess första lärare blev Elin Rehell, som verkade här i 4 år och efterträddes av Maria Johansson år 1908. Hon verkade i skolan ända till år 1943. År 1925 valdes Edit Jansson till högre skolans lärare och hon avgick först år 1961 i pension. Åren 1943-1945 verkade skolan med förkortad lärokurs. År 1945 blev skolan igen en tvålärarskola och åren 1945-1951 verkade Edla Träskman som den lägre skolans lärare. Maj-Lis Lindblom (Lund) var lägre skolans t.f. lärare åren 1951-1953. År 1953 valdes Bertel Johansson till högre skolans lärare. Edit Jansson tog över lägre skolan.

1950

Lärare i den lägre skolan har varit bl.a. 1961-64 Kerstin Stjernberg, åren 1964-66 Sara Åkerfeldt, 1966-69 Ingegerd Ekman, 1969-70 Marja Gripenberg, 1970-72 Märta Forsman, 1972-72 Mona Wäger och 1973-1991 Dorrit Jaakkola. Från år 1991 har Ann-Britt Sandbacka varit föreståndare i skolan.

‍

Via länken nedan kan du läsa mera om inomhusluften i skolan.

Vi informerar också om inomhusluften på Wilma.