Över 4 000 Vandabor deltog i dialogmötena i samband med jubileumsåret – här är vad de tycker om sin stad

För att uppmärksamma sitt 50-årsjubileum ordnade Vanda stad en serie jubileumsdialoger år 2024. I diskussionerna deltog Vandabor i alla åldrar och från olika sociala, kulturella och yrkesmässiga bakgrunder.

Invånarna fick möjlighet att dela med sig av sina tankar och erfarenheter om livet och vardagen i Vanda och om stadens framtid. Syftet med evenemangen var att skapa förståelse mellan medborgare med olika åsikter och att samla in information om deras erfarenheter av Vanda.

– I en styrd diskussion som respekterade olika åsikter fick deltagarna höra hur miljön uppfattas ur olika perspektiv och livssituationer, säger Salli Allen, samhällsutvecklare som organiserade dialogtillfällena i Håkansböle och Västerbacka.

Hemma i Vanda-diskussionerna hölls bland annat i bostadsområdena och på stadsmuseet. Diskussionerna om Täydellinen kaupunki (den perfekta staden) hölls i skolor och läroanstalter. Över 4 000 Vandabor deltog i evenemangen, varav över 3 500 barn och unga.

Debatterna hölls på finska, svenska, ryska, estniska, albanska, somaliska, arabiska och engelska.

Diskussionerna ordnades också i samarbete med lokala evangelisk-lutherska församlingar, Cultura-stiftelsen och organisationer i Vanda.

Mångkulturalism är Vandas styrka, även om det finns utrymme för förbättringar

Deltagarna i jubileumsdialogerna ansåg att mångkulturalism och aktiva gemenskaper är Vandas styrkor. Vandaborna vill bygga upp en trygg, gemensam och mångkulturell livsmiljö där tjänsterna är tillgängliga för alla.

Barn och unga betonade vikten av att minska ensamheten och att ha någon att prata med.

Språkkunskaper och en egen gemenskap framkom i diskussionerna som både styrkor och utvecklingsområden i Vanda. Deltagarna i dialogerna på andra språk upplevde att den egna språkgemenskapen underlättade integrationen och gav trygghet i den nuvarande hemstaden. Samtidigt betonades vikten av att lära sig finska i diskussionerna. Mer språkundervisning efterfrågades.

Vandabor som deltog i diskussionerna på andra språk vittnade om bristande förtroende för myndigheter, såsom skolor och barnskydd, på grund av språk- och kulturbarriären. Många deltagare var till exempel oroade över de missförstånd som kan uppstå mellan personal och föräldrar på dagis eller skolor på grund av brist på gemensamt språk och kulturell förståelse..

Gemenskaper och natur är kärnan i Vandas välbefinnande

Både finskspråkiga och icke-finskspråkiga Vandabor såg ett behov av interkulturell dialog och stöd för gemenskap. Som lösning föreslog invånarna fler mötesplatser med låg tröskel, olika fester och evenemang samt idrotts- och motionsanläggningar som är öppna för alla.

Utöver den egna gemenskapen talade Vandaborna mycket om naturen. Å ena sidan upprepades oron för och strävan efter naturens välbefinnande i diskussionerna bland människor i alla åldrar. Å andra sidan upplevde Vandaborna att naturen bidrog till deras välbefinnande. Barn och ungdomar upplevde också naturen som en trevlig inlärningsmiljö.

Stadsbornas idéer och erfarenheter utnyttjas i Vandas nästa strategi

De erfarenheter och idéer som samlades in under jubileumsdialogerna kommer att användas för att förbereda Vanda stads framtidsstrategi 2026-2030.

– Det är fint att ett så stort antal Vandabor har deltagit i dialogerna. Vi kan använda informationen från de gemensamma diskussionerna för att planera stadens framtid, säger Vandas stadsdirektör Pekka Timonen.

Alba Vrapi, som var ordförande för den albanskspråkiga debatten, fortsätter:

– Jubileumsdialogerna gav också en möjlighet för icke-finsktalande att bli hörda, dela med sig av sina erfarenheter och delta i utvecklingen av Vanda. Det är ett viktigt budskap om att varje Vandas invånares röst är värdefull.

Se intervjuer med Vandabor om deras hemstad

I videor som producerats av Vandas evangelisk-lutherska församlingar berättar Vandabor som deltagit i diskussionerna Hemma i Vanda om sina tankar om sin hemstad (på finska).