Befolkningsstrukturen och kandidatnomineringen inverkar på Vandabornas låga intresse för att rösta

Nyhet

Etiketter

Demokrati och delaktighet

I Vandas väljarundersökning utredde man med hjälp av två olika datamaterial de bakgrundsfaktorer som ligger till grund för det låga valdeltagandet i Vanda. Utifrån Statistikcentralens registerdata undersöktes betydelsen av demografiska variabler såsom ålder, kön, utbildningsbakgrund och modersmål för valet i Vanda. Dessutom genomfördes en enkät som besvarades av 1 940 personer som i välfärdsområdesvalet 2022 var röstberättigade i Vanda. De fick svara på frågor om orsakerna till att de hade röstat eller låtit bli att rösta och ombads bedöma hur väl olika sätt att höja intresset för att rösta fungerar.

Demografiska variabler har en stor effekt på valresultatet i Vanda. Andelen befolkningsgrupper som deltar mindre aktivt ligger i Vanda på en högre nivå jämfört med befolkningen i snitt. Andelen unga väljare är högre medan andelen pensionärer, som röstar flitigt, är lägre. När det gäller väljare med ett främmande modersmål ligger Vanda i topp med 20,5 procent, vilket är den högsta andelen i hela landet. De demografiska variablerna förklarar dock inte situationen i sin helhet eftersom även valdeltagandet inom de enskilda grupperna är lägre i Vanda. Valdeltagandet bland personer med ett främmande modersmål låg i hela landet på 14,0 procent, medan motsvarande siffra i Vanda var 9,9.
 
I enkäten framträdde kandidatnomineringens betydelse för väljarnas aktivitet. Både de väljare som röstat och de som låtit bli lyfte fram frågan om att hitta eller inte hitta en kandidat som den faktor som hade störst vikt. Även i fråga om sätten att mobilisera väljarna sågs kandidater med en profil som stämmer överens med väljarnas egen bakgrund som det mest effektiva sättet att höja svarspersonernas intresse för att rösta, vid sidan av tillgången till information.
 
Med tanke på väljarmobiliseringen är den mest intressanta gruppen de väljare som rätt sannolikt inte kommer att rösta i det kommande kommunal- och välfärdsområdesvalet år 2025. I enkäten bedömde denna grupp effekten av de föreslagna aktiverande insatserna ungefär lika som de väljare som rätt sannolikt kommer att rösta. Enligt de svarspersoner som med mycket stor sannolikhet inte kommer att rösta inverkar de föreslagna åtgärderna i mycket ringa grad på deras intresse för att rösta.

Nuorten äänestysprosentti äänestysalueittain.

Ungdomar och personer med ett främmande modersmål lyfter fram uppmaningar om att rösta infrån den egna kretsen som en faktor som inverkar på röstningsintresset. De yngsta åldersgrupperna förhandsröstar även i mindre mån jämfört med andra, men uppskattar att ett ökat antal vallokaler kunde inverka på deras intresse för att rösta. Därmed kunde utökade röstningsmöjligheter på områden där ungdomar rör sig eventuellt öka deras intresse såväl vid förhandsröstningen som på den egentliga valdagen.

Vantaan kaupunki - Äänestystutkimus 2022(pdf, 2.44 MB)
Kyselyn toteutti Innolink Research Oy ja hankkeen päävastuullisena johtajana toimi tutkimuspäällikkö Juho-Matti Paavola (kuvassa vasemmalla). Tampereen yliopiston dosentti ja Kunnallisalan kehittämissäätiön tutkimuspäällikkö Sami Borg toimi tutkimuksessa asiantuntijana. Äänestämisselvityksen tulokset esitettiin Vantaan Tiedeaamussa 15.11.2022, jossa avauspuheenvuoron piti kaupunginjohtaja Ritva Viljanen ja tuloksia kommentoi vaalipäällikkö Niina Puikkonen (kuvassa oikealla).

Enkätundersökningen utfördes av Innolink Research Oy och huvudansvaret för projektet innehades av forskningschef Juho-Matti Paavola (till vänster på bilden). Som sakkunnig vid undersökningen fungerade Sami Borg, docent vid Tammerfors universitet och forskningschef vid Kunnallisalan kehittämissäätiö. Röstningsrapportens resultat presenterades vid Vanda stads Tiedeaamu 15.11.2022 där inledningsanförandet hölls av stadsdirektör Ritva Viljanen medan valchef Niina Puikkonen kommenterade resultatet (till höger på bilden).

Keywords

ValRöstningVanda stad