Barn och ungdomars välbefinnande i Vanda har förbättrats – resultaten från skolhälsoundersökningen har ökat överlag

Vanda är en stad för barn och unga. Mer än hälften av Vandas invånare är under 40 år. Det finns många familjer med barn och ungdomar i staden.

Vanda har expertis inom barns och ungdomars välbefinnande. Staden är en pionjär inom många tjänster för barn och ungdomar.

Under de senaste åren har staden avsevärt ökat sina resurser för tjänster för barn, ungdomar och barnfamiljer. Arbetsmetoder har utvecklats och nya har införts. Effekterna syns nu också i resultaten från den senaste skolhälsoundersökningen. 

Barn och ungdomar i Vanda svarade mer flitigt på undersökningen än tidigare

Resultaten av skolhälsoundersökningen 2025 publicerades i september samma år. Resultaten visar en tydlig förbättring över hela linjen jämfört med den föregående undersökningen för två år sedan. Fler barn och ungdomar i Vanda än tidigare anser sig ha god hälsa.

Fler barn och ungdomar än tidigare anser sig ha god hälsa

Svarsfrekvensen på undersökningen har också förbättrats. Den ligger nu ungefär i nivå med det nationella genomsnittet för undersökningen.

I Vanda har antalet svarande ökat med sju procentenheter i alla svarargrupper jämfört med undersökningen 2023. Svarsfrekvensen från yrkesskolor är dock fortfarande betydligt lägre än för andra respondentgrupper. 

Livsstilen hos ungdomar i Vanda är bättre än genomsnittet

Enligt undersökningen verkar hälsofrämjande livsstilar ha stärkts i nästan alla åldersgrupper. Särskilt pojkarnas livsstil har förbättrats.

Under coronapandemin försämrades hälsoindikatorerna, men nedgången har nu vänt. Siffrorna har nästan återgått till den nivå som gällde före pandemin.

Fjärde- och femteklassarnas allmänna livsstil, till exempel motion, sömn och kost, är bättre än genomsnittet jämfört med resultaten för hela landet. De upplever också att deras hälsa och livstillfredsställelse är något bättre än andra åldersgrupper. 

Barn och ungdomar i Vanda har större inflytande än genomsnittet

Barn och ungdomar i Vanda upplever att de har större inflytande än genomsnittet i landet. Detta är en förbättring med nästan tio procentenheter jämfört med föregående undersökning. Barn och ungdomar i Vanda kan delta i frågor som rör till exempel planeringen av sin egen skola.

Höjdpunkt: Barn och ungdomar träffar beslutsfattare årligen på Påverkardagen

Vanda använder en diskussionsmodell för barn och ungdomar som kallas Skididialogi. Den främjar dialog och sammanför barn, ungdomar och vuxna för att diskutera frågor på ett jämlikt och konstruktivt sätt.

I mer än 15 år har staden anordnat en årlig Påverkardag för barn och ungdomar. Där träffar de stadens beslutsfattare och experter och får möjlighet att påverka stadens tjänster och framtid. Nästa Påverkardag kommer att hållas i april 2026.

Påverkardagen är också en del av Vanda stads arbete för att förbli en barnvänlig kommun. Syftet med detta arbete är att säkerställa att barns och ungas rättigheter förverkligas i stadens beslutsfattande och tjänster. UNICEF Finland tilldelade Vanda stad utmärkelsen Barnvänlig kommun 2024. 

Upplevelsen av ensamhet minskar – allt fler har minst en vän

Känslan av ensamhet bland barn och ungdomar har minskat. Nästan alla (99 %) av de tillfrågade i årskurs 4 och 5 i grundskolan säger i undersökningen att de har minst en god vän.

Flickor upplever dock betydligt mer ensamhet än pojkar. 34 procent av flickorna i yrkesskolor känner sig ensamma, jämfört med 18 procent av pojkarna.

Flickor upplever betydligt mer ensamhet än pojkar

I Vanda skolor görs mycket för att bekämpa ensamhet. Under 2026 kommer en guide för att minska ensamhet att färdigställas i samarbete med barn och ungdomar. Idén till guiden kom från barnen och ungdomarna själva.

Guiden kommer att sammanställa barns och ungdomars egna tips för att bekämpa ensamhet och främja gemenskap. Tipsen kommer att samlas in direkt från skolor och daghem.

En guide för att minska ensamhet, som tagits fram i samarbete med barn och ungdomar, kommer att publiceras 2026

Guiden kommer att delas ut till daghem, skolor och läroanstalter. Innehållet kommer att presenteras under våren 2026 vid Påverkardagen, där 100 barn och ungdomar får möjlighet att diskutera ämnet direkt med beslutsfattare. 

Intresset för skolan ökar och nöjdheten med livet har förbättrats

Intresset för skolan bland barn och ungdomar har ökat i alla åldersgrupper. Nästan hälften (48 %) av fjärde- och femteklassarna i grundskolan är entusiastiska över att gå i skolan. Detta är en förbättring med nästan tio procent jämfört med den tidigare undersökningen.

Mer än hälften av de svarande får positiv feedback från sina lärare och känner att deras lärare är intresserade av dem.

Särskilt flickors livstillfredsställelse har förbättrats sedan den förra undersökningen. Drygt hälften (63 %) av flickorna som studerar vid yrkesskolor uppgav att de var nöjda med sina liv. Denna siffra har förbättrats med knappt tio procentenheter sedan den förra undersökningen.

Flickornas nöjdhet med livet har förbättrats, men pojkarna är de mest nöjda respondenterna

Bland grundskoleeleverna känner 83 procent sig nöjda med sina liv.

I alla respondentgrupper är pojkarna mest nöjda med sina liv.

Flickornas sociala ångest har minskat, även om ungefär hälften av flickorna fortfarande upplever social ångest. Däremot har den sociala ångesten bland pojkar i gymnasieskolan ökat något. 

De allra flesta respondenterna känner sig trygga i skolan

80 procent av eleverna i grundskolan och 90 procent av gymnasieeleverna känner att de kan vara sig själva i skolan. Pojkar upplever detta som lättare än flickor på nästan alla utbildningsnivåer som omfattas av undersökningen.

De allra flesta av de tillfrågade känner sig trygga i skolan. Enligt utbildningsinstitutionen utgör dessa elever 81–96 procent av de svarande.

Träning i emotionella färdigheter börjar i Vanda redan i dagis

Vandas förskolor, skolor och läroanstalter arbetar hårt för att säkerställa välbefinnande och goda lärandevillkor.

Träning i emotionella färdigheter, hänsyn till andra och positiv feedback börjar i Vanda redan på dagis. Detta stöds av undervisning i emotionella färdigheter och aktiviteterna ProSmå och ProSkola som främjar dessa färdigheter.

Diskriminering och mobbning är något vanligare i Vanda än i Finland i genomsnitt

Trots dessa insatser är diskriminering och mobbning något vanligare i Vanda än i Finland i genomsnitt. Andelen svarande som har upplevt diskriminering i gymnasiet har ökat sedan förra undersökningen. Andelen pojkar har ökat särskilt mycket.

Diskrimineringsupplevelserna bland flickor har minskat betydligt i gymnasieskolan

Diskrimineringsupplevelserna i gymnasieskolan har dock minskat jämfört med tidigare nivåer.

Nitton procent av flickorna som studerar vid yrkesskolor uppger att de har upplevt diskriminering i skolan eller på fritiden. År 2023 var motsvarande siffra 35 procent.

Skolcoacher förebygger diskriminering

Respondenter med utländsk bakgrund upplever diskriminering oftare än respondenter med finsk bakgrund. Skillnader mellan skolor kan också observeras.

I Vanda finns ett starkt nätverk av skolcoacher och flerspråkiga instruktörer som stöder integrationen av barn och ungdomar med utländsk bakgrund i skollivet.

Skolcoacher undervisar inte, utan hjälper till i olika interaktionssituationer. De finns närvarande bland barn och ungdomar och ingriper även vid mobbning och konflikter. Det finns skolcoacher på mer än 20 skolor i Vanda.

Ungdomsarbetare i läroanstalter erbjuder också hjälp i vardagliga situationer. Vid behov hjälper de ungdomarna att uppnå sina inlärningsmål eller hänvisar eleverna till andra tjänster. 

Flerspråkiga handledare hjälper till att förstå kulturella skillnader

Vanda har också flerspråkiga handledare. De talar flytande vanliga språk som albanska, arabiska, ryska, estniska och somaliska, förutom finska. De fungerar som kulturella tolkar mellan skolor och hem och hjälper eleverna med deras skolgång.

En flerspråkig rådgivare kan hjälpa till att utarbeta en inlärningsplan eller delta i bedömningssamtal

En flerspråkig handledare kan till exempel utarbeta en inlärningsplan för en elev för att hjälpa hen att utveckla områden som är viktiga för hen eller till och med förbättra sina betyg. Vid behov kan handledaren delta i elevens bedömningssamtal eller hänvisa dem till en tjänst som stöder inlärningen, till exempel en läxklubb.

Handledaren kan också hjälpa elevens vårdnadshavare att bekanta sig med skolsystemet eller ge råd om skolrelaterade uppgifter.

Flerspråkiga handledare arbetar på flera olika skolor. Deras arbete riktas främst till de områden där behovet är störst. 

Lärare i Vanda är utbildade i att upptäcka mobbning

I Vanda har ett utbildningsprogram om mobbningsarbete utvecklats för skolpersonal. Utbildningen erbjuds på alla utbildningsnivåer, från förskoleundervisning till gymnasieundervisning.

Arbetet mot mobbning återspeglas också i undersökningen. Många barn och ungdomar som tidigare har upplevt mobbning rapporterar nu att mobbningen har minskat. 67 procent av åttonde- och niondeklassarna säger att mobbningen har minskat eller upphört efter att den rapporterats till lärarna. Motsvarande siffra för hela landet är 61 procent.

74 procent av åttonde- och niondeklassarna uppger att de inte har blivit mobbade alls. Denna siffra har förbättrats med tre procentenheter sedan föregående undersökning.

Det finns fortfarande arbete att göra när det gäller att förebygga och ingripa mot mobbning. Elva procent av fjärde- och femteklassarna uppger att de mobbas minst en gång i veckan. Denna siffra har inte förbättrats på två år.

Bland åttonde- och niondeklassarna har siffran minskat med en procent sedan förra undersökningen och ligger nu på nio procent.

Enligt undersökningen sker mobbning i grundskolan oftast i form av öknamn eller förnedring. Bland elever i gymnasiet är de vanligaste formerna av mobbning, förutom öknamn och förnedring, att sprida lögner och tala illa om andra. I yrkesskolor tar mobbning oftast formen av att sprida lögner eller tala illa om andra. 

Mobbning hanteras både i grupp och individuellt

Förutom lärarna undersöker även mobbningsgrupper mobbningsincidenter i grundskolan.

Skolorna kan få stöd i hanteringen av svåra och långvariga mobbningsincidenter av personal som är utbildad i K-0-arbete. Deras huvudsakliga arbete är till exempel som lärare eller kurator, men de är utbildade i K-0-arbete.  

K-0-arbete innebär att utreda situationer som har blivit komplicerade och eskalerat. Förutom mobbningsarbete på sin egen skola kan de också besöka en annan skola för att lösa ett mobbningsfall.

När mobbningssituationen ska lösas för skolans experter en nära dialog med vårdnadshavarna och delar information om hur fallet fortskrider med alla parter.

Konkreta åtgärder för att förebygga mobbning är till exempel att organisera grupper, gemensamma diskussioner om skolans klassregler och positiv feedback om efterlevnaden av reglerna. Lärare och elever skapar klassreglerna tillsammans.

Tjänsten Someturva hjälper också till att ingripa vid mobbning. Elever i årskurs 3–9 i Vanda kan kontakta tjänsten anonymt. Someturva erbjuder hjälp med mobbning på internet och i sociala medier.

Principerna för en tryggare miljö har implementerats i alla Vanda stads anläggningar. En tryggare miljö innebär en plats där alla kan vara sig själva utan rädsla för diskriminering, utfrysning eller olämplig behandling. Staden ser till att respekt, inkludering och jämlikhet förverkligas.

Missbruk minskar

Ungdomar i Vanda använder mindre nikotinprodukter och alkohol än genomsnittet i landet. Missbruket verkar minska totalt sett.

Cirka 80 procent av eleverna i grundskolan och hälften av gymnasieeleverna uppger att de aldrig dricker alkohol. Användningen av illegala droger har också minskat bland ungdomar. Rökning och användning av snus och e-cigaretter har minskat.

Användningen av nikotinpåsar ökar dock, särskilt bland elever i yrkesskolor. Cirka en fjärdedel (24 %) av dem uppger att de använder nikotinpåsar. Detta är en ökning med tio procentenheter jämfört med föregående undersökning.

Ökningen av användningen av nikotinpåsar är en källa till oro bland experter. Ungdomars hjärnor är fortfarande under utveckling, vilket gör dem mottagliga för nikotinberoende. Information finns dock tillgänglig i skolor och ungdomsverksamhet, samt för föräldrar vid föräldramöten som bland annat handlar om utbildning om missbruk.

I Vanda bedrivs ett omfattande förebyggande arbete mot missbruk i samarbete med olika aktörer. Elevhälsovården erbjuder individuellt stöd till ungdomar, med tonvikt på tidiga insatser. Även i förskolan är det viktigt att öva på emotionella färdigheter och säkerhetsfärdigheter.

Enligt experter på förebyggande missbruksarbete i Vanda har en attitydförändring bidragit till minskningen av missbruk bland ungdomar. Ungdomar har nu en mer positiv inställning till hälsa. Föräldrarna är också mer intresserade av sina barns fritidsaktiviteter och mer medvetna om dem än tidigare. Detta stödjer ungdomars avhållsamhet från missbruk.

Omfattande ungdomsarbete och långsiktigt förebyggande arbete av skolor och organisationer främjar avhållsamhet från missbruk. Staden stöder en positiv, drogfri ungdomskultur genom fritidstjänster. 

Kommunala elevhälsovårdstjänster bidrar bland annat till att förebygga mobbning

Staden utvecklar och genomför samhällsbaserade elevvårdstjänster i samarbete med Vanda och Kervo välfärdsområde (VAKE).

Samhällsbaserade elevvårdstjänster fokuserar på barns och ungdomars hälsa, deras interaktion med andra, deltagande och säkerhet. Förebyggande av mobbning, våld och trakasserier är ett av de viktigaste målen. Gemensamma utbildningar anordnas för dem som arbetar med barn och ungdomar om dessa frågor och om missbruk.

Lektioner om psykisk hälsa och samspelsfärdigheter hålls med experter från välfärdsområdet. Samarbete bedrivs också med till exempel föräldraföreningar och deras paraplyorganisation.

Välfärdsområdet genomför också en undersökning om missbruk vartannat år. Resultaten används i planeringen av tjänster i samarbete med staden. 

Ungdomsarbetare ses som trygga och närvarande vuxna

Vanda anordnar ett brett utbud av evenemang, fritidsaktiviteter och mötesplatser för barn och ungdomar. Staden har totalt 14 ungdomsgårdar och Kulturfabrik Fernissan.

Ungdomsgårdarna är öppna 3–4 kvällar i veckan och inträdet är gratis. Ungdomsgårdarna följer principerna för en tryggare miljö. Alla aktiviteter är gratis.

Enligt undersökningar bland ungdomar är det vanligaste skälet för ungdomar att besöka ett ungdomscenter att träffa vänner. Ungdomsarbetare kommer på andra plats. De ses som trygga och närvarande vuxna.

På ungdomsgårdarna kan ungdomarna spela biljard eller andra spel, laga mat och ha kul utan alkohol eller droger. Ungdomarna är delaktiga i alla aspekter av planeringen och genomförandet av aktiviteterna.

Ungdomsarbetarna träffar också ungdomar på stationer, på gatorna och i köpcentra

Uppsökande ungdomsarbete bedrivs i Vanda på tågstationer, på gatorna och i köpcentra samt i skolor. Uppsökande ungdomsarbete innebär att man träffar ungdomar i deras vardag och vid behov stöder och guidar dem till andra tjänster.

Fritidsaktiviteter är en viktig del av ungdomsarbetet. Det finns dussintals olika fritidsgrupper. Modellen Harrastusten Vantaa och Vanda stads barn- och ungdomsfestfond främjar också fritidsaktiviteter för ungdomar.

Tack vare Harrastusten Vantaa kan grundskoleelever i Vanda enkelt delta i lättillgängliga fritidsaktiviteter. Dessa är kostnadsfria och ofta lättillgängliga för deltagarna efter skolan.

Fritidsaktiviteter för grundskoleelever organiseras alltid under skoltid och på skolans område.

De flesta ungdomar mår bra – en liten andel ungdomar behöver mer stöd än tidigare

Generellt sett mår ungdomarna i Vanda bättre än tidigare. De flesta ungdomar mår bra. Ungdomar som står inför många utmaningar i livet mår dock sämre än tidigare. Detta framgår av resultaten från skolhälsoundersökningen och av observationer från socialtjänsten och polisen.