Vanliga frågor om reformen av stödet för lärande

Då det gäller ert eget barn får ni svar av den egna rektorn.  

På frågor gällande organisering svarar den sakkunniga inom svenskspråkiga serviceområdet: Anders Rosenqvist (e-post: förnamn.efternamn@vantaa.fi)

Vad förändras jämfört med tidigare? 

I gymnasiet delas stödet in i två nivåer: stöd för lärande och specialundervisning. Det nya som lagändringen medför är specialundervisning som ges av en speciallärare och ett förvaltningsbeslut som ska fattas om detta. Före lagändringen har inga beslut om stöd fattats i gymnasierna, i stället har olika stödåtgärder vidtagits som en del av undervisningen. 

Stödet för lärande är tillgängligt för alla studerande. Fokus ligger fortsättningsvis på stödet för lärande, till exempel stödundervisning, stöd under lektionerna och stödkurser. Den studerande kan också få till exempel tilläggstid för ett prov eller handledning och stöd för studiefärdigheterna. Som en del av stödet för lärande är det också möjligt att få lätt handledning av en speciallärare. Specialundervisningen är avsedd för situationer där annat stöd för lärande inte räcker till.  

I lagen finns det inskrivet om överföring av information från den grundläggande utbildningen till andra stadiet, dvs. om eleven i grundskolan har fått ett beslut om elevspecifika stödåtgärder (tidigare beslut om särskilt stöd), ska gymnasiet informeras om saken. Mer information om detta finns under rubriken ”Vad händer när eleven har fått ett beslut om stöd i grundskolan och börjar i gymnasiet?”

Vad ändras inte?

Stödet för lärande är fortfarande tillgängligt för alla studerande. 

Vad händer när eleven har fått ett beslut om stöd i grundskolan och börjar i gymnasiet?

Om det har fattats ett beslut om stöd för eleven i grundskolan, ska grundskolan skicka de handlingar som är nödvändiga för undervisningen till gymnasiet. Behovet av stöd bedöms på nytt i början av gymnasiestudierna. Det faktum att eleven har fått ett beslut om stöd i grundskolan innebär med andra ord inte att eleven automatiskt kommer att få ett beslut om stöd också i gymnasiet.

I många fall kan det konstateras att stöd för lärande är tillräckligt i gymnasiet och att ett beslut om specialundervisning som meddelats inom den grundläggande utbildningen inte nödvändigtvis uppfyller kriterierna för specialundervisning i gymnasiet. Behovet av stöd bedöms regelbundet under gymnasiestudierna, och ett beslut om specialundervisning kan fattas också senare om behovet uppstår. Vid bedömningen kan man också utnyttja t.ex. observationer, sållningar och tester. Specialläraren ansvarar för bedömningen och planeringen av stödåtgärderna, och vid bedömningen kan man också höra andra lärare och den studerande själv.  Om det konstateras att den studerande behöver specialundervisning i gymnasiet, ska ett förvaltningsbeslut fattas i ärendet. Innan beslutet fattas ska den studerande och vårdnadshavaren höras.

Det bör noteras att stödet för lärande och specialundervisningen i gymnasiet skiljer sig från det stöd som ordnas inom den grundläggande utbildningen: i gymnasiet är det t.ex. inte möjligt att individualisera målen för lärokursen och undervisning i smågrupper finns inte i gymnasiet. I gymnasiet inriktas däremot stödet för lärande och specialundervisningen framför allt på handledning i studiefärdigheter. 

Vad innebär ändringarna för de studerande som redan har fått stöd i gymnasiet?

För de studerandes del som redan tidigare fått stöd bedömer man regelbundet behovet av stöd och hur det fungerar under gymnasiestudierna.  Om det visar sig att det stöd som hittills getts inte har varit tillräckligt och den studerande är i behov av specialundervisning är det möjligt att utarbeta ett beslut om specialundervisning för den studerande. 

Hur påverkar ändringen dem som redan studerar i gymnasiet och som eventuellt kommer att behöva ett beslut om stöd? 

Före lagändringen har inga beslut om stöd fattats i gymnasierna, i stället har olika stödåtgärder vidtagits som en del av undervisningen. Efter ändringen är det möjligt att utarbeta ett beslut om specialundervisning för den studerande om det visar sig att det stöd som hittills getts inte har varit tillräckligt och den studerande behöver specialundervisning för att nå målen för gymnasiets lärokurs. Bedömningen av behovet av stöd görs när behovet framkommer.  

Påverkar beslutet om specialundervisning fortsatta studier? 

Beslutet påverkar inte fortsatta studier. Specialundervisning kan naturligtvis hjälpa den studerande att utveckla sina studiefärdigheter och därigenom förbättra förutsättningarna för fortsatta studier. 

Kan inlärningsmålen för den studerandes gymnasiestudier mildras, om ett stödbeslut fattas för honom eller henne? 

I gymnasiet kan man inte avvika från målen för gymnasiets lärokurs. Stödbeslutet påverkar alltså inte inlärningsmålen, utan den studerande ska uppnå samma mål som de övriga studerandena. 

Kan vårdnadshavaren förbjuda att uppgifterna om elevens stöd överförs till gymnasiet?

Vårdnadshavaren kan inte förbjuda att uppgifterna om stödet överförs. Enligt läropliktslagen har utbildningsanordnaren rätt att för fullgörandet av sina uppgifter få nödvändiga uppgifter om den studerandes tidigare studier. 

Hur bedöms behovet av stöd? 

Behovet av stöd bedöms till exempel så att 

• den studerande hörs,
• tidigare uppgifter om stödet granskas,
• olika sållningar och tester utnyttjas (t.ex.  läs- och skrivscreening),
• den studerandes lärare hörs,
• också elevhälsan hörs vid behov. 

En speciallärare deltar I bedömningen. 

Hur förbereder sig Vanda för förändringen? 

Processen för bedömning av stödbehovet och förvaltningsbeslutet planeras och bereds våren 2025. Personalen introduceras i praxis enligt den nya lagen redan våren 2025. Behövliga ändringar görs i beslutsunderlaget från Utbildningsstyrelsen. Den lokala läroplanen uppdateras så att den motsvarar lagändringen våren 2025. Personalen har möjlighet att delta i de webbseminarier som Utbildningsstyrelsen ordnar våren 2025. Personalen, de studerande och vårdnadshavarna informeras om ändringarna våren 2025.

Då det gäller er egen studerande får ni svar av den egna rektorn eller den sakkunniga inom svenskspråkiga serviceområdet: Anders Rosenqvist (e-post: förnamn.efternamn@vantaa.fi) 

Den riksomfattande reformen av stödet för yrkesutbildning träder i kraft först 2026, så i fråga om Vanda yrkesinstitut Varia informeras det närmare om ändringarna senare.

Vad är nytt?

Det så kallade trestegsstödet (allmänt, intensifierat och särskilt stöd) avskaffas i förskoleundervisningen. När det gäller att ordna stöd för lärande i förskoleundervisningen kommer huvudvikten i fortsättningen att ligga på undervisningsarrangemang som stöder lärande, och gruppvisa stödformer. 

Med undervisningsarrangemang avses till exempel en omställning av arbetssätt och lärmiljöer, och åtgärder relaterade till växelverkan och förutseende av vardagsrutiner. 

Gruppvisa stödformer är:

• allmän stödundervisning,
• stödundervisning i undervisningsspråket,
• undervisning som ges av en speciallärare i samband med annan undervisning. 

Undervisningsarrangemangen och de gruppvisa stödåtgärderna syftar till att förebygga uppkomsten av ett starkare och större behov av stöd. Om undervisningsarrangemangen och de gruppvisa stödformerna inte räcker till har barnet rätt till barnspecifika stödåtgärder. Barnspecifika stödåtgärder är:

• regelbunden undervisning som ges av en speciallärare, antingen i samband med annan undervisning eller i smågrupper,
• undervisning på heltid som ges av en speciallärare i smågrupper,
• tolknings- och biträdestjänster som ges enskilda barn och hjälpmedel.

Dessa ändringar är i kraft från och med den 1 augusti 2025.

Vad betyder förändringarna för de barn som redan har ett beslut om stöd? 

Beslut om förlängd läroplikt gäller till 31.7.2026. Från och med 1.8.2026 ändras begreppet förlängd läroplikt till tidigarelagd läroplikt. Då fattas beslut om tidigarelagd läroplikt.

I fråga om småbarnspedagogik som kompletterar förskoleundervisningen iakttas lagen om småbarnspedagogik och sättet att ordna stöd enligt den, dvs. trestegsstöd (allmänt, intensifierat och särskilt stöd).

Hur påverkar ändringen dem som eventuellt kommer att behöva ett beslut om stöd? 

Enligt den nya lagstiftningen tillgodoses barnets behov av stöd i första hand genom gruppspecifika stödformer. Om det konstateras att dessa stödformer är otillräckliga, inleds en bedömning av behovet av elevspecifikt stöd. Samtidigt överväger och planerar man vilka stödåtgärder som bäst kan stöda barnet. På basis av bedömningen av stödbehovet och planen fattas ett beslut om stödet.  

Hur planeras stödet för ett barn som utöver förskoleundervisningen deltar i kompletterande småbarnspedagogik? 

Stödet planeras med beaktande av barnets hela dag.  

Hur förbereder sig Vanda för förändringen? 

Vi uppdaterar den lokala planen för småbarnspedagogik samt de processer och anvisningar som gäller stödet och utbildar personalen när det gäller reformerna. 

Då det gäller ert eget barn får ni svar av den egna daghemsföreståndaren.

På frågor gällande organisering svarar den sakkunniga inom svenskspråkiga serviceområdet: Eva-Lotta Skogberg (e-post: förnamn.efternamn@vantaa.fi)