Vandabornas upplevelse av delaktighet har inte förändrats

Enkäten om delaktighet genomfördes vid årsskiftet 2023–2024 med hjälp av Institutet för hälsa och välfärds delaktighetsindikator.

I delaktighetsindikatorn besvaras tio påståenden som poängsätts på en skala från 0 till 100. Ett högt poängtal berättar om en stark upplevelse av delaktighet och ett lågt om en låg upplevelse.

Enligt delaktighetsindikatorn har Vandabornas upplevelse av delaktighet inte förändrats nämnvärt jämfört med föregående enkät. Medelvärdet för delaktighetsindikatorn var 74,2, vilket är nästan detsamma som året innan (74,9).

Vid årsskiftet 2023–2024 svarade sammanlagt 884 Vandabor på Vanda stads enkät om delaktighet. Av dem hade 402 valts ut som svarspersoner via ett slumpmässigt urval och resten svarade på enkäten via en öppen enkätlänk.

Största delen av svarspersonerna var finskspråkiga. Två tredjedelar av dem som svarade bodde i ägarbostad och över hälften hade bott i Vanda i över 20 år. En stor del av dem som svarade upplevde också att de hade ett gott hälsotillstånd och en god ekonomi.

Svarspersonernas profil påverkar tolkningen av resultaten och det är fullt möjligt att upplevelsen av delaktighet är mindre till exempel inom olika språkgrupper.  

Inkomstnivån påverkar upplevelsen av delaktighet

Svarspersoner som upplevde sitt hälsotillstånd och sin försörjning som goda hade en starkare upplevelse av delaktighet än andra.

Då medelvärdet för delaktighetsindikatorn i Vanda stads enkät jämfördes med svarspersonernas bakgrundsuppgifter var skillnaderna i medelvärde störst mellan dem som upplevde sig ha en dålig inkomst och dem som upplevde sig ha en god inkomst. För de svarspersoner som upplevde sig ha dåliga inkomster var medelvärdet för delaktighetsindikatorn 22 poäng lägre än för dem som upplevde sig ha goda inkomster.

Även det upplevda hälsotillståndet och utbildningsnivån korrelerade med upplevelsen av låg delaktighet, medan jämförelser med avseende på bostadsområde eller kön inte var lika stora.

Hur nöjda svarspersonerna var med möjligheterna att delta och påverka hade ökat något när man granskade alla svarspersoner (43,8 %), men minskat något bland dem som svarade genom urvalet (37,1 %) jämfört med föregående enkät (38,2 %).

Det märktes inga större skillnader i hur nöjda personerna var när man jämförde bostadsområde eller kön.

I Vanda finns det flera sätt för invånarna att försöka påverka beslutsfattandet. Ofta känns det som om man blir hörd, men när besluten fattas beaktas invånarnas åsikter ändå inte.
– en svarsperson i enkäten om delaktighet

Största delen av svarspersonerna var intresserade av att påverka i Vanda

I enkäten utreddes svarspersonernas motivation att delta och påverka. Av dem som deltog i enkäten var 63,7 procent intresserade av att delta och påverka utvecklingen av staden och det egna bostadsområdet.

Ändå var det inte många som hade tillräckligt med information eller tid för att delta och påverka. Utmaningar för informationen syntes i påståenden där man utredde svarspersonernas förtroende för staden. Även om hälften upplevde att det var lätt att få information var 24 procent helt eller delvis av annan åsikt om påståendet.

Jag skulle vara intresserad av att påverka utvecklingen i Vanda och mitt bostadsområde, men jag känner inte till alla kanaler. De kanaler för deltagande som bäst skulle passa mig som är i arbetslivet är sådana som ger flexibla möjligheter att delta. 
– en svarsperson i enkäten om delaktighet

Att rösta upplevdes som den effektivaste formen av deltagande

Av svarspersonerna kände 54,2 procent samhörighet med sitt bostadsområde. 44,7 procent av svarspersonerna kände samhörighet med Vanda. Siffran har stigit något jämfört med föregående enkät, då andelen personer som kände tillhörighet med Vanda var 41,4 procent.

Bland stadens informationskanaler och kanaler för deltagande var webbsidorna vantaa.fi och invånartidningen mest bekanta.

Minst kända var invånar-, klient- och användarråden, som 56,9 procent av svarspersonerna inte ens hade hört talas om. Ungefär hälften av svarspersonerna hade inte heller hört talas om Vantaakanava.fi, webbplatsen osallistuvavantaa.fi eller områdenas nyhetsbrev.

Som den överlägset effektivaste formen att delta uppfattades röstande i kommunalval (82,4 %). Att rösta uppfattades också som ett mycket tilltalande sätt att påverka.

De följande mest effektiva sätten ansågs vara verksamhet i förtroendeuppdrag, elektroniska enkäter, medborgarbudgetering, deltagande i föreningsverksamhet och kommuninvånarinitiativ. Dessa sätt att påverka var också ganska tilltalande.

Som de mest ineffektiva sätten att påverka upplevde svarspersonerna i synnerhet pappersenkäter för kommuninvånarna, vädjanden eller insändare samt personliga kontakter med kommunens tjänsteinnehavare eller beslutsfattare.