VLR-rapport del 4: Ett socialt hållbart Vanda

Strategitemat Ett socialt hållbart Vanda genomförs genom handlingsprogrammet för positiv särbehandling (MEK), som omfattar en stor mängd åtgärder och olika projekt. Programmet har fortsatt att bygga en ny typ av samarbetskultur, genom vilken systemiska och komplexa utmaningar som segregation kan lösas. En del av verksamheten har varit att bygga upp ett segregationsnätverk. I det för alla öppna nätverket har stadens anställda som är intresserade av segregationstemat fått möjlighet att samarbeta över sektorsgränser, dela tankar och komma med idéer för något nytt. Segregationsnätverket har bland annat organiserat strategiworkshoppar där man har diskuterat stadens nästa strategiperiod och nödvändiga tyngdpunkter tillsammans.

De främsta punkterna i strategitemat Ett socialt hållbart Vanda var ledning genom information, barncentrerad investeringsstrategi, välfärd genom utbildning, sysselsättning och hälsa samt blomstrande stadskärnor. Under dessa punkter genomfördes ett flertal åtgärder, som man kan läsa mer om på Vanda stads webbplats: Handlingsprogrammet för positiv särbehandling (MEK) | Vanda.

I oktober 2024 genomfördes en säkerhetsenkät i Vanda, vars syfte var att ta reda på invånarnas uppfattning om Vandas säkerhet och kartlägga relaterade hot. Enkäten besvarades av 1 683 Vandabor (63 % kvinnor, 36 % män, 1 % av annat kön).

Säkerhetskänslan kartlades både i respondentens grannskap, bostadsområde och hela staden. Närheten till bekanta grannar och lokal service skapar en känsla av trygghet, och det egna grannskapet upplevdes som betydligt säkrare än det egna bostadsområdet eller hela staden. Hela staden upplevdes som säker eller ganska säker av 21 procent av respondenterna, medan 71 procent av respondenterna ansåg att deras eget grannskap var säkert.

Respondenterna oroades mest över ungdomsbrottslighet, missbruk, oordning, mängden polisövervakning och marginalisering. Av enkäten framgick särskilt regionala skillnader i känslan av säkerhet. De säkraste områdena ansågs vara Aviapolis och Håkansböle, medan känslor av otrygghet var vanligare i Kivistö och Myrbacka. Till exempel i Kivistö rapporterade 40 procent av respondenterna att de hade upplevt verbala trakasserier under det senaste året, medan motsvarande siffra i Aviapolis var 15 procent.

Rädslan för att bli utsatt för brott har förblivit stabil: år 2021 var den 18 procent och nu 14 procent. Mellan områdena fanns det också skillnader i hur vanligt det var att bli utsatt för brott samt i oron över att bli offer för brott. Typiska platser som upplevs som farliga är tågstationer eller omgivningen runt dem samt områdena runt köpcentrumen. Av respondenterna upplevde 54 procent att säkerhetssituationen hade förändrats under det senaste året. Som orsak till förändringen i säkerhetsläget nämnde respondenterna våldsamhet, som uppfattades ha ökat och blivit allvarligare. Brottens förövare och offer är allt oftare unga, och det man oroar sig för är att unga organiserar sig i gäng. Det rapporterades också att den ökade användningen av droger orsakar problem. Allmän orolighet och ökad psykisk ohälsa orsakar oro och en sämre känsla av säkerhet.

I enkäten frågades det också om sätt att förbättra känslan av säkerhet. Absolut viktigast ansågs vara att öka polisens övervakning, och särskilt i områden som upplevdes som osäkra ansågs polisens synliga närvaro vara en viktig åtgärd. Även en ökning av fritidsmöjligheter för unga ansågs vara ett betydande sätt att förbättra säkerheten och förebygga störande beteende. En förbättring av boendemiljön och trafiksäkerheten samt åtgärder med anknytning till drogmissbruk togs också upp i svaren.

VAV-koncernens primära syfte är att stödja Vanda stads bostadspolitiska mål. Vanda stad äger helt VAV-koncernen som består av moderbolaget VAV Yhtymä Oy och tre dotterbolag: VAV Asunnot Oy, VAV Palvelukodit Oy och VAV Hoiva-asunnot Oy. VAV äger och förvaltar hyresbostäder och låter bygga nya bostäder för att tillgodose Vandabornas växande behov. Cirka 19 000 invånare i Vanda bor i VAV-bostäder. Det innebär att nästan var tionde Vandabo bor i en VAV-bostad.

VAV-koncernens särskilda ansvar är att erbjuda bostäder till rimliga priser för låg- och medelinkomsttagare i Vanda. Dessutom spelar VAV-koncernen en viktig roll i förebyggandet av bostadslösheten i Vanda. VAV stöder också genomförandet av stadens strategi för att förhindra segregationsutvecklingen. VAV bromsar segregationen bland annat genom en mångsidig bostadsfördelning, professionellt val av hyresgäster och bostädernas läge. VAV erbjuder bostäder i många olika storlekar, upp till familjebostäder. Vid urvalet av hyresgäster tas hänsyn till den sökandes bostadsbehov, inkomster, husens boendestruktur och bostadsområdenas sociala balans. Dessutom ger VAV stöd vid boendeproblem av disponenter och boenderådgivare.

VAV utvecklar och underhåller det befintliga fastighetsbeståndet samt hållbar nybyggnation med låga utsläpp. VAV möjliggör och uppmuntrar också sina intressenter, såsom sina invånare, till mer hållbart boende. I VAV-koncernens affärsverksamhet framhävs klimatsmart, hållbar och energieffektiv renovering, främjande av naturpositivitet och ett ansvarsfullt nätverk av servicepartners. VAV strävar efter att vara kolneutralt 2030.

Valdeltagandet i Vanda, särskilt i kommunalvalet och välfärdsområdesvalet, har länge varit oroväckande lågt jämfört med andra stora städer. Det finns också områdesvisa skillnader i valdeltagandet inom staden. Inför kommunal- och välfärdsområdesvalet våren 2025 kommer staden att fortsätta att höja valdeltagandet genom att göra det så enkelt som möjligt att rösta och sträva efter att med sin kommunikation nå ut till grupper som inte har varit aktiva väljare.

Valbussen är en av de viktigaste förnyelserna och testas nu för första gången som ett pilotprojekt. Den tillgängliga biblioteksbilen fungerar som en mobil vallokal och turnerar runt på 45 olika platser i Vanda. Bussen stannar framför allt i områden där valdeltagandet traditionellt sett har varit lågt. Den kommer också att köra runt till läroanstalter och bidra till att stärka demokratifostran. Att nå ut till mer avlägsna områden är en viktig del av valbussens rutt, för att göra det enkelt för så många som möjligt att rösta.

I februari ordnas en valmässa, som syftar till att ge information om beslutsfattande, val och demokrati på ett roligt och interaktivt sätt. Evenemanget kommer särskilt att fokusera på tysta grupper, såsom personer med invandrarbakgrund och unga. Mässan kommer att ge stadens invånare praktisk information om hur de kan påverka beslutsfattandet genom att rösta.

Vanda kommunicerar i flera olika kanaler och på flera språk. Stadens webbplats, i informationsmaterial och infoskärmar finns tydlig information om valen och röstningen. Dessutom genomförs den omfattande marknadsföringskampanjen Värna din vardag, använd din röst!, som syns i utomhusreklam, tidningar och sociala medier. Kampanjen i sociala medier kommer framför allt att riktas till unga väljare. Kampanjens teman handlar om vardagstjänster som dagvård, hobbymöjligheter, säkerhet och trafik.

Det viktigaste valmaterialet finns på finska, svenska och engelska, och en del av innehållet finns också översatt till de fem mest pratade språken: ryska, estniska, arabiska, albanska och somaliska. Valvideor har också producerats på flera språk, där olika personer talar om hur viktigt det är att rösta utifrån sina perspektiv. Videorna syftar till att sänka tröskeln för att delta i valen och öka medvetenheten i samhället om att det är viktigt att rösta.

Utöver verksamheten under valkampanjen är det viktigt att påverka valdeltagandet bland kommuninvånarna under tiden mellan valen. Särskilt när det gäller de tysta grupperna görs en bredare insats för att uppmuntra invånarna att delta och påverka, till exempel genom att anordna diskussioner om ämnen som är intressanta för invånarna. Jubileumsdialogerna som ordnades 2024 beskrivs i föregående kapitel i denna rapport.

Som en fortsättning på det tidigare Handlingsprogrammet för positiv särbehandling (MEK) har ett nytt åtgärdsprogram för att förebygga segregation utarbetats i Vanda och inletts 2025.. Programledare Hannu Rusama, varför ville man utarbeta ett nytt program för förebyggande av segregation?

Handlingsprogrammet grundades för att man konstaterade att många allvarliga samhällsproblem, såsom ungdomsbrottslighet och de utmaningar som NEET-unga (unga som varken studerar, arbetar eller har praktik) står inför, koncentreras till vissa bostadsområden. Samma områden återspeglas också i andra indikatorer som mäter segregation. Detta väckte frågan om huruvida problem kan lösas enskilt eller om det behövs ett mer omfattande och heltäckande synsätt för att stödja byggandet av ett hållbart och jämlikt samhälle.

Vilka är de viktigaste elementen i handlingsprogrammet?

Handlingsprogrammet är uppbyggt kring fyra viktiga delar: data, kvalitativ kunskap och förståelse, åtgärder och finansiering.

Staden har även cirka ett hundra mätare och index med anknytning till segregation. För att arbetet ska vara målinriktat och tydligt måste data struktureras och prioriteras. Särskilt viktiga är indikatorerna för trygghet, sysselsättning och barns och ungas välbefinnande. Syftet är att skapa dataspår som gör det möjligt att förstå vilka frågor man strävar efter att påverka inom det tidiga förebyggande arbetet och å andra sidan vilka förändringar man försöker åstadkomma när problemen redan har uppstått.

Data räcker inte ensamt, utan de kompletteras med kvalitativa data som samlas in om stadsdelarna. Dessa data fås från områdets såväl invånare som arbetstagare. Varje stadsdel har sina egna särdrag som inte kan identifieras enbart utifrån numeriska data.

Åtgärderna består av både befintliga och nya metoder. Eftersom resurserna är begränsade kan lösningen inte alltid vara att lägga till nya funktioner, utan det är viktigare att rikta arbetet på rätt sätt. Även samarbetet mellan olika förvaltningsområden och tjänster behöver utvecklas, och detta kan kräva en regional ledningsmodell.

Staden kan inte ensam stå för alla kostnader för förebyggande av segregation. Ibland kan det också vara lättare att rikta finansiering till organisationers eller andra externa aktörers arbete än att öka stadens egen verksamhet. Därför är samarbetet med olika instanser och finansiärer centralt.

Vilka utmaningar har observerats i genomförandet av programmet?

Den största utmaningen är den ständiga brådskan. Genomförande av stora förändringar kräver aktivt samarbete mellan olika aktörer, men i stora organisationer kan det vara svårt att anpassa tidsplanerna. Det behövs också tid för gemensamt tänkande, vilket ibland kan vara mycket utmanande att planera. Dessutom är problemen när det gäller segregation omfattande, vilket gör det utmanande att avgränsa målen.

Vilka är de viktigaste målen i handlingsprogrammet?

Handlingsprogrammet har planerats för två år, men det är inte realistiskt att lösa djupt rotade samhälleliga problem på så kort tid. Det viktigaste målet är att fastställa en riktning som möjliggör framgångar på lång sikt. För att handlingsprogrammet ska lyckas krävs ett övergripande tillvägagångssätt där förebyggande, åtgärder i rätt tid och ett omfattande samarbete förenas i ett långsiktigt arbete för att minska segregationen.