Stöd för växande och lärande i förskoleundervisningen

Stöd för barnets växande och lärande planeras alltid i samarbete med vårdnadshavarna.

Lapsia liikuntasalissa puolapuilla.

Det är en god idé att känna till barnets behov av stöd i början av förskoleundervisningen så att det fortsatta stödet kan planeras. Daghemsföreståndaren, specialpedagogen inom småbarnspedagogiken och utbildningspersonalen bedömer och förhandlar med barnets vårdnadshavare om behovet av stödåtgärder.

Allmänt, intensifierat och särskilt stöd

Barn har rätt att få tillräckligt stöd för växande och lärande så snart behovet av stöd uppstår. Utgångspunkten för att ordna stöd är barnets styrkor och utvecklingsutmaningar. Behovet av stöd kan variera från tillfälligt till kontinuerligt, från mindre till starkare, eller från behovet av en stödform till behovet av flera stödformer.

I förskoleundervisningen är det möjligt för ett barn att få allmänt, intensifierat eller särskilt stöd. Varje barn har rätt att få allmänt stöd och vägledning för växande och lärande. Intensifierat stöd är regelbundet, dagligt stöd. Särskilt stöd ges till de barn vars förskoleundervisning inte kan ordnas på annat sätt på grund av svårigheter med att växa och lära sig. Barn som omfattas av utvidgad läroplikt har alltid rätt till särskilt stöd.

Barn i behov av intensifierat eller särskilt stöd i förskoleundervisningen ingår i huvudsak i en förskolegrupp tillsammans med andra barn. Genom att ändra inlärningsmiljön kan barnet stödjas. Till exempel är små gruppaktiviteter, användning av bilder och stödskyltar och definiering av den dagliga strukturen vanliga former av stöd. Gruppstorleken kan dessutom vid behov minskas och barnet kan få stöd av en gruppassistent, en resursspecialistlärare i småbarnspedagogik eller en konstpedagog. Daghemmen har också integrerade grupper där förskoleundervisning för barn i behov av intensifierat eller särskilt stöd kan genomföras.

För de barn som behöver intensifierat stöd för att stödja sitt lärande utarbetas en plan för intensifierat stöd i samarbete med deras vårdnadshavare som en del av barnets förskoleinlärningsplan. För de barn som behöver särskilt stöd för att stödja sitt lärande fattas beslut om särskilt stöd och en personlig plan för undervisningens organisation upprättas. Den registrerar de praktiska åtgärder och pedagogiska lösningar som gör det möjligt för barnet att få det särskilda stöd de behöver i förskolan.

Utvidgad läroplikt

Den utvidgade läroplikten omfattar barn med svåra funktionsnedsättningar. De omfattar till exempel syn- och hörselskadade barn samt barn som annars är allvarligt funktionshindrade eller psykiskt nedsatta i sin utveckling. En svår sjukdom kan också vara orsaken till utvidgad läroplikt.

Utvidgad läroplikt innebär att läroplikten börjar ett år tidigare än föreskrivet. Läroplikten utvidgas inte från mitten eller slutet av den grundläggande utbildningen. Beslutet om utvidgad läroplikt fattas i regel innan förskoleundervisningen inleds. Utöver det fattas också ett beslut om särskilt stöd för barnet. Dessa barn har med vårdnadshavarens ansökan rätt till avgiftsfri förskoleundervisning vid 5 års ålder. Barn som har fått ett beslut om utvidgad läroplikt slutför sitt obligatoriska förskoleår vid 6 års ålder. Barn i förskoleundervisning med utvidgad läroplikt har rätt till småbarnspedagogik i anslutning till förskoleundervisningen.

Den grundläggande utbildningen inleds ett år senare än föreskrivet

Som regel börjar barnet skolan det år då hen fyller sju år. Ibland rekommenderar en specialist att ett barn börjar grundutbildningen ett år senare än vad som föreskrivs. Om det finns misstankar om att ett barn inte är redo att börja skolan vid sju års ålder, gör psykologer en skolberedskapsbedömning. Mer information om skolberedskapsbedömningen kan fås från barnets förskoleplats, samråd med specialpedagoger inom småbarnspedagogik och psykologer som utför undersökningar. Ett barn som påbörjar den grundläggande utbildningen ett år senare än planerat har rätt till förskoleundervisning vid 7 års ålder.

Flytten av skolstart är alltid ett mycket individuellt beslut och påverkas av många faktorer. Senareläggningen av skolstarten ska alltid planeras noga i samarbete med vårdnadshavarna, nämnden och den konsulterande specialpedagogen inom småbarnspedagogiken, förskolläraren och regionsamordnaren för undervisning i specialpedagogik/språk- och kulturgrupper.

Flytten av skolstarten kan till exempel gynna omogna barn vars motivation att arbeta i skolan ännu inte har väckts (till exempel barn födda i slutet av året, för tidigt födda barn eller barn som har kommit till Finland i förskoleåldern genom internationell adoption). Skoluppskov kan vara nödvändigt för vissa av de barn med utvidgad läroplikt, för vilka förlängningen inte görs förrän vid sex års ålder. (Det bör noteras att det enligt 9 § i lagen om grundläggande utbildning får ges högst två års förskoleundervisning, och en del av de barn som omfattas av den utvidgade läroplikten har redan vid fem års ålder deltagit i förskoleundervisning.)

Efter att ha fått uttalandet ansöker föräldrarna om barnets möjlighet att börja skolan ett år senare än vad som föreskrivs. Blanketten för ansökan kan erhållas från den undersökande skolpsykologen eller på Internet.

Mer information om utvidgad läroplikt och inledande av grundläggande utbildning ett år senare

Elevvården i förskoleundervisningen

Barn som deltar i förskoleundervisning har rätt till avgiftsfri elevvård. Elevvården i förskoleundervisningen är i första hand förebyggande, kommunalt välfärdsarbete. Kommunal elevvård omfattar arbete som med olika metoder stöder hela förskolegemenskapens välbefinnande. Dessutom har barnet rätt till individuell elevvård. Den individuella elevvården omfattar mödra- och barnrådgivningens hälso- och sjukvårdstjänster, psykologer och kuratorer samt vid behov tjänster av en tvärvetenskaplig expertgrupp bestående av experter inom olika områden.