VLR-rapport del 5: Ett ekologiskt hållbart Vanda

Klimatförändringen fortskrider och i Norden har klimatet blivit varmare betydligt snabbare än det globala genomsnittet. Enligt undersökningar väntas fler extrema väderfenomen i Finland. I södra Finland blir somrarna allt varmare och de varma perioderna allt längre. Konsekvenserna av klimatförändringen är många och sträcker sig över hela världen. Denna förändring kommer att få negativa konsekvenser för ekosystem och ekonomiska sektorer samt på människors välfärd och hälsa. Byggnader och annan infrastruktur kommer också att sättas på prov.

Med anpassning till klimatförändringen avses olika sätt att förbereda sig för och förebygga konsekvenserna av klimatförändringen och minska samhällets och miljöns sårbarhet för den. Planeringen av anpassningen börjar med att identifiera klimatrisker och bedöma sårbarheter. En studie av nuläget för anpassningen har inletts i Vanda.

Som ett sätt att anpassa sig använder sig Vanda i allt högre grad av så kallade naturbaserade lösningar, till exempel fler grönområden, som bland annat kan mildra värmeöeffekten och främja absorptionen av regnvatten. Dessutom behövs översvämningsbarriärer och effektivare översvämningsskydd. Föränderliga väderförhållanden, till exempel kraftigt regn, värmeböljor och torka, måste beaktas vid utformning, uppförande och underhåll av byggnader och infrastruktur. Anpassning kräver att man söker efter nya lösningar, vilket skapar förutsättningar för utveckling av nya innovationer.

Vandas mål är att vara en koldioxidneutral stad före 2030. Vandas regionala utsläpp av växthusgaser har haft en nedåtgående trend sedan 2010. Undantagen är 2021 och 2022, då utsläppen ökade främst på grund av utsläpp från fjärrvärmeproduktionen.

Övervakningen av genomförandet av målet med koldioxidneutralitet sker genom HRM:s (Helsingforsregionens miljötjänster) beräkning av växthusgasutsläpp, som begränsas till de utsläpp som produceras inom Vanda stad samt utsläppen från köpt elektricitet och värme. I Vanda har även så kallade växthusgasutsläpp från konsumtion beräknats två gånger. Denna beräkning inkluderar alla utsläpp som orsakas av invånarnas konsumtion, oberoende av var de konsumerade nyttigheterna har producerats. Detta är ett viktigt perspektiv, eftersom det synliggör utmaningarna med överkonsumtion i det finska samhället och de globala miljökonsekvenserna.

För att följa Vanda stads mål om koldioxidneutralitet 2030 används en utsläppsbudget i Vanda. Utsläppsbudget innebär att det för en viss tidsperiod fastställs högsta tillåtna utsläpp. Utsläppsbudget är ett sätt att säkerställa att vägen mot klimatneutralitet genomförs planenligt. För närvarande utarbetas ett nytt scenario i Vanda för att bedöma växthusgasutsläpp i framtiden. Förutom utsläppsbudgeten utvecklar Vanda sin miljöbudgetering, där man samlar de ekonomiska resurser som budgeterats för klimat- och naturpositiva åtgärder samt deras tillräcklighet. Pilotbudgetens utfall för 2024 kommer presenteras i Miljöansvarsrapport 2024–2025, som publiceras inom kort.

Klimatförändringen och biodiversitetsförlusten förstärker varandra, och båda beror på mänsklig verksamhet. I Vanda medför urbaniseringen sina egna utmaningar för naturens mångfald. Med stadens byggande fragmenteras livsmiljöerna och de ekologiska förbindelserna kan försämras. Närnaturen slits på grund av den ökande rekreationsanvändningen. Tillståndet för traditionella biotoper försämras på grund av igenväxning​. Förändringar i stadens växt- och djurarter kan redan ses, och den biologiska mångfalden utarmas ytterligare på grund av invasionen av främmande arter i området.

Ohållbar konsumtion försämrar den biologiska mångfalden, inte bara i Vanda, utan också utanför staden. Även om biodiversitetsförlusten som sker på andra sidan jorden inte är lätt att mäta, måste vi försöka minska den med de medel som står till buds. I stadens upphandlingar strävar man efter att beakta den biologiska mångfalden, till exempel genom att främja en mer hållbar matkultur och cirkulär ekonomi. Även genom samarbete med andra städer strävar man efter att hitta lösningar för att minska upphandlingarnas konsekvenser för naturen

Vanda vill vara en naturpositiv stad senast i slutet av 2030. Målet är inte bara att stoppa biodiversitetsförlusten, utan också att förbättra naturens tillstånd från det nuvarande.

Miljöplanerare Annina Vuorsalo, vad betyder naturpositivitet i Vanda? 

Naturpositivitet innebär att stadens verksamhet gör naturen mer nytta än skada. Målet omfattar hela stadsorganisationens verksamhet. I Vanda bygger naturpositivitet på tre centrala helheter: markanvändningens totala icke-försämring, naturåtgärder som ökar mångfalden samt naturhjärtavtrycket, det vill säga naturens starkare roll i samhället och i människors sätt att tänka.

Markanvändningens totala icke-försämring innebär att man i första hand strävar efter att undvika och minimera de konsekvenser som orsakas naturen. Om naturvärden går förlorade, ska de kompenseras fullt ut, till exempel genom att återställa motsvarande områden på andra ställen. 

Åtgärder för att öka mångfalden inkluderar konkreta åtgärder för att förbättra naturens tillstånd och för att öka naturen där den är knapp eller inte finns alls. I Vanda satsar man särskilt på funktionaliteten hos ekologiska nätverk, eftersom de utgör grunden för att säkerställa och stärka den biologiska mångfalden. 

Naturpositivitet är inte bara ett ekologiskt utan också ett samhälleligt mål. Att öka naturhjärtavtryck innebär till exempel att stärka kommunikationen, bättre ta hänsyn till naturen i beslutsfattandet samt utveckla nya samarbetsmodeller med sakkunniga, företag och invånare.

Hur syns naturpositivitet i praktiken? 

I Vanda har en ny modell för markanvändningens totala icke-försämring implementerats, och staden börjar som den första i Finland genomföra ekologisk kompensation för byggandets konsekvenser för naturen.

Vanda har åtagit sig att öka ytan av naturskyddsområden från 6,7 procent till 10 procent senast 2030. År 2024 beslutades det att skydda totalt 50 hektar nytt naturskyddsområde genom ett jubileumsbeslut av stadsfullmäktige. Framöver är målet att inrätta fem nya naturskyddsområden per år. Återställande åtgärder har också genomförts och planeras på olika platser i staden.

Årligen tar Vandas bäckvårdare hand om vattendrag och lekplatser för vandringsfiskar, och naturguider samt Vanda naturskola berikar undervisningen genom att ta grupper till närnaturen. Dessutom används närnaturen systematiskt som lärmiljö av daghem och skolor. I bekämpningen av främmande arter används inkluderande metoder, och invånarnas kunskap om naturen ökas genom olika åtgärder. 

Som den första staden som ingått Östersjöåtagandet har Vanda åtagit sig att främja regenerativt jordbruk och dess mångfaldiga fördelar på sina ägda och arrenderade åkrar. 

Med andra ord pågår det mycket naturarbete, och nya åtgärder och lösningar planeras ständigt!

Vilka är de störst utmaningarna i arbetet med naturpositivitet? 

Målet med naturpositivitet är ambitiöst och kräver betydande resurser. Även om resurserna för naturarbetet redan nu har ökats, krävs ännu ytterligare satsningar. Detta kan man delvis svara på genom projektfinansiering, men det är också viktigt att trygga stadens egna resurser. 

En av de största utmaningarna är samordningen av markanvändningen och naturvärdena. Vanda växer fort, vilket skapar ett tryck i byggandet av natur- och grönområden. Den nyligen implementerade modellen för total icke-försämring tar hänsyn till nya planer och områden som byggs, men det är fortfarande viktigt att beakta den miljöskuld som skapats av tidigare, redan byggda områden och kompensation av den. 

Mätning av naturpositivitet är en annan betydande utmaning. Naturens mångfald är ett brett begrepp, till vilket anknyts till exempel artrikedom, tillståndet för ekosystem och naturområdenas sammankoppling. Tydliga och etablerade mätare finns ännu inte, men mycket utvecklingsarbete pågår kring dem. Tillståndet för ekologiska nätverk borde kunna följas upp bättre, och det är också viktigt att hitta sätt att mäta förändringar som sker hos människor och i samhället. 

Samarbete med andra städer är avgörande, eftersom många andra städer också funderar på samma frågor, och tillsammans kan vi utveckla bättre lösningar.

En hållbar samhällsstruktur säkerställer en fungerande vardag med så få skadliga miljökonsekvenser som möjligt. Utvecklingen av Vandas samhällsstruktur styrs av Generalplan 2020, som steg ikraft 11.1.2023. Utgångspunkten för generalplanen är stadens hållbara tillväxt. I generalplanen anpassas stadens tillväxtmöjligheter i hela stadens skala med bevarandet av naturen, kulturmiljön och rekreationsområdena. Byggandets möjligheter skapar en grund för ekonomisk och social hållbarhet.  

Hållbarhetens grundpelare är ekologisk hållbarhet, som realiseras genom ett förstärkt ekologiskt nätverk och en tät samhällsstruktur som är tillgänglig med kollektivtrafik. År 2024 färdigställdes en ekonomisk utredning av generalplanen, där även en beräkning av koldioxidavtrycket gjordes för utvalda nya och föränderliga områden. Baserat på utredningen fastställdes vilka byggområden, som möjliggörs av generalplanen, som kan tas i bruk först.

Vanda visar på byggande i synnerhet inom områden för hållbar tillväxt, det vill säga stationsområdena och det framtida spårvagnsområdet i Vanda. Växthusgasutsläppen i Vanda kan minskas avsevärt genom markanvändningslösningar, till exempel genom att påverka byggnaders energiförbrukning, användningen av förnybar energi och trafiklösningar.

För att stödja detaljplaneringen har en process för koldioxidneutralitet utvecklats, som hjälper till att förstå de åtgärder som stöder koldioxidneutralitet i de olika faserna av processen. Klimatkonsekvenserna bedöms i varje ny detaljplan. En tät samhällsstruktur nära bra kollektivtrafikförbindelser minskar behovet av att förflytta sig och underlättar vardagen, eftersom även andra tjänster ligger nära. 

Generalplanen skyddar stadens nätverk av grönområden och betydande förbindelser. Dessa områden är inte bara viktiga för bevarandet av den biologiska mångfalden, utan de stödjer också invånarnas hälsa och välbefinnande i form av rekreationsområden. Samtidigt bidrar de till att dämpa klimatförändringen och anpassningen till den.

I takt med att staden växer måste man ändå bygga även på områden med växtlighet. I samband med detaljplaneringen bedöms fortfarande mer noggrant värdet av generalplanen för olika områden, och man strävar efter goda lösningar både ur stadsbyggnads- och naturperspektiv.

Trafikens utsläpp är vid sidan av utsläppen från fjärrvärme de mest betydande i Vanda. En hållbar stad förutsätter utveckling av kollektivtrafiken, förbättring av förhållandena för lätt trafik samt utveckling av energieffektiv mobilitet med låga utsläpp. Förutom ekologiska aspekter skapar en fungerande trafikplanering välfärd i en växande stad. Trafiksystemet påverkar betydligt både individens mobilitetsfrihet och kvaliteten och säkerheten i boendemiljön. 

Vanda stad strävar efter att trafiken i staden ska vara smidig för alla. Vanda utvecklar ständigt stadens trafikförhållanden, särskilt säkrare gång- och cykelvägar. Kollektivtrafiken utvecklas i samarbete med Helsingforsregionens trafik (HRT).

Den mest betydande investeringen för utvecklingen av kollektivtrafiken under de kommande åren är byggandet av Vandaspåran, som börjar 2025. Hållbar mobilitet främjas också av att allt fler av de fordon som staden använder är helt elektriska bilar och att laddningsstationer har byggts systematiskt på flera platser. För att öka cykling till arbetet har en plan för att främja cykling utarbetats vid verksamhetsställen inom stadsmiljöns verksamhetsområde. Även cyklingsfostran i daghem och skolor samt möjligheterna att utnyttja lätt trafik främjas, och föräldrar uppmuntras att ge barnen möjlighet att förflytta sig på sina dagliga rutter till fots eller med cykel. År 2024 firar Vanda sin 50-åriga resa som stad, vilket uppmärksammas genom att invånarna och andra som rör sig i Vanda erbjuds en kostnadsfri stadscykelsäsong under 2024. 

Det systematiska arbetet har även gett resultat. Enligt Vandas trafikbarometer för 2024 är invånarna i Vanda nöjda med funktionaliteten i sin hemstads trafiksystem. Tillfredsställelsen med smidigheten i rörelsen ökade för alla transportsätt. Den största ökningen av nöjdheten med kollektivtrafiken var upp till 10 procentenheter jämfört med undersökningen från 2020. Målen för trafikplaneringen har också starkt stöd från invånarna. Av respondenterna anser 85 procent att det är värt att förbättra förhållandena för cykling och 90 procent att det är värt att främja kollektivtrafiken.

Vanda Energi AB är ett dotterbolag som Vanda stad äger delvis. Bolagets nya vision är att vara Nordens ledande återvinningsenergiföretag senast 2035.

Kommunikations- och PR-chef Juha Luomala, hur syns arbetet med ansvarighet vid Vanda Energi?

Ansvarighet är en väsentlig del av allt vi gör. Vår strategi bygger på att vi gradvis övergår till helt utsläppsfri energiproduktion. Vi övergår bort från fossila bränslen redan nästa år, och därefter återstår att lösa utsläppen från värmebehandlingen av avfall. Vår strategi fokuserar på utsläppsminskningar, och vi planerar och gör stora och innovativa investeringar för att nå våra mål. Samtidigt som energiövergången genomförs är det viktigt att hela tiden se till att energipriserna förblir rimliga och att leveranssäkerheten upprätthålls.

Vår ansvarspolicy uppdateras årligen, och vi följer upp genomförandet av våra ansvarsmål. Viktiga identifierade områden för ansvarstagande hos oss är arbetet mot klimatförändringen, främjandet av cirkulär ekonomi samt miljö- och naturkonsekvenser. När det gäller socialt ansvar fokuserar vi både på vår egen personals välbefinnande och rättigheterna för arbetstagare kopplade till värdekedjorna. Vi vill vara en ansvarsfull partner för våra kunder och andra intressenter.

Hurdana planer har ni för att nå era mål för koldioxidneutralitet?

Inom den gröna omställningen av energiproduktionen har det under de senaste 10 åren redan gjorts stora framsteg. Vi når en betydande milstolpe 2026, när vi helt kan avstå från fossila bränslen. Ännu 2014 producerades fjärrvärme i Vanda enbart med fossila bränslen, vilket innebär att mycket har redan hänt på kort tid. Ändå finns det mycket kvar att göra, och vi strävar efter nya och innovativa lösningar för att uppnå målen för koldioxidneutralitet. De viktigaste av dessa är koldioxidavskiljning, som uppstår vid värmebehandling av avfall och säsongslagring av värme, Varanto.

En stor del av värmeproduktionen i Vanda är värmebehandling av avfall, det vill säga förbränning av avfall till energi. Avfallet måste i varje fall hanteras, och samtidigt kan värme produceras resurseffektivt. Dock kommer det också att uppstå koldioxidutsläpp från detta, vilket innebär att avfallshanteringen inte kan avslutas. Det enda alternativet för att minska utsläppen från avfallsförbränning är att genomföra koldioxidavskiljning. Detta utvecklar vi nu, och om allt går enligt planerna och vi får tillräckligt stöd för projektet, kan återvinningen vara i drift senast 2035. Detta är vårt viktigaste mål när det gäller utsläppsminskningar, eftersom när koldioxidavskiljning genomförs, resulterar det i en nästan koldioxidneutral produktion av fjärrvärme. Samtidigt skapar vi en koldioxidneutral kedja för avfallshantering i Södra Finland. I detta sammanhang utvecklar vi också höjningen av återvinningsgraden och planerar en ny sorteringscentral.

Ett annat stort projekt, som håller på att startas upp, är säsongslagringen för värme, Varanto. Utmaningen med produktionen av fjärrvärme är att värmebehovet på vintern är mångdubbelt jämfört med på sommaren. Vanligtvis måste man under vintern använda reservanläggningar som är baserade på fossila bränslen för att kunna möta behoven även vid mycket kalla grader. Vi bygger världens största fjärrvärmelager i Vanda, vilket gör att vi på ett smart och kostnadseffektivt sätt kan lagra värme och använda den från lagret under vintern. Till storleksklassen är detta innovativa projekt unikt på global nivå.

Vanda stad strävar efter låga utsläpp och energieffektivitet i sin verksamhet. I stadens fastigheter har förnybar energiproduktion lagts till i nästan alla nybyggnads- och renoveringsprojekt. Dessutom har man i alla de mest betydande fastigheterna i staden övergett oljeuppvärmning. Staden strävar också efter att genom projektutvecklingsarbete hitta lösningar för att påskynda energiomställningen i städerna. I det femåriga projektet Neutralpath utvecklas klimatpositiva områden. I det treåriga projektet Energiapalvelumalli alueille (ENPA) utvecklas regionala energitjänstemodeller.

I Vanda fungerar Taloyhtiöklubi-modellen genom att samla styrelserna för grannskapets bostadsbolag, etablera ett samarbetsforum och börja arbeta med väglett, målinriktat och aktivt samarbete för att utveckla fastigheterna och området. Kärnan i verksamheten har varit att förbättra energieffektiviteten och främja energirenoveringar. Taloyhtiöklubi-verksamheten valdes för dess gemenskapsutveckling till stadens MEK-program (se kapitlet Ett socialt hållbart Vanda i denna rapport), och klubbområdena är områden med positiv särbehandling. Andra teman med hjälp av vilka områden utvecklas är till exempel främjande av tilläggs- och kompletterande byggande, gemensamma upphandlingar och cirkulär ekonomi. Centralt är tanken på kraften i samarbete och de fördelar som kan uppnås genom det.

Vanda vill främja cirkulär ekonomi i all sin verksamhet. Vanda är en växande stad, där man både bygger och river mycket. Den byggda miljön spelar en avgörande roll för att dämpa klimatförändringen, eftersom byggnaderna står för en tredjedel av Finlands klimatutsläpp. Vanda strävar efter att utveckla byggprocesserna så att material och värde förblir inom ekonomin så länge som möjligt och utnyttjas effektivt. Även byggnadernas utrymmeseffektivitet, förändringsflexibilitet och mångsidighet uppmärksammas. Så här begränsar vi klimatförändringen, sparar naturresurser och främjar bevarandet av den biologiska mångfalden. 

Genom att utveckla cirkulär ekonomi kan man också påverka människors förutsättningar för ett gott liv och livsstilar. Vanda strävar efter att utveckla möjligheterna för delningsekonomi, där lån och gemensam användning effektiviserar användningen av produkter och tjänster. 

Vanda stad samutvecklar det cirkulära ekonomiområdet Kiilan kiertotalousalue i Tusby och Vanda område. Området strävar efter att bli en betydande, modern och innovativ knutpunkt för cirkulär ekonomi på regional nivå, som skapar en ny sorts grön omställningsverksamhet i Helsingforsregionen och hjälper till att uppnå regionens klimatneutralitetsmål, främja arbetet för att bromsa biodiversitetsförlusten och minska konsumtionen av naturresurser. Genom att söka efter koldioxidneutrala lösningar inom cirkulär ekonomi kan företagens verksamhet och marknader utvecklas samt hållbar tillväxt skapas.

Områdets möjligheter som ett område för cirkulär ekonomi är synnerligen stora, eftersom dess läge är logistiskt utmärkt och området är stort. Området ligger nära huvudlederna norr om Helsingfors-Vanda flygplats. Objektet är unikt i finsk skala med avseende på sin plats och storlek, och Nyland har en betydande brist på arbetsplatstomter som möjliggör cirkulär ekonomi.

Hittills har området inte planerats systematiskt, utan det har utvecklats organiskt vid gränsen mellan två kommuner. Planeringsområdet består till stor del av redan byggd industrimiljö. Det nuvarande trafiknätverket är otillräckligt i planeringsområdet och utgör ett hinder för snabbare utveckling av området.

Närområdet kring det cirkulära ekonomiområdet Kiilan kiertotalousalue har en relativt gles befolkning i förhållande till huvudstadsregionen, men verksamheten påverkar ändå invånarna. Till exempel är buller, damm och vibrationer negativa konsekvenser som det är värt att uppmärksamma. Invånarnas behov och rättigheterna för verksamhetsutövarna är ibland motstridiga. År 2025 kommer en utredning att utarbetas för området, där en helhetsbedömning av samverkande konsekvenser utvecklas. I projektet utarbetas en modell för kontinuerlig uppdateringen av bedömningen av samverkande konsekvenser och en gemensam informationsdelnings- och interaktionsplattform för intressenter i området pilottestas.

Utvecklingen av en hållbar stad och att svara på miljöutmaningar kräver vid sidan av stadsorganisationen en gemensam insats från alla, inklusive invånare, företag och sammanslutningar. Stadsorganisationen kan fungera som ett exempel, möjliggörare och budbärare samt lyfta fram nya sätt att agera. Staden måste hitta sätt att utnyttja individers och gemenskapers kompetens och expertis, möjliggöra självständigt handlande samt skapa jämlika möjligheter till deltagande. Möjliga teman kan vara till exempel mobilitet, avfall, energiförbrukning, mat- och andra konsumtionsval.

I Vanda uppfostras och stöds invånarna till en hållbar livsstil och miljöansvar. Åren 2022–2024 skapades inom verksamhetsområdet för fostran och lärande en kompetensmodell för en hållbar framtid för allt från småbarnspedagogiken till utbildning på andra stadiet. De arbetskort för miljöfostran som används inom småbarnspedagogiken lägger grunden för invånarna i Vanda att utveckla sin miljökompetens. Temana för korten har sammanställts utifrån färdplanen för resursklokhet och grunderna för den småbarnspedagogiska planen. För den grundläggande utbildningen fastställdes kunskapsmålen för en hållbar framtid inom ramen för projektet Vilke, som finansierades av Utbildningsstyrelsen. Kunskapsmålen baseras på läroplanen, miljöarbetet i Vanda och Europeiska kommissionens referensram Greencomp.

Vid Vanda yrkesskola Varia integrerades miljöansvar systematiskt i undervisningen av grundexamina genom att lägga till en miljöansvarsdel i genomförandeplanerna. I delen går man igenom miljöansvar ur perspektivet för varje yrkesområde. I gymnasierna fokuserade man på att utveckla kurser som ökar miljökompetensen. 

Vandas tillhandahållande av daghems- och skolmat har direkta miljökonsekvenser, men också en indirekt betydelse som en drivkraft för hållbar och välfärdsfrämjande kost. I Vanda har man arbetat i flera år för att förbättra hållbarheten med anknytning till måltider. Under Påverkardagen 2019 krävde barn och unga mer information om maten samt godare och mer hållbar skolmat. Sedan dess har det i staden genomförts en mer systematisk och samarbetsbaserad utveckling av måltiderna mellan olika aktörer. Kunskap och deltagande – barn och unga medverkar i projektet för en mer hållbar matkultur (2022–2023) fördjupades detta arbete och man producerade klimattematiskt material för matfostran för allt från småbarnspedagogiken till andra stadiet. Utöver detta utvecklade man klimatvänliga recept tillsammans med barn, unga och producenter av måltidstjänster.

Utvecklingen av skolmåltiderna i Vanda fortsatte under åren 2024–2025 med MUMS-projektet, vars huvudmål är att öka barns och ungas deltagande i skolmåltiderna. Målet främjas genom att satsa på matens smak, delaktiggörande av barn och unga (matgrupper, skolmatspåverkare, receptverkstäder) samt genom att påverka attityder tillsammans med elever, personal och vårdnadshavare. Målet främjas också av en tätare rotation av populära vegetariska rätter på menyn och produktutveckling av hybridrecept.

Vanda stad genomför ekostödsverksamhet och utser samt utbildar ekostödspersoner i arbetsgemenskaper, som främjar miljövänliga och hållbara arbetsmetoder. Ekostödsverksamheten är en vardaglig miljöinsats, som syftar till att öka miljömedvetenheten och att omsätta organisationens strategier och miljöpolicyer till konkreta åtgärder och praxis på gräsrotsnivå.